Frill 22.6. Del 12 - Sotmätare

Sotmätare Odezia atrata gillar ängsmark med högt gräs. Viss närhet till vatten är också prima.

Frill passar som hand i handske för arten och flera av dem fladdrade omkring i området.

Larverna lever på hundkäx, hårkörvel, nötkörvel, björnrot och strätta.

Risk att förväxla en vuxen sotmätare med någon annan fjäril finns inte. 

Vingspannet är 22 - 26 mm.

Frill 22.6. Del 1 - Gråbandad lövmätare

22.6 bar det av till Frill. Årets tidigare besök bjöd på ganska få arter men så var jag också ute i ganska tidig vår och i väder som kanske inte var optimalt.

Dagens första småkryp var gråbandad lövmätare Scopula immorata. En vanlig art vars larver hittas på röllika, gråbo, hökfibblor och groblad. 

Fjärilens vingbredd är mellan 20 och 28 mm.

Ofta mörkare och mer brungrå än det ljusa exemplaret på bilden.

 

Trädgården 18.6. Rovmätare (larv)

Senaste vinter var hård mot många växter i trädgården. I samband med klippning av döda buskar och kvistar i ett tidigare tätt buskbestån (blandade arter och former) hittades denna mätarlarv.

Kamouflaget är av sådant slag att larven får skatta sig lycklig över att inte ha råkat ut för sekatören.

Arten är rovmätare Crocallis elinguaria.

Här ett inlägg med bild av en vuxen rovmätare fotograferad 2016.

 

Bådaviken 2.6. Del 2 - Lurvig vintermätare

Lurvig vintermätare Lycia hirtaria är en art vars larver återfinns på många olika träd och buskar. I Bådaviken, mellan Djupstensvägen och fågeltornet, är det rimligen björk, al och rönn som får stå till tjänst med mat.

Larven ovan var liten. Sisådär 13 mm.

Jag lyckades missa mig med skärpan.

Nu är det dags att räkna upp ett gäng parasitflugor (fam. Tachinidae).

Bactromyia aurulenta,

Blepharomyia pagana,

Carcelia sp.,

Drino inconspicua,

Exorista sorbillans,

Exorista grandis,

Peribaea tibialis,

Phorocera assimilis,

Phryno vetula (på Finlands artlista men ingen rapporterad observation),

Phryxe magnicornis,

Phryxe nemea,

Phryxe vulgaris, 

Winthemia quadripustulata,

Winthemia venusta.

Det är nämligen nämnda arter parasitflugor vilka, enligt Tschorsnig, 2017 (se ref.), är konstaterade som parasiter på lurvig vintermätare. Varför jag nämner detta beror på ansamlingen ägg synliga på larven i tredje bilden.

Listan är bara i alfabetisk ordning och inte baserad på sannolikhet beträffande vilken art som kan vara mest aktuell. Det vågar jag inte spekulera i. 

Larven i fråga var mellan 15 och 20 mm. Jag skriver var snarare än är eftersom dessa bilder togs för snart en månad sedan.

Referens:

Hans-Peter Tschorsnig, 2017

Preliminary host catalogue of Palaearctic Tachinidae (Diptera)

http://www.nadsdiptera.org/Tach/WorldTachs/CatPalHosts/Home.html, 28 April 2017

Trädgården 26.5. Grågul månmätare

Det blev ingen bild av fjärilen med ovansidan av vingarna synliga. Det kan i och för sig vara typiskt när det gäller grågul månmätare Selenia dentaria eftersom de ofta sitter med vingarna sammanpressade.

Den påträffades i ett av trädgårdens växthus och fördes ut efter fotograferingen.

Larverna lever på en hel rad olika lövträd av vilka många finns till förfogande i trädgården.

 

Vågbräddad lavmätare

Trädgårdskryss nr. 731 (tror jag) är denna bleka individ av vågbräddad lavmätare, Alcis repandata.

Tack till Pål Axel Olsson för artbestämning! Bland annat "lavmätarna" (tribus Boarmiini) hör till de grupper där jag snabbt viker ner mig i artbestämningsproceduren. Speciellt om det är en variabel art där man inte riktigt pluggat in sig på vilka de diagnostiska karaktärerna är.

Storsand 13.8. Del 11 - Oskärpa med bonus

Får jag lov att presentera resultatet av dålig fokus såväl mentalt som med objektivet. Koncentrationsbristerna i fotograferingstillfället ledde till det skrala resultatet.

Hur som helst. Här är tvenne skinnbaggar i släktet Stictopleurus vilka båda ramlade ner ur några kvistar ljung jag undersökte.

