Dyngimport

I mitten av maj hämtades dynga hem. Då importeras samtidigt stora mängder småkryp till trädgården.

Savstumpbagge, Margarinotus striola, är standard. Här en med kvalster ur släktet Uropoda hängandes i sin pedicel på baggens akter. Stumpbaggar bär ofta på foretiska kvalster. 

Kortvingar (fam. Staphylinidae) är också självklara. Mestadels är det så vitt jag noterat arter i släktet Philonthus. Den på bilden ovan hör till de största och mäter ca 13 mm. 

Fotograferandet blev av ytterst flyktigt slag.

Flera exemplar av den storväxta arten Creophilus maxillosus (drygt 20 mm) rusade också omkring här och var. I solvärmen på släpvagnen var alla kortvingar typiskt ultrasnabba och svårfotograferade.

För vettigare bilder på dessa borde man fånga in dem och ha dem i en lämplig behållare med förhöjd CO2-halt för att de ska lugna ner sig.

Införda arter räknas inte som trädgårdskryss.

 

Savstumpbagge med liftare

 

Öppnade nyss makrostudiosäsongen igen. Dvs. jag inledde dokumentationen av insamlade småkryp. Den verksamheten ligger mestadels nere under sommarhalvåret eftersom jag då primärt vill spendera kameratid ute i grönskan snarare än inne i arbetsrummet.

Det ska tilläggas att jag kände mig aningen ringrostig när "studiolamporna" tändes och kameran monterades på makrosläden. Blev inte mycket rätt när jag tog de två första bilderna (som också är de två första bilderna i det här inlägget). Men bilderna ska inte figurera i några större sammanhang än den här bloggen och då orkar jag inte göra om och göra rätt. Har ändå tillräckligt med odokumenterade kryp som väntar.

Skalbaggen är en savstumpbagge, Margarinotus striola. Den hittades i ett av gårdens växthus någon gång på försommaren. Arten har jag hittat och dokumenterat tidigare, så den här gången är det inte skalbaggen i sig som är i fokus, utan snarare de foretiska kvalstren på bakbenen.

Kvalster på savstumpbagge har jag också tidigare tagna fotografier på. Den gången rörde det sig om deutonymfer i familjen Parasitidae.

Bilderna ovan tog jag för att komplettera det här inlägget som primärt skulle lyfta fram tre fotografier jag tog i somras då jag gjorde ett undantag i det där med den sommarrelaterade makrostudiopausen. De tre bilderna togs för en artikel jag återkommer till nedan.

Totalt fyra kvalster satt på stumpbaggens båda bakben. Tre av kvalstren är rovkvalster (ordningen Mesostigmata) och här nedan följer bilder på det ena av dem.

Kvalstret bestämdes i en kvalstergrupp till Macrocheles sp. (fam. Macrochelidae). Det torde vara en vuxen individ. Notera de två tätt sittande parallella, framåtriktade håren längst fram på ryggskölden (vid "huudet") samt fogen där främre och bakre ryggsköldarna smält samman.

Även undersidan med sin indelning av "plåtar" är användbara kännetecken när rovkvalster ska placeras i rätt familj.

Deutonymfen nedan torde tillhöra någon art i familjen Histiostomatidae (Astigmatina). Familjens deutonmyfer är helt och hållet anpassade för foresi, dvs. liftande med större djur. 

Här, här och här fins exempel på motsvarande (men lite annorlunda) deutonymfer som jag tror kan tänkas tillhöra samma familj.

I våras kontaktades jag av Sveriges entomologiska förening med frågan om jag hade lust att skriva en artikel om kvalster till deras medlemstidning Yrfän. Eftersom jag tenderar ha svårt att säga nej blev det också så att jag tackade ja trots tveksamhet pga. andra åtaganden. Samtidigt kändes det kul att få röra ihop en lite längre artikel om kvalster rent generellt.

De tre bilderna ovan togs alltså för artikeln men de användes aldrig. Jag skickade ganska många bilder så att det skulle finnas flera olika alternativ under layout-arbetet. Det är också kul att kvalster börjar röna lite intresse bland allt fler småkrypsentusiaster. Det finns så oerhört många spännande grejer att upptäcka i mesofaunan (organismer på 0,1 - 2 mm).

Tack till Adina Calugar för bestämning (Macrocheles sp.) och till Dave Walter för bekräftelse och tilläggsinformaton.

Vråkstumpbagge

Tredje skalbaggen på raken i denna "serie" av inlägg typiska för vinterhalvåret. Det handlar alltså om dokumentation och presentation av sommarhalvårets insamlade småkryp. Skalbaggarna är få i samlingen och jag hade väl tänkt ta dem en och en lite mer sällan som omväxling till de myckna steklarna och tvåvingarna. Nu blev det dock så här.

Det här är ingen stor bagge. Två millimeter från hjässa till akter med indraget huvud. I levande tillstånd skulle väl huvudet addera någon tiondelsmillimeter när det sträcks framåt.

Formen avslöjar att det är en stumpbagge (fam Histeridae). Generell okulärbesiktning av storlek, punktur och fåror på täckvingarna leder till släkte Gnathoncus - ett släkte med fem (i Finland) småväxta arter vilka främst förknippas med fågelbon där de lever som rovdjur på andra småkryp.

Inledningsvis lutade jag mot G. buyssoni (duvstumpbagge) som är en av de två oftast rapporterade arterna i landet. Den andra vanligen rapporterade är G. nidorum (starstumpbagge) verkar vara vanligast, men lustigt nog den mest sällan rapporterade i Sverige. Antingen är förekomsten i länderna verkligen så olika eller så handlar det om rapporteringsskillnader eller skillnader i var och hur undersökningar främst sker.

