Sandstrand 24.5. Del 1 - Spindlar

24.5 hade jag vägarna förbi en sandstrand (som här lämnas opreciserad) och tillbringade en knapp timme på platsen i fråga.

Här följer tre spindlar som jag i hastigheten skakade ner ur strandrågen som växer uppe på dynerna ovanför stranden.

Att hitta en säckspindel (släktet Clubiona) i strandrågen på den platsen var aningen oförutsett och då blir man lite extra intresserad av vilken art det kunde tänkas vara. Det är inte så många säckspindlar (typ ungefär en kanske) som vanligen huserar i den aktuella biotopen. 

Med tanke på palperna är det en ung/subadult hane.

Obestämd täckvävare (fam. Linyphiidae).

Ung ängstaggfoting, Zora spinimana.

Säckspindel

Två år sedan senaste inlägget med någon säckspindel (fam. Clubionidae). Det får vara tillräckligt skäl för att lägga upp en till även om jag inte har så mycket att säga om denna vuxna hona vars genitalier borde ha varit under lupp... eller kameran i alla fall.

Med tanke på bakkroppens teckning skulle jag tippa att det är en Clubiona subsultans, barrsäckspindel, men vågar inte spika.

Fotografiet togs 19.6.

Storsand 31.5. Del 4 - Anonym säck

Den här säckspindeln (släkte Clubiona) kom ur samma torra kvistmaterial som kaparspindeln i förra inlägget. Jag hade dem i samma behållare när jag fotograferade dem och ingendera av dem kontrollerades närmare. Så inte heller den här kan  med säkerhet artbestämmas närmare än på släktnivå.

Dessutom är det förstås osäkert huruvida den alls är vuxen och om det således är möjligt att överhuvudtaget ha fått något svar även efter epigynkontroll.

Storleken var ca 6 mm.

Edit: Ett av de tänkbara alternativen - det kanske mest tänkbbara - är vassäckspindel - Clubiona phragmitis. Den passar in både på de framträdande och fylliga käkarna och i habitatet. Det förslaget är även givet av spindelexpertis.

Edit 15.6: Annan expertis tror inte på C. phragmitis. Tillbaka på ruta ett.

Trädgårdssafari 28.3. Del 4 - barrsäckspindel

När man befinner sig under trädgårdens cembratall och rotar i såväl undervegetation som den översta delen av förnan - alltså tallbarr - stöter man förr eller senare (oftast förr) på barrsäckspindel - Clubiona subsultans. Det är den av våra lokala säckspindlar om har dylik markant mörk rand på bakkroppens främre halva.

Den dokumenterade spindeln är ca 5-6 mm och har en bit kvar till vuxenlivet.

- 22.4.2018 på samma plats.

- 29.3.2017 på samma plats.

- 1.4.2016 på samma plats.

Clubiona sp.

Säckspindel som tycks ha tappat en hel del hår från bakkroppen. Den placerades i Araknoskopet men jag får inte ut så mycket av bildresultatet. Hon är således fortfarande obestämd. 

Barrsäckar är vanliga

Clubiona subsultans - barrsäckspindel - är ständigt återkommande när man rotar i trädgårdens förna. Därför tenderar den också återkomma här på Utgångspunkten. 

En av de få säckspindlarna som är möjliga att arta utan värre åthävor. Den mörka mittranden på bakkroppen avslöjar arttillhörigheten.

Äggstinn

Sista bilden före blixtens batterier gav upp en sen kväll - eller natt - för några dagar sedan. Clubiona-honan har bakkroppen full av ägg. 

När blixten hade lagt av fick hon vara. Egentligen borde jag ha kollat epigynet men...

... Tja.

Barrsäck... igen...

Föga oväntat vaskar man fram barrsäckspindlar (Clubiona subsultans) från barren i förnan under cembratallen. Jag har gjort det förr (för ganska precis ett år sedan) och jag kommer att göra det igen. Denna hona var kring 6 mm. Hon växer sig typ 4 millimeter större.

Benrangel som smyger omkring nattetid

Gå ut med en ficklampa efter mörkrets inbrott, stanna upp, belys och okulärbesiktiga valfri yta på träd (gärna bland bladen) eller eventuellt enskilda träkonstruktioner. Försök få ögonen på en fem till sex millimeter lång, ljus och spenslig tingest som smyger sakta fram på fyra långa trådsmala ben.

En insekt med fyra ben? På sätt och vis. Empicoris-skinnbaggarna har förvisso de tre klassiska benparen, men det första paret har omvandlats till fångstredskap som starkt påminner den utrustning bönsyrsor besitter. Förvisso kan de nog också använda dessa ben för att gå med, men ofta hålls de även ihopfällda precis framför huvudet där en vass sugsnabel väntar på att få stickas in i något litet fångat byteskryp.

