Bådaviken 20.9. Gambrus bipunctatus (?)

Det var nästan en månad sedan jag senast hade besökt Bådaviken. Då dokumenterade jag ett par kvadratspindlar i porsbuskarna (Myrica gale) på gränsen mellan de yttersta strandskogsträden och vad som kan sägas vara strandäng.

Försökte se om några kvarvarande och mer äggstinna kvadratspindelhonor kunde tänkas vara vid liv. Hittade inga. Ihopvävda blad som troligen innehöll äggsäckar fanns i alla fall. Men spindlarna verkade vara väck. Med andra ord döda.

Vad jag däremot råkade få syn på var denna parasitstekel.

Det är en kokongparasitstekel (underfam. Cryptinae) som klev upp på handen när jag försökte vrida porsbladen för att få den dokumenterad ur någorlunda lämplig vinkel.

Stekeln tillhör släktet Gambrus och om min än så länge, på parasitstekelforum, obestridda artbestämning är korrekt bör det vara G. bipunctatus. 

Kroppslängden är ca 6-7 mm.

Redigering 22.11.2025: G. tricolor ska inte negligeras i artbestämningsekvationen.

Vad G. bipunctatus parasiterar på verkar vara okänt enligt de källor jag hittills nosat reda på. Men de arter i släktet vars värddjur är kända parasiterar alla på fjärilslarver. Sannolikt gör även G. bipunctatus det.

Redigering 22.11. 2025: Hittade uppgifter om G. bipunctatus som kokongparasit hos ett antal arter bland nattflyn (fam. Noctuidae)

Bådaviken 2.6. Del 4 - Cryptinae (?)

• Ripley: That's amazing. What is it?
• Ash: Uh, yes, it is. Um. I don't know yet.

Nära marken på en död stående björkstam var äggläggning på schemat.

Stekeln tillhör, om jag inte missar något uppenbart, antingen Cryptinae eller Phygadeuontinae (fam. brokparasitsteklar, Ichneumonidae). Jag tycker mig skymta att sternaulus har en riktning som kunde tänkas vika av och sluta nedanom mesopleurons "bakre hörn" vilket indikerar att det rör sig om någon Cryptinae (se jämförelse med Phygadeuontinae t.ex. här).

Glömde Stenarella domator tidigare i somras

27.6 dokumenterades ett exemplar av kokongparasitstekeln Stenarella domator (fam. Cryptinae) innan den släpptes ut ur huset. Jag var så begeistrad av andra parasitsteklars verksamhet på häggspinnmalarna just då att jag helt glömde bort denna tjusiga varelse.

Arten har fastnat, halvdant, på sensorn tidigare och gjorde samtidigt en vända i denna blogg. 

I samma veva skrev jag lite om stekeln också.

 

Bådaviken 6.6. Del 12 - Cubocephalus sp.

Hann endast få ett (1 st) fotografi av denna kokongparasitstekel (underfam. Cryptinae, fam. Ichneumonidae) innan den drog sin kos. Bilden är så vitt jag kan se inte tillräcklig för något riktigt säkert nycklande fram till art. Släktet torde dock vara Cubocephalus.

Tack till Gergely Várkonyi för släktet.

Cryptus armator

Den andra (här är första) dokumenterade stekeln som plockades ur ett växthus 20.6 var denna Cryptus armator. Förra året genomgick en artfrände samma procedur vid samma tid på sommaren. Vuxna honor verkar alltså vara aktiva åtminstone i andra halvan av juni.

Samtidigt noterar jag att arten i Sverige observerats över ett tidsspann från slutet av maj till början av september.

På laji.fi finns inga rapporteringar och förstås därmed inte heller några uppgifter kring observationstid. Någon borde rapportera något.

Med dessa nya bilder fick jag lite mer kött på benen beträffande artbestämning och därmed vågar jag även konstatera att frågetecknet från förra årets observation kan strykas (1).

C. armator parasiterar på fjällhöstmätare, Epirrita autumnata, som har sin flygtid från augusti till oktober (med tyngdpukt på september och oktober) (2,3). 

kokongparasitateklar (underfam. Cryptinae) i släktet Cryptus är överlag inriktade på fjärilar som förpuppar sig i marken och det är även exakt vad fjällhöstmätare gör. Det är prepupporna (larvstadiet precis innan förpuppningen) steklarna angriper. Eftersom prepuppan normalt är nergrävd på ca 4 cm djup är det skäl att ha ett äggläggningsrör av nära motsvarande längd.