Den vuxna individen ovan torde vara S. abutilon och nymfen nedan ska vara S. crassicornis. Den senare är mer förknippad med just ljung än den första. Arterna är lite trixiga att skilja från varandra, men de små runda formerna på pronotum ska vara kännetecken. Personer med bättre skinnbaggekännedom än jag har gett sin syn på arttillhörighet.

Båda arterna är variabla beträffande kroppsfärgens rödhet och dessa två är av hyfsat röd modell. Olika bruna toner förekommer också. Släktet ingår i familjen smalkantskinnbaggar (Rhopalidae).

Larven till vänster i bild kom som en bonus (i dokumentationen) och den artbestämdes också som en bonus när jag sökte bekräftelse för skinnbaggarna. Det torde röra sig om tvåsporrig malmätare, Gymnoscelis rufifasciata. 

 

Bådaviken 1.5. Del 2 - Brun flickfjäril

Detta är en veritabel vårklassiker i diverse forum där man skickar in bilder på småkryp och vill veta vad det är för art man sett och fotograferat.

Vårklassikern är alltså brun flickfjäril, Archiearis parthenias.

Arten är allmän, flyger tidigt på vårarna och är således ofta en av de första fjärilarna som som syns på året och därför också en art som många lägger märke till. Trots dess vanlighet är det här första gången jag dokumenterat den. Därmed är det även premiär för arten på bloggen.

Vingspannet är 32-35 mm. Vingteckningen är relativt lätt att känna igen, men den kan vara ganska variabel och kan ibland eventuellt förväxlas med grå flickfjäril (Boudinotiana notha. Synonym: Archiearis notha).

Brun flickfjäril hör till familjen mätare (Geometridae) och larverna lever på björk och rönn.

I bilden nedan blottas bakvingarnas orange färg. 

Svartfläcksmätare

Bland fältmätarna (underfamiljen Larentiinae) är svartfläcksmätaren - Xanthorhoe fluctuata - föredömligt karakteristisk genom att det mörka bandet på [fram]vingen avtar mot vingens bakkant och därmed blir "halvt". Visst finns även andra fältmätare med avbrutet vingband, men de har andra karakteristiska kännetecken som gör att artbestämning ändå är hyfsat lätt.

Den här fjärilen fotograferades här om dagen då den vilade på en vägg - något som verkar vara typiskt för dessa. Svartfläcksmätare är vanlig och en generalist i allra högsta grad. Larverna kan leva på snart sagt alla växter nämnda i vilken omfattande florabok som helst.

Fullbildade exemplar kan ses i stort sett hela sommarhalvåret. Övervintringen sker i puppan.

Svartfläcksfältmätare

För stor för kombinationen MP-E65-objektiv och APS-C-sensor. Fanns inget annat val än att beskära. Jag lovar dock att den vänstra vingen är likadan som den högra - men spegelvänt då förstås.

Xanthorhoe fluctuata - svartfläcksfältmätare - är vanlig och ganska kännspak eftersom det centrala vingbandet tonas bort (eller är "avkapat") så att det närmast bildar en fläck mot ytterkanten. I kombination med den mörka vingbasen och kantfläcken ute mot spetsen ska det vara relativt enkelt att arta denna mätare när man ser den. Vingspannet är mellan 18 och 30 mm. Det här exemplaret närmade sig det övre måttet.

Nej, de äter inte malm!

Ack dessa malmätare (tribus Eupitheciini & underfam Larentiinae, fältmätare).

De är många och de har subtila små skillnader som jag i min malmätarokunskap inte lyckas uppbåda kraft att traggla mig igenom. Den slitna malmätaren i första bilden har en vingbredd på ca 20 mm och den ståtar med ca 26-27 millimetrar mellan vingspetsarna.

Dessa två får ligga här och mogna en tid. Plötsligt en dag löser det sig.

Nattlampa 2017. Del 7 - Vinkellövmätare

Inte första Idaea aversata på bloggen. Vinkellövmätare flyger under merparten av sommaren. De lever bl.a. på skräppor (Rumex) och maskrosor (Taraxacum). Vingspannet kan sträcka sig uppemot 34 mm.

Nattlampa 2017. Del 5 - Spetsvinklad fältmätare

Med förra inlägget slog jag ett storslaget rekord. I juni 2014 matade jag in hisnande 51 inlägg på en månad. Genomhysteriskt bloggtempo liksom. Det var under ett år då jag totalt producerade ganska många inlägg. Därefter har takten bedarrat en smula och första halvan av det här året var kvar i den makliga inläggsfrekvensen. Men augusti har blivit en närmast hysterisk bloggeri-bloggera-månad och härmed är jag nu uppe i 53 inlägg. Gamla rekordet har fått däng. Champagnen är korkad och dopingkontrollanterna knackar på dörren.