De långa tunna antennerna med sin tydliga led påminner om skinnnbaggens två bakre benpar. De här till synes sköra små varelserna beger sig ut på jakt i skydd av mörkret. Släktet Empicoris hör alltså till familjen Reduviidae (rovskinnbaggar) som är stor och mångformig vad släkten och arter beträffar. Empicoris-arter finns det också många av runt om på planeten. I Finland tycks det dock bara finnas två, E. vagabundus och E. culiciformis. De som syns på bilderna här ovan torde vara den först nämnda.

Bl.a. små spindlar kan falla offer för dessa rovskinnbaggar. Men när det handlar om Clubiona subsultans (barrsäckspindel) är förhållandet förstås omvänt.

En sportig och rovlevande kortvinge (obestämd) är kanske inte heller något som Empicoris-skinnbaggar gärna möter.

Barrsäckspindel

Clubiona subsultans (barrsäckspindel) är antagligen en av få lokala säckspindlar man vågar artbestämma utan att börja kika på epigynet. Barrsäckspindeln är nämligen prydd av den där karakteristiska mörka mittranden på bakkroppen.

Men jag kikade i alla fall. Mest för att fortsätta testa mitt araknoskop - eller framförallt luska ut hur jag bäst riktar blixten för att undvika störande spegling/dimmighet i plastfolien.

En hona kan bli närmare centimetern lång (kroppslängd). Den här marklevande spindeln gillar - som namnet antyder - att vistas i barrskog. Att hon råkar befinna sig i vår trädgård är därför högst antagligen på grund av den cembratall vi har. Det var också bland gamla nerfallna barr under tallen som hon vaskades fram - precis i likhet med den absoluta merparten av de senaste inläggens spindlar.

Kanske lundsäckspindel

Från gårdssafarin 21.6 har jag kvar bilder på två småkryp. Här kommer det första.

Säckspindlar (Clubiona) är vanskliga att artbestämma. Det finns många arter och flera av dem är synnerligen lika. Så för att vara helt säker ska man som vanligt komma åt att kontrollera visa specifika små detaljer. Hos hanar - som den på bilden - är bl.a. palperna en bra sådan detalj.

Man kan lyckas fotografera dem (palperna) utan att bli alldeles för brutal med spindeln, men jag brukar ju inte ens försöka. I något skede ska jag fixa till en liten anordning som gör att jag försiktigt kan klämma fast spindlar, så att de kan studeras från undersidan - men så länge det är ogjort ids jag heller inte bråka hur mycket som helst med de små krypen.

Hanen på bilden har en kroppslängd på 7-8 mm. Han tillhör möjligen arten lundsäckspindel - Clubiona lutescens - men det är alltså bara en gissning. 

Säckspindlarna tillbringar dagen gömd i sitt vävda bo (rör) under en sten eller bland annat bråte på marken. Till natten går de ut på jakt. De är aktiva jägare som antingen springer fatt sitt byte eller ligger på lur och väntar att bytet ska komma inom räckhåll.

Säckspindel

Nere på marken - och in under allt det som ligger på marken - huserar säckspindlar (Clubionidae). Den här juvenila honan har jag inte vågat artbestämma på basen av dessa bilder.

Hon är ca 3 mm men ska antagligen växa till drygt det dubbla. 

Från "gårdssafari" 31.5.

Marksäckspindel

Efter några fågelinlägg är det nu åter tillbaka till småkrypen. Inleder med en säckspindel (av någondera art) clubiona sp. som ju, på tal om fåglar, påminner en aning om fågelspindlar... dock en mycket liten sådan. Särskilt nära släkt med varandra är de ändå inte. I spindlarnas släktträd hittas de på helt skilda grenar.

Den här spindeln blir uppemot 7 mm (kroppslängd) och är vanlig där ute på marken. Dessa spindlar är konstruerade för att ta sig fram i trånga utrymmen. De jagar aktivt och utan nät. Säckspindlar använder sina trådar till "bon" i små skrymslen - t.ex. under stenar. 

De blir fler för var dag

... småkrypen alltså.

Morgonen och förmiddagen ägnades åt cykling. Det blev 122 km och efteråt slappade jag utomhus med ett par koppar kaffe. Då sprang denna krabbspindel förbi. Jag hann inte ställa mig med kameran så som jag hade önskat men fick i alla fall en bild som något så när visar hur den ser ut. Det är sannolikt en hane av arten Xysticus ulmi - kärrkrabbspindel. Dessa lever främst på marknivå och lågt nere i vegetationen där de jagar små insekter genom att ligga i bakhåll och gripa tag i bytet med sina långa framben. Det här exemplaret var drygt 4 mm (kroppen) långt och det är ungefär vad hanarna blir. 

Den här 2 mm långa krabaten är jag mer osäker på. Jag vet heller inte om det är en unge eller en art vars vuxna individer inte blir större än så. På basen av ögonens inbördes placering och storleksförhållanden skulle det kunna vara en spindel som hör till familjen (edit 6.6.2015) Clubionidae - säckspindlar.

Harkrankarna syns nu också fladdra omkring.

Det finns som sagt en väldigt stor artrikedom vad gul-orange flugor beträffar. Den här har jag inte släkt eller artbestämt än.