Hur stämmer detta med fjärilens förpuppning och de vuxna stekelhonornas flygtid?

Förpuppningen sker rimligen i andra halvan an juni häromkring. Det är dock en killgissning från min sida baserat på att förpuppningen nämns vara i mitten av juni i söder och mitten av juli i norr (upp till nordligaste Skandinavien). Tidpunkten för mina observationer stämmer bra med min killgissning... och påverkar förstås min killgissning. Fjällhöstmätare övervintrar som ägg (efter de vuxnas flygtid och äggläggning på hösten) och genomför sitt larvliv under försommaren fram till förpuppningen.

Tidpunkterna för de svenska observationerna är aningen förvirrande. Man kan se en viss tendens till att de mer sydliga i medeltal skett lite tidigare på sommaren än de nordliga, men utstickande undantag finns. De nordligaste observationerna är från Kramfors vilket är ca 9 mil längre söderut än Nykarleby. Kramfors-observationerna (två st) är gjorda under skilda år 27.7 (en hane) och 27.8 (en hona). 

Frågan är då om C. armator övervintrar som vuxen vilket innebär att larven ganska snabbt äter upp fjärilslarven och genomgår förvandling till vuxen stekel under andra halvan av sommaren. Det skulle innebära att fynd av stekeln på försommaren är övervintrade honor som väntar på att fjärilarna ska förpuppa sig och att fynden på sensommaren är nykläckta steklar som ska para sig (observation av hane) varpå honorna sedan övervintrar. Alternativet är att steklarna övervintrar i värddjurets puppa (observerat hos vissa andra Cryptus-arter) och sedan flyger i stort sett hela följande sommar. Min hjärna säger att det första alternativet låter mer troligt. Jag hittar inga uppgifter som bekräftar någondera alternativ.

Kan förresten tillägga att andra parasitoida brokparasitsteklar (fam. Ichneumonidae) på fjällhöstmätare är Cratichneumon pallitarsis, C. viator, C. punctifrons (Ichneumoninae), Pimpla flavicoxis (Pimplinae) och Polytribax arrogans (Cryptinae) (2).

Referenser:

1.

G. van Rossem 1969

A revision of the genus Cryptus Fabricius s. str. in the western Palearctic region, with keys to genera of Cryptina and species of Cryptus (Hymenoptera, lchneumonidae

Tijdschrift voor entomologie. p. 299-374

2.

Miia Tanhuanpää,Kai Ruohomäki, Pekka Kaitaniemi,Tero Klemola

Different impact of pupal predation on populations of Epirrita autumnata (Lepidoptera; Geometridae) within and outside the outbreak range

Journal of Animal Ecology. 

25 December 2001

 

https://doi.org/10.1046/j.1365-2656.1999.00305.x

 

3.

Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen, Michael Fibiger

Sveriges fjärilar. En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar

Østermarie 2011.

Bådaviken 17.10. Del 15 - Cubocephalus?

På en alstam (död) hittade jag denna knappa centimetern långa brokparasitstekel (fam. Ichneumonidae).

Edit 9.11.2021.

Bilderna laddades upp i en stekelgrupp (fb) och stekeln blev inledningsvis artbestämd som Demopheles corruptor vilket jag inte ifrågasatte eftersom det kom från en erkänt kunnig person. Artbestämningen följde med till detta inlägg i vilket jag hann formulera några kortfattade meningar där det mellan raderna gick att uttyda vissa frågetecken kring artens förekomst. 

Något senare ifrågasattes artbestämningen eftersom D. corruptor (här i Europa) ska ha svart coxa (höft) på tredje benparet. Här är en serie eminenta dokumentationer av arten i fråga. När man kikar noggrannare och jämför syns även att huvudformen tydligt skiljer denna individ från den på bilderna i länken. Även andra detaljer visar olikheter.

Nu lutar artbestämningen i stället mot släktet Cubocephalus och eventuellt något i stil med C. brevicornis eller kanske C. nigriventris. Släktet inbegriper arter som är lite lustigt olika varandra i mina ögon. Några uppvisar t.ex. ganska långa antenner (se Boldsystems) medan andra har antenner likt den på bilderna. 