Starstumpbagge kunde jag hursomhellst avfärda direkt pga. utseende i punktur. Det borde jag ha gjort gällande duvstumpbagge också. Hade missat punkturens utseende ute i de bakre hörnen av täckvingarna. Där har duvstumpbagge lite tätare och grövre punktur samt antydan till längsgående veckning.

I fb-gruppen där jag frågade efter råd började expertisen gå i riktning mot vråkstumpbagge - G. rotundatus - men ville helst se en bild av pygidium (sista bakkroppsplåten) innan den kunde spikas slutgiltigt. Jag hade inte tagit någon bild av pygidium pga att den dött med vingarna utsträckta och för att vinkel och arbetsavstånd (objektiv till motiv) därför inte blev optimal med det mest lämpliga objektivet - samt pga. lathet. Bild av pygidium ordnades.

Här bekräftar punkturen att det rör sig om Gnathoncus rotundatus - vråkstumpbagge.

Arten är inte så ofta rapporterad. På Laji.fi är det den minst rapporterade av de fem. Observationerna är dessutom ofta gamla. Troligen handlar det om att den är rejält underrapporterad snarare än ovanlig.

Ett kul fynd är det med tanke på att den inte verkar vara vardagsmat och främst påträffad i undersökningsfällor ute i skogsmarkerna.

Savstumpbagge

Förra vintern tog jag dessa bilder av en stumpbagge som införlivats till samlingen efter den hittades dör i ett av våra växthus. Två av bilderna togs för en utställning.

Tänkte nästan spara bilderna och lägga ut dem på bloggen först när jag har lite fler av de insamlade skalbaggarna dokumenterade. Någon egentlig idé kring varför det skulle på det viset har jag inte och då är det väl lika bra att jag kastar ut den här på nätet nu då. Tänkte försöka inleda  höstens fotograferande av sommarens insamlade kryp nu och då slog det mig att dessa bilder låg och drällde i en mapp på någon hårdskiva.

Arten är savstumpbagge - Margarinotus striola. Den är inte ny för bloggen. Här är ett äldre inlägg med levande exemplar och här är en annan savstumpbagge med tillhörande kvalster.

Om växthusdöingen kommit med den dynga som bidrog till stumpbaggefynden sommaren 2019 vet jag inte. Sannolikheten är dock hög. Jag räknar ändå arten som ett legitimt trädgårdskryss och inte som en till trädgården introducerad art (observation) eftersom den hittats även tidigare när vi inte hämtat gödsel.

Vill man läsa om mitt filosoferande kring insamling av insekter så går det att göra här.

Kvalsterpassagerare på stumpbussen

Här om dagen sprang jag ihop med den här stumpbaggen. Den kom också ur den dynga vi hämtade hem för en månad sedan och som genererade en del småkryp - främst skalbaggar.

I ett tidigare stumpbagge-inlägg nämnde jag foretiska kvalster som ofta återfinns på dessa skalbaggar och här är några bilder där de syns någorlunda hyfsat.

Kvalstren torde höra hemma bland familjen Parasitidae i underordningen Mesostigmata.

Typisk dyngstump

Bloggen fortsätter rapporteringen av småkryp funna i den dynga som i söndags transporterades hem så att vi skulle få nya spännande arter till trädgården... 

... eller möjligen för att vi skulle få gödning till tomater och allehanda andra köksträdgårdsväxter. 

Känner att jag eventuellt måste dubbelkolla vad det huvudsakliga syftet egentligen var.

Här kommer bloggens första stumpbagge (fam. Histeridae). Det beror inte på att stumpbaggar är ovanliga, utan helt enkelt på att jag inte råkat dokumentera någon... Nä nu var jag på väg att ljuga. Precis när jag skrev detta slog det mig att jag faktiskt fotograferat en stumpbagge för länge sedan.

Och så här såg den ut. Året var 2010 och månaden augusti.

Först nu nio år senare noterar jag att den bar på ett antal kvalster. Det är extremt vanskligt att uttala sig om vad det är för kvalster eftersom fotografierna inte räcker till för att ens fastställa underordning. Men möjligen kan stumpbaggar agera transportmedel för flera olika kvalster (se referenser) beroende på vilka födokällor och miljöer baggarna besöker. Referenserna gäller dessutom andra geografiska platser och inbegriper andra arter stumpbaggar. Dessutom handlar artiklarna främst om dyngbaggar och stumpbaggarna är bara med på ett hörn.

Stumpbaggar hittas vid kadaver, i dynga och bland ruttnande växter där de förser sig av den mat som erbjuds. En primär del av den maten består av andra insekter och då främst larver.

I Finland har vi enligt Laji.fi 49 arter inom familjen Histeridae (stumpbaggar). Flera av dem är synnerligen lika varandra och man får höja koncentrationsnivån när det är dags för artning. Här lutade jag mot Margarinotus striola och fick detta bekräftat via en skalbagge-grupp på fb.

Linjerna - eller fårorna - på täckvingar och halssköld ska stämma för den arten. Sedan har den också en grop (inbuktning) långt framme på respektive täckvinge som avslöjar arttillhörigheten. Denna stumpbagge är ca 6 mm lång.

Om jag lyckas se rätt är även den stumpbagge jag dokumenterade 2010 av samma art.

Philip S. Barton et al.

Contrasting diversity dynamics of phoretic mites and beetles associated with vertebrate carrion.

Experimental and Applied Acarology 63(1) November 2013

F. Bahrami et al.

Mesostigmatic Mites Associated with Coleoptera and Biodiversity Calculation of These Mites Phoretic on Dung Beetles in Golestan Province (North of Iran)

Middle East Journal of Scientific Research 9(3): 345-366, 2011

ISSN 1990-9233