Bådaviken 1.5. Ozyptila trux (?)

Inget granskat epigyn för att säkerställa artbestämningen. Men så är den här paddspindelhonan (släktet Ozyptila, familjen Thomisidae, krabbspindlar) inte heller ännu riktigt fullvuxen.

Efter illustrationsarbetet med Sveriges krabbspindlar borde jag väl ha viss artbestämningskunskap beträffande dessa - skulle man kunna tänka sig. Men så är inte fallet. Om något har insikten om deras inomartsvariationer och förväxlingsrisker bara ökat.

"Tecknen i skyn" - alltså känslan baserad på dess habitus - och miljön pekar på Ozyptila trux, ängspaddspindel. Alternativet skulle vara vara större paddspindel, O. atomaria, men den hittas företrädesvis i torrare miljöer än strandskogsförnan där den här är framvaskad.

Eller förresten... tänk om det vore kärrpaddspindel, O. gertschi?

Det vore nåt!

Men knappast. Kärrpaddspindel har hittills hittats på några få orter i Sverige (norrut till Gävletrakten). I Finland finns i och för sig några ströfynd. Finlands spindelatlas har några verifierade kärrpaddspindlar på Åland samt norr om Kemi och nordost om Pelkosenniemi i Lappland.

Jag förväntar mig alltså inte kärrpaddspindel i Bådaviken och skulle jag förvänta mig kärrpaddspindel så förväntar jag mig att den hittas lite längre ut vid strandängen. Inte inne i skogen. 

Jag får som vanligt försöka komma ihåg att rota efter vuxna individer senare. Speciellt vuxna hanar vore bra att hitta.

Hur som haver tänker jag vara så pass vågad att jag säger ängspaddspindel med frågetecken.

Hittas vuxna som kan artbestämmas ändrar förstås inte bestämningen av den här honan, men det ger i alla fall vissa indikationer.

Bådaviken 19.4. Liten skogskrabbspindel med litet frågetecken

Förnasållnignen 19.4 genererade rätt många krabbspindelungar av detta utseende.

Släktet är Xysticus och arten bör enligt såväl utseende som tidigare fynd vara skogskrabbspindel,  X. luctuosus. Visserligen kan man säga att många Xysticus-arter inte kan bedömas enbart på mönster eftersom inomartavariationer gör att vissa utseendemässigt kan överlappa varandra. Bestämning av ungar är dessutom etter värre och ofta omöjligt.

Här är det primärt brynkrabbspindel, X. audax, som kan vara förväxlingsart. Men jag har under alla år i Bådaviken aldrig påträffat brynkrabbspindel i strandskogen och det mesta i färgsättning och mönster pekar alltså som nämnt på skogskrabbspindel. 

Trädgården 14.7. Blomkrabbspindel

Dagen efter upptäckten av blomkrabbspindeln i björnlokan måste jag förstås se om den var kvar.

Det var den. Med lite större bakkropp och ny fluga.

Trädgården 13.7. Blomkrabbspindel

Sommaren 2023 letade jag blomkrabbspindlar överallt bland blommor på allehanda ställen. Just då höll jag nämligen på med just blomkrabbspindel Misumena vatia i arbetet med att illustrera Sveriges alla krabbspindelarter för Artdatabanken. Visserligen finns det gott om referensmaterial på arten eftersom den är vanlig, men det är förstås alltid roligast med när man kan utgå från egna dokumentationer.

Inte en enda blomkrabbspindel bland alla de blommor jag synade i allehanda rabatter. Antagligen ett exempel på Murphys lag. Den här sommaren har jag förstås fått korn på ett antal och jag har inte ens letat.

I en nästan utblommad björnloka festade denna välkamouflerade hona loss på den ena flugan efter den andra. Här är det en blomfluga i släktet Syrphus som fallit offer.

En dryg timme senare var blomflugan konsumerad och krabbspindeln återupptog sin beredskap för nya blombesökare.

Nästa byte blev en fluga som ser ut att tillhöra familjen husflugor (Muscidae) om jag inte misstar mig.

Nedan några variationsexempel på blomkrabbspindel. Utöver vit och gul, samt övergångstonerna hos spindlar i färd med färgbyte, förekommer mer eller mindre gröna band på framkroppen och röd teckning på bakkroppen. I vissa lägen är helhetsintrycket av aningen grön, eller i vissa fall rent av svagt blåaktig, ton.

Krabbspindlar för Artdatabanken

Inledningsvis: Bilderna i inlägget är inte direkt kopplade till specifika stycken i texten.