Här är förresten en annan kokongparasitstekel (Cryptinae) jag dokumenterade i somras och som även den misstänks tillhöra släktet Cubocephalus.

Hur som helst. I nuläget är frågetecknet gällande släktestillhörigheten alltså av markant slag. Jag får väl redigera inlägget igen om nya uppgifter dyker upp.

Bådaviken 17.10. Del 2 - Cryptinae

Mer än än vad som nämns i rubriken... alltså Cryptinae... kan jag inte säga i nuläget.

Kokongparasitstekeln klättrade omkring på samma döda björsktam som skalbaggen i föregående inlägg.

 

Cryptus armator (?)

Cryptus armator är ett tänkbart art-alternativ för denna kokongparasitstekel (underfam. Cryptinae). Artförslaget är tillhandahållet av Gergely Varkonyi med tillägget att det bör granskas med någon nyckel.

Det gjorde jag och allt ser onekligen ganska bra ut för arten i fråga. Ett litet frågetecken får ändå ligga kvar.

Stekeln dokumenterades 24.6 när den släpptes ut ur ett växthus i trädgården.

Referens:

G. van Rossem 1969

A revision of the genus Cryptus Fabricius s. str. in the western Palearctic region, with keys to genera of Cryptina and species of Cryptus (Hymenoptera, lchneumonidae

Tijdschrift voor entomologie. p. 299--374

Anonym brokparasitstekel.

När detta skickas ut på www är den här brokparasitstekeln (fam. Ichneumonidae) fortfarande en som jag inte riktigt kollat upp närmare. Rimligen torde man nå fram till släkte med en som har dylik färgteckning, men mitt engagemang är för närvarande av lite lägre slag och jag får återkomma med ett tillägg när det finns mer att säga.

Stekeln hör till de insekter jag i all enkelhet dokumenterat i samband med att de släptts ut från ett av trädgårdens växthus.

Edit: Kan ev tillhöra släktet Aptesis (underfam. Cryptinae).

Cubocephalus sp. (?)

Missade mig med alla lateralbilder av denna kokongparasitstekel (underfam. Cryptinae). Fotomaterialet är i alla fall tillräckligt för att släktet Cubocephalus ska antas vara trolig taxonomisk hemvist för denna stekel.

Stekeln dokumenterad i samband med att den släppts ut från trädgårdens växthus

Tack till Frons Verheyde för förslag på släkte.

 

Stenarella domator

Ett par gånger per årtionde råkar man se en brokparasitstekel (fam. Ichneumonidae) som är relativt lätt att artbestämma utan att man ska behöva köra den genom någon slags elektronmikroskopskiktröntgenapparatur för att hitta rätt mikrostruktur inuti femte antennsegmentet. 

Det här är en sådan. Dessutom är det en art i underfamiljen Cryptinae (kokongparasitsteklar). De är liksom ännu mera hopplösa att artbestämma än familjen i stort (jo, det finns en slags logik där).

Stekeln heter Stenarella domator. Färgmässigt är den aningen variabel. Det finns individer med vita antennsegment, vitt på några av bakbenens fotleder och även en del med vita markeringar på ryggen och/eller rödaktig mellankropp.

S. domator parasiterar primärt på murande solitära getingar (underfam. Eumeninae) men är även rapporterad som parasitoid på grävsteklar, rovsteklar och några solitära bin. Det finns också rapporter om parasiterande av skalbaggar och fjärilar, men det verkar vara en del tveksamhet kring dessa rapporter (se referens).

På natursidor i sociala media (i Svenskfinland) har jag noterat en del observationer av arten i år. Om det är en slump eller om de haft någon form av liten populations-boom denna sommar vågar jag inte säga.

Nä, jag överdrev. Brokparasitsteklar som går att artbestämma på basis av bilder eller hastig observation sker oftare än nämnt. Men ändå typ liksom alltså. 

Bilderna bristfälliga pga. stekelns besvärliga position på ett fönster i arbetsrummet i kombination med genomtypiskt parasitstekelnervöst rörelseschema. Efter snabb dokumentation blev den förpassad utomhus.