Dessutom har jag sinnesnärvaro att göra mina rekordbrytande blogginlägg med lokala dussinkryp. Här odlas inte hybrisen med hjälp av för ändamålet sparade grejer om en snöleopard som dödar en stor jak-tjur. Allt presenterat i smaskiga knivskarpa storformatsfotografier. 

Nej, här kommer istället Dysstroma citrata fångad på bild för ett par veckor sedan när jag hade en nattlampa ute i trädgården. Eller blir det kanske hybris av detta trots allt?

Hur som helst... Spetsvinklad fältmätare har ett vingspann på 25-36 mm. De flyger i stort sett hela sommaren och är vanliga. Lever bl.a. på viden (Salix) och blåbär. En variabel fjäril med många olika färgvarianter. den här är överlag i den ljusare änden av skalan. Jämför t.ex. med den här. Fick lirka med kompositionen i dorsalbilden för att få med åtminstone en obeskuren vinge.

Jag har ännu en dag på mig - och fler inlägg i kö...

Nattlampa 2017. Del 4 - Grön malmätare

En annan vanlig nattlampsbesökarfamilj är mätarna (fam. Geometridae). Här har ett slitet exemplar av Pasiphila rectangulata - grön malmätare - stannat till på täckväven jag hade vid lampan.

Arten (larverna) lever bl.a. på aplar (Malus), hagtorn (Crataegus) och Prunus-arter. Vingbredden är 15-21 mm, men det här exemplaret var nog lite större eftersom fjärilen inte helt och hållet fick plats på sensorn (med MP-E65-glugg).

Spetsvinklad fältmätare

Den här bilden av Dysstroma citrata är ett försök med att kombinera ett FD 200 f4 Macro och med en diffuserad blixt på arm. Jag har tagit några enstaka bilder av småkryp med det här objektivet och blixten långt framåtsträckt. Det ser egentligen inte riktigt klokt ut. Men jag har för närvarande inte ett alldeles lämpligt "fältobjektiv" för kryp av denna motivstorlek. Arbetsavståndet blir med FD 200 Macro-gluggen väldans långt. Jag var väl ca 50 cm från mätaren och den fyllde sensorn nästan helt. Jag har bara beskurit den här bilden i sidled.

Spetsvinklad fältmätare är en alldeles ordinär liten fjäril som jag sett en del av under de senaste veckorna. Den har en del relativt liknande släktingar men om jag inte dummat mig helt ska jag väl vara korrekt i artningen. Larverna lever bl.a på viden (Salix) av diverse slag.

Mätande mördarlarv

Bloggen knagglar sig framåt med nya småkryp.

Idag är det dags för en mätare som för några dagar sedan vilade på ett blad i en hasselbuske. Ifall man tänker sig att mätaren inte ville synas var valet av sittplats måhända en smula ogenomtänkt. Alternativet är förstås att mätaren siktade på att få komma med i Utgångspunkt Nykarleby. Mission accomplished!

Rovmätare hör till de nattfladder som är kännspaka tack vare särpräglad teckning. Rovmätare ja? Jo det har att göra med att larverna kan mumsa i sig andra larver som omväxling till bladen på de många olika buskar och träd de normalt konsumerar.

Några kalla fakta:

- Vingspannet är 37-43 mm

- Flygtiden är från andra halvan av juli och en bra bit in i augusti.

- Larven övervintrar som ung och blir färdig samt förpuppar sig på våren/försommaren.

- Heter Crocallis elinguaria.

Nattlampa. Del 1 - Diverse småfjärilar

Har under två kväller/nätter arrangerat med lite nattbelysning för att se vad som kan tänkas dyka fram ur mörkret. Härmed inleds en liten serie av inlägg där några av fångsterna presenteras.

Det traditionella är ju att locka nattaktiva fjärilar. Man tänker sig ofta att det då handlar om stora vackra svärmare, spinnare och lurviga nattflyn. Stora nattflyn hade jag på plats. Den enda jag kunde artbestämma var Noctua pronuba - allmänt bandfly. Några vettiga bilder hann jag inte få av den fjärilen. Alla stora nattflyn vägrade nämligen sitta still så pass länge att jag skulle hinna knäppa vettiga fotografier. Några exemplar av en gul-orange art satte sig dock med jämna mellanrum på själva fotografen. 

Visst... jag kunde lätt ha fångat dem och tagit in dem för jämförelse med planscherna i Sveriges fjärilar. Men det gjorde jag inte.

Flera små fjärilar satte sig ändå till ro på det underlag jag hade placerat fram under lampan. Första dagen var jag slarvig och använde ett gammalt lakan. Vad som snabbt stod klart var förstås att gamla lakan är ett uselt val. Det syns redan på första bilden här nedanför. Vissa av de riktigt små krypen fick givetvis en skog av störande små spretiga trådar runt sig. Andra kvällen använde jag istället en laminerad skiva.