I övrigt hänvisar jag till Artdatabanken för närmare information om spindlarna.

Under den gångna hösten färdigställdes mitt hittills enskilt största illustrationsprojekt. Det handlade om att utföra habitusillustrationer av alla i Sverige förekommande krabbspindelarter. Hona och hane för alla arter. 

I början av arbetet fanns viss tveksamhet gällande huruvida det skulle vara möjligt att hitta tillräckligt bra underlagsmaterial för alla 30 arterna. Några av dem är sällan hittade och bildmaterialet av dem ruggigt bristfälligt. Det ordnade sig till slut genom nya gjorda fynd och dokumentationer. 

En art, kustpaddspindel Ozyptila westringi, förblev ogjord. Existerande underlagsmaterial är spritlagda spindlar som inte längre har sin ursprungsfärg. Dessutom är arten i princip likadan som ängspaddspindel O. trux vilket innebär att illustrationerna för respektive art skulle vara identiska.

Sammanlagt blev således 29 arter illustrerade. Blomkrabbspindel (honan) gjordes i sina typiska vita och gula färgvarianter varpå antalet illustrationer blev totalt 61 st.

Hela proceduren och den ingående genomgången av alla arterna har varit en fantastisk resa. Oerhört lärorik. Det har handlat om allt från insikten om vissa gemensamma karaktärer hos mer obesläktade krabbspindlar som t.ex. stenkrabbspindel Bassaniodes robustus och smutspaddspindel Ozyptila scabricula vilka lever i likartade biotoper till små minutiösa detaljer som klornas olika utformning hos hane och hona i släktet Ozyptila (åtminstone några arter). Den detaljen är inget som syns i normal uppförstoring av bilderna och inte heller något som har med illustrationernas egentliga syfte att göra, men som ändå var en spännande krydda i arbetet.

Illustrationernas egentliga syfte ja...

Jo, Artdatabanken har som uppdrag bl.a. att skapa tillgängligt och öppet material för artigenkänning så att alla ska få möjlighet att kunna ägna sig åt artbestämning. Därför bör illustrationerna, i det här sammanhanget, vara jämförbara med varandra. Artkaraktärerna (på habitus) bör framgå så bra som möjligt.

Merparten av krabbspindlarna har viss inomartsvariation. Färger och kontraster skiljer sig individer emellan. Dessutom varierar färgtonerna beroende på spindlarnas ålder och, åtminstone hos vuxna, hur nyömsade de är. I flera fall, kanske specifikt hos släktet Xysticus, tenderar många honor bli mörkare när de närmar sig äggläggning. Det verkar dock också vara individuellt. En del honor kan blir riktigt mörka.

Med habitusillustrationerna försökte vi nå en "typisk medelrepresentant" för art och kön. Hos honorna handlade det också om att få någorlunda bra balans på bakkroppens storlek. Här är honorna alltså någonstans mellan "mätta" och på väg att bli äggstinna. I stort sett alla arternas honor får således tydligt större bakkroppar innan äggen läggs.

För hanarna är det tvärtom. De går vanligen från att vara hyfsat välnärda under sista ömset till att få en allt mindre och ihopskrumpnande bakkropp. Mat är inte deras prioritet som vuxna.

I samband med arbetet har jag förstås själv sökt krabbspindlar mer ingående än vad jag annars gjort. Jag vet inte om det har med Murphys lag att göra, men resultatet har varit skralt. Riktigt skralt.

Blomkrabbspindlar brukar man t.ex. se här och var. När jag senaste sommar gjorde just blomkrabbspindel letade jag som ett tok i allehanda rabatter på blommor typiska för arten. Inte en enda hittades. Givetvis bör man ty sig till t..ex. håvning om man vill leta mer effektivt, men håvning är måhända mindre uppskattat bland stadens blomsterplanteringar.

Hur som helst hängde det inte på huruvida jag hittade förlagor eller inte. Många av arterna har sina populationsområden långt bort från Österbotten och underlagsmaterialet ombesörjdes på flera olika sätt.

Ett stort tack till Jonas Sandström på Artdatabanken för den excellenta vägledningen!

Sandström, J. & Back, R. (2023). 

Illustrationer och fakta som beskriver Sveriges krabbspindlar - Thomisidae. Uppsala: SLU Artdatabanken.

Frill 8.9. Del 13 - Xysticus sp.

Mera krabbspindel i släktet Xysticus från Frill. 