Referens:

David B Wahl, Nathaniel Green

Stenarella domator (Poda) [Hymenoptera: Ichneumonidae], a newly introduced species to the Nearctic, and a summary of adventive Nearctic species of Ichneumonidae

Zootaxa 4743 (1): 103–110. 2020

DOI: https://doi.org/10.11646/zootaxa.4743.1.8

Helcostizus restaurator

Den här brokparasitstekeln (fam. Ichneumonidae) drunknade i en av våra vattentunnor i somras. En del av årets tidigare inlägg har berört denna förädiska vattentunna ur vilken jag utört en del heroiska räddningsinsatser. Den här stekeln var vid fortfarande vid liv när hon lyftes ur tunnan men stod inte att rädda. Jag gråter dock inga störtfloder eftersom jag i stället fick undersöka henne lite närmare.

Hon har en kroppslängd på knappt nio millimeter. Frambenens tibia är tjockt och ihåligt men i övrigt uppvisar hon inga exeptionella karaktärsdrag. Känns med andra ord som en ganska "genomsnittlig" brokparasitstekel.

Men med nämnda tibia och de specifika detaljer man får fram genom ett antal närbilder, är det ändå möjligt att spika arten. Jag gjorde detta genom att lägga upp bilderna på fb-sidan Hymenopterists Forum där tillräckligt många galet kunniga stekel-nördar rör sig för att man ska få napp.

Svaret blev Helcostizus restaurator. Enligt Laji.fi är det släktets enda art i Finland. Stekeln ingår i den enormt stora underfamiljen Cryptinae. Exakt vilket (eller vilka) värddjur den angriper har jag inte lyckats luska ut genom de sökningar jag gjort. Men Långhorningar (fam. Cerambycidae) torde det i alla fall röra sig om. Jag gissar att den har en viss specialicering på en eller några enstaka arter.

Edit 23.9.2018: I Polen har arten kläckts i granar med Molorchus minor (kortvingad granbock). På annat håll är den känd från lövskog och antagligen är den en smula flexibel vad värddjur beträffar.

När jag skulle ta porträttfotografiet lyckades jag klämma till henne med ett ljusdiffuserande papper så antennerna ramlade av. Synnerligen slött! Det är oerhört trångt och smått framför mikroskop-linsen längst fram på kamera-bälgen. Arbetsavståndet är bara några enstaka millimetrar. Bilden ovan är så utzoomad som jag kunde få den. Den är bar beskuren i sidled. Ville försöka tränga in lite av punktögonen och även tandningen på käkarna. Clypeus - munskölden - brukar också vara användbar när dylika kryp ska artas.

Drunknade insekter får en del skräp på sig. Det blir dessutom ganska svårstädat om det kommer åt att torka fast på krypet - vilket det gjorde i detta fall.

Detaljerna vid midjan (bl.a. första tergiten - plåten på bakkroppen) brukar också vara viktiga för artning.

"Borrkronan" - spetsen på ovipositorn (äggläggningsröret) är likaledes en god art-indikator. Här är de båda undre halvorna (de med tänderna) aningen indragna. De kan skjutas av och an i längsled och på så sätt kan spetsen borra sig fram till värddjuret som i det här fallet lever i träsubstrat.

Brokparasitstekelöverkurs

Hann få till några bilder av denna 4 mm lilla Ichneumonidae-hane innan han drog. Tyvärr var alla bilderna ur samma riktning. En bild rakt ovanifrån vore lite extra hjälp när dylika svårbestämda rackare ska artas.

Men i det här fallet hade det knappast ändå räckt långt. Det är t.o.m. vanskligt med underfamilj. Någon Cryptinae torde det ändå vara enligt expertis som har koll på brokstekelfamiljen.

En som ständigt söker

Har försökt passa på att återuppta småkrypsjakten i trädgården. Det är fortfarande mer eller mindre den enda natursafariaktiviteten jag just nu ger mig tid till.

Det är förstås mycket liv och rörelse överallt för tillfället. Här har vi en liten stekel med ca 3,5 mm kroppslängd.

Hennes taxonomiska hemvist ligger i underfamiljen Cryptinae som i sin tur hittas i familjen Ichneumonidae. En brokparasitstekel med andra ord. Antagligen finns det någon som kan säga mer än så men för tillfället får det vara tillräckligt.

Vad denna lilla och typiskt knyckiga lilla stekel är parasitoid på - ja det har jag förstås inte heller grepp om. I går sprang hon i alla fall bara kvickt omkring i ett gammalt brunnshus och vibrerade med sin kvarvarande antenn.