Den här vecklaren har jag svårt att riktigt spika. Tror det borde vara en brokvecklare (underfamiljen Olethreutinae) av något slag.

Bland mätarna finns ett gäng som på svenska ofta har ordet "löv" med i namnet. Lövmätare med andra ord. Sterrhinae på vetenskaps-språk, dvs. ifall man talar om underfamiljen lövmätare.

Tror jag gissar på Idaea biselata - tofsfotad lövmätare. Vingbredden på dem är mellan 15 och 24 millimeter.

Rhopobota naevana. Sotfläckvecklare. Jag tillägger givetvis ett frågetecken.

Sotfläcksvecklaren (om det här nu är den arten) återfinns på en hel drös värdväxter. Några exempel är oxlar (rönnar), syrener, hagtorn, spireor, blåbär och lingon. Vingbredden är 11 - 16 mm.

Och här går gissningen i riktning mot ugglemott - underfamiljen Scopariinae. Kanske ett hagtornsugglemott - Dipleurina lacustrata.

Jag tippar på ett slitet exemplar av Udea lutealis - blekgult ängsmott.

Här har vi någon av rosenvecklarna. Tror det är Notocelia roborana - större rosenvecklare.

Sist men inte minst ska vi väl ändå ha en som torde vara omisskännlig - nästan i alla fall. Det är ju faktiskt inte omöjligt att blanda ihop häggspinnmalen - Yponomeuta evonymellus - med apelspinnmal (Y. malinellus) och slånspinnmal (Y. padellus). Men jag är hyfsat säker på att det här ändå är den som gillar hägg. Vi har dock både häggspinnmal och apelspinnmal i trädgården. Slånspinnmalen har sina nordligaste gränser här i Österbotten och jag vet inte hur vanligt förekommande den är.

Med det här inlägget har antalet presenterade arter på den här bloggen överskridit 400. Enligt min räkning ska det nu röra sig om 402 olika arter. Alla är givetvis inte artbestämda men de har förstås sin arttillhörighet ändå. Svampar och växter är inte inräknade i siffran.

Vinkelstreckad lövmätare

Det är nästan bara slitna fjärilar jag dokumenterar (undantag på kommande) men så nöts de ju också ganska snabbt. Det här ska nog vara en vinkelstreckad lövmätare - Idaea aversata. 

Vingspannet rör sig mellan 26-31 mm. Larverna kan hittas på bl.a. skräppor och maskrosor.

Edit: Ska tilläggas att vinkelstreckad lövmätare skiljer sig från sina snarlika släktingar tydligast genom de "vinklar" som yttre tvärlinjen tecknar nära vingens framkant. Övriga lövmätare har en jämnare kurva i den linjen. Tvärlinjerna är alltså de streck som syns tvärs över vingarna.

Liten krusbärsmätare

Liten krusbärsmätare - fjärilen med det störstsköna vetenskapliga namnet Itame wauaria. Hur ljuvligt är inte det på en skala? Jag kan upprepa det högt för mig själv och det smakar lika bra varje gång.

Fjärilen i sig har en vingbredd på 25-29 mm och den är ganska lätt att känna igen på de mörka teckningarna längs vingarnas framkanter. Larverna hittas givetvis i krusbärs och vinbärsbuskar.

Itame wauaria.

Fyrbandad fältmätare

Nej fyrbandad fältmätare är ingen högt uppsatt och premierad anställd på byggnadskontoret.

Fyrbandad fältmätare - Xanthorhoe quadrifasiata - är en fjäril med ett vingspann på 25 - 28 mm. 

Det finns många olika fältmätare och flera av dem har dylika breda band över framvingarna. Exemplaret på bilden är slitet så fick jag sitta och syna litteraturen noggrant innan jag vågade spika artbestämningen. "Spika och spika"... En viss osäkerhet dröjer sig ändå kvar. För övrigt är det också en hane vilket syns på de fjäderliknande antennerna.

Fyrbandad fältmätare är en allmän nattflygare som förekommer över största delen av vårt land. Larverna är ljusbruna (typ beiga) med längsgående mörkare band. De lever på ett flertal olika örter som måror, plistrar, nässlor, balsaminer, skräppor mm.

--------------

Över 50 inlägg på en månad är mycket. Nästan (egentligen) för mycket. 

Det har helt enkelt bara blivit så. Ingen speciell satsning på att få ihop så många - förutom när jag plötsligt hade 48 och först då noterade hur många det hade blivit.

Men kameran är ofta med när jag är utomhus, fotografierna tas utan större åthävor och bildediteringen och inläggen är ändå snabbt ihop-petade - även om det ibland kan ta en extra stund innan vissa artbestämningar gjorts.

Det finns ju så många organismer där ute...