Förra gången hittades fältkrabbspindel Xysticus cristatus bland blomkorgarna på renfana. Den här subadulta honan fyndades i en mer "vildvuxen" utkant av en slåtteräng på annat håll i området. Hon uppvisar fler mörka fläckar än de observerade fältkrabbspindlarna och jag hyser viss osäkerhet kring hennes arttillhörighet eftersom det finns en hel del som pekar på attt det kan röra sig om brynkrabbspindel X. audax. 

Även om jag nu jobbat med illustration av krabbspindlar (mer om det i ett kommande inlägg) i drygt tre år vågar jag alltså inte spika art i det här fallet. 

 

Frill 8.9. Del 2 - Skogskrabbspindel

Fältkrabbspindel Xysticus cristatus kryssades 6.8 och nu adderades skogskrabbspindel X. luctuosus till listan av arter observerade på Frill.

Det här är en väldigt ung hona, närmast en unge, som kommer att bli vuxen nästa sommar. Visserligen är små krabbspindlar ganska - eller ibland väldigt - vanskliga att artbestämma, men här vågar jag på basis av färgskalan och mönstret ändå spika art. 

Alternativet skulle vara brynkrabbspindel X. audax, men framkroppens kontraster och marmorering i kombination med vad som är synligt av bakkroppens mönster gör att endast skogskrabbspindel blir kvar som lämplig kandidat. 

En annan skillnad, som är ytterst subtil och kanske inte helt tillförlitlig, är att skogskrabbspindel generellt verkar ha lite mera "rundning" av "ansiktet" sett ovanifrån. Brynkrabbspindeln tenderar ha lite mer utstående främre sidoögon (de stora) vilket gör att framkroppens framkant ser rakare ut.

Dock subtilt som sagt.

Frill 10.8. Del 10 - Spindeldramatik

Under spaningen efter de steklar som grävt bohålor i en öppen sandyta noterade jag en liten spindelunge, en mattvävare (underfamiljen Linyphiinae), som rände fram över sanden. Jag följde den förstrött med kameran men hade inte så stora planer på att försöka åstadkomma någon vettig dokumentation eftersom den var lite för liten för det objektiv som satt på kameran och eftersom den sprang så snabbt.

Jag kunde se så mycket att jag bedömde det rörde sig om någondera art i släktet Bolyphantes (B. alticeps eller B. luteolus).

Plötsligt stannade den och då passade jag ändå på att knäppa en bild.

Först när jag började syna bildmaterialet hemma vid datorn noterade jag orsaken till varför mattvävaren stannat. Den satt fast i framändan av en krabbspindelunge.

Krabbspindeln är i stort sett omöjlig att artbestämma men utseendet och miljön gör att fältkrabbspindel Xysticus cristatus är lätt att misstänka.

Frill 6.8. Del 16 - Fältkrabbspindel

Inne bland renfanornas blommor hittades subadulta honor av fältkrabbspindel, Xysticus cristatus.

Den första jag fick korn på stördes mitt i maten. Hon hade fångat en av de flugor jag tror är arten Madiza glabra. 

Fältkrabbspindel är en av tre arter svåra att skilja från varandra. De två andra är brynkrabbspindel, X. audax, och gruskrabbspindel, X. kochi.

I egentlig mening borde man syna genitalierna närmare för att vara helt säker. Inomartsvariation finns och de kan utseendemässigt överlappa varandra i mönster och färgnyanser. Brynkrabbspindelhonorna är generellt mörkare än de övriga och har mer utbredda svarta fält och fläckar på benen. De har ofta också något mer "stökigt fläckig" eklövstecknig på bakkroppen jämfört med t.ex. fältkrabbspindelhonorna. Gruskrabbspindel ser i princip ut som en blek fältkrabbspindel men den nämnda inomartsvariationen ställer alltså till problem. Gruskrabbspindel har sydligare utbredning i Finland men Pontus Palmgren har ett bekräftat fynd i Pyhäjoki som ligger centralt i landet på samma breddgrad som Nykarleby. Det är således en art man kanske inte kategoriskt ska utesluta som tänkbart fynd.

Jag vågar, det ovan nämnda till trots, ändå hävda att det här är fältkrabbspindel. Utseendet, habitatet och placeringen bland blommorna är som hand i handske för arten. Kontroll av epigyn (genitalier) skulle för övrigt ha varit överflödig eftersom spindlarna ännu inte var vuxna.

Hanarna liknar honorna fram till sista ömset. Som vuxna har de proportionellt längre ben och blir nästan "svartvita" - om än nyanserat. 

Spindelhanar känns förstås även igen på sina tjockare palper.

Referens:

Sandström, J. & Back, R. (2023).

Illustrationer och fakta som beskriver Sveriges krabbspindlar - Thomisidae. 

Uppsala: SLU Artdatabanken.

Bådaviken 5.8. Del 10 - Kärrkrabbspindel

Kärrkrabbspindel, Xysticus ulmi, är ingen överraskning i Bådaviken. Det har hänt förr.

Denna hona höll som synes hus uppe i en vassvippa.

Jag har för vana att spana in kärrkrabbspindlarna lite extra. Det vore ju nämligen inte helt fel att plötsligt ramla över en starrkrabbspindel, Xysticus chippewa. 

Arten är än så länge inte observerad i Finland men däremot så nära som precis söder om Sundsvall. Ett rapporterat fynd kommer från Holmön men fotografiet av den individen indikerar snarare kärrkrabbspindel på basis av framkroppens breda längsränder. Starrkrabbspindel har, enligt litteraturen, normalt smalare mörka fält.

 

Trädgården 21.6. Skogskrabbspindel

Skogskrabbspindel, Xysticus luctuosus, påträffar jag lite här och var. En gång har en sådan hittats även här hemma. Den dök upp under rensning av blåbär och kunde således inte räknas som ett trädgårdskryss.

21.6.2023 blev det ändring på den punkten. Då hittades nämligen denna lilla juvenila skogskrabba. Visserligen är små krabbspindlar inte alltid så lätta - eller ens möjliga - att artbestämma, men här är artkaraktärerna ändå så pass starka att man vågar spika arten.

Bådaviken 21.5. Del 7 - Ozyptila sp.

Jag kunde mycket väl ha hållit ett enhetligt krabbspindelinlägg och därmed inkorporerat det här inlägget i föregående.

Det förhåller sig dock så att bloggen härmed får sin första paddspindel, släktet Ozyptila, och då anser jag att den lilla spindeln med all rätt bör få sin egen plats i rampljuset.

Det är en ännu inte vuxen individ (ca 3 mm) och artbestämningen är kvistig. Karaktärsdragen består liksom av både O. trux och O. atomaria. Biotopen är mer typisk för trux och "blandningen" av karaktärer inbegriper tillräckligt med indikationer för att man ska luta åt det hållet. Någon artbestämning görs hur som helst inte och jag får försöka hitta vuxna paddspindlar i området framöver.

Bådaviken 21.5. Del 6 - Xysticus spp.

Från brun knotterspindel och hoppspindlar till krabbspindlar. 

Kärrkrabbspindel, Xysticus ulmi, hittar man lite här och var. Det där med kärr och våtmark är inte så himla viktigt alla gånger. Brukar hitta dem i trädgården också och då är det inte i direkt anslutning till trädgårdsdammen. Artbeskrivning på Artfakta.

Honan i bilderna ovan mumsade egentligen på en liten skalbagge uppe i en låg videkvist ute på den blöta strandängen. Mitt rotande i vegetationen resulterade tyvärr i avbruten lunch för spindeln samt omlokalisering till markvegetationen där jag, som synes, dokumenterade henne.

Inne i strandskogens mossa hittades skogskrabbspindel, Xysticus luctuosus.

Med andra ord följde denna subadulta hona sin ekologimanual ur artbeskrivningen.

I mossa  intill granskogen lite längre bort från viken dök en annan kärrkrabbspindel upp. En betydligt yngre individ. Längden på ungen är väl 3 mm ungefär.

Kungskrabbspindel

En del störigt vitt damm saboterar sikten en smula. Men det var en svårstädad spindel som inte fick tillräckligt med sopborsten (en liten pensel). Kände att jag inte hade lust att störa den allt för mycket med penseln heller.

Den här krabbspindeln kom hem till mig från Jakobstad i en liten ask varpå artbestämning och fotosession följde.

Det är år och dagar sedan jag nyttjat mitt araknoskop. Kände att det var läge att gräva fram det ur gömmorna och ta ett par bilder. Dessvärre gjordes det helt och hållet utan spindelns medgivande... så där på tal om att inte "störa spindeln allt för mycket".

Det här är en vackert röd hona av kungskrabbspindel, Xysticus bifasciatus, som efter dokumenteringen fick flytta ut i trädgården. Det betyder att det blev en introducerad art som därmed inte heller ett blir ett giltigt trädgårdskryss. Kungskrabbspindel är nämligen inte observerad i trädgården.

Arten är förvånansvärt sällan rapporterad i Finland.