Några Umeå-observationer

Nedanom fågeltornet intill E12 var det lugnt (lördag 6.5). Enstaka sångsvanar, gräsänder och tofsvipor tog det lugnt i eftermiddagssolen. Tvenne vadare av grönbena-modell (oidentifierade) spatserade omkring i vattenbrynet.

På pirarna ut mot vindkraftverken nere i Holmsund hoppade sädesärlor, stenskvätta och ängspiplärkor omkring.

Den nordliga snålblåsten var bitande kall. Men i lä i solen kändes det ändå hyfsat behagligt.

Ejder, vigg, småskrake och någon gräsand gled omkring i vattnet utanför - samt i de dammar som bildats av kraftverkspirarna.

Älvdeltat på andra sidan.

Som synes håller utgångspunkten just nu inte det tempo som som tidigare brukar uppnås. Inläggsfrekvensen är förhållandevis svag.

Orsaken står att finna i göromål som tenderat begränsa vistelse, registrering och produktion av nytt material i enlighet med bloggens tematik. Det blev t.ex. heller ingen gårdsplansbongning för mig i år. Den helgen försvann i andra typer av sysslor.

Under första halvan av denna vecka har jag varit över till Umeå. Första bilden är tagen vid hamnen i Holmsund och det är Fjärdgrund som syns i bildens högra halva. En skönjbar prick till vänster är den lilla fyren Storbränningen som är belägen lite längre ut.

Andra bilden visar ett av flera fågeltorn ute vid älvdeltat och bilden här ovan är vyn från tornet ut mot nordväst där Degernässlätten dominerar.

Det här fågeltornet är beläget direkt intill E12 som är den nya och snabbare(?) vägsträckningen mellan Holmsund och Umeå. Kör man från Holmsund har man tornet på vänstra (och västra) sidan ca 5 km efter bron över älven. Bilden ovan är vyn ut mot sydost. 

Älvdeltat är en viktig fågelrastplats för många olika arter. För att se dem är man antagligen tvungen att leta sig dit under andra tider på året. Nu var det nämligen seriöst öde - av någon anledning.

Norrut skymtar delar av Umeå. Här är det bl.a. E4-bron vid Gimonäs/Strömpilen som syns.

Nysnön avslöjade omfattande aktivitet av ekorrar i tornets omedelbara närhet.

Tornet står på en liten kulle och det är tre våningar högt. Utsikten är prima. Särskilt många personer har inte plats i den översta delen och jag antar att det tidvis kan vara rätt trångt.

Edit:

Jag brottas för närvarande med ett litet men irriterande www-bekymmer. Bland annat tar det sig uttryck i att jag inte kan använda ett flertal olika inbäddade funktioner på olika sidor. T.ex. får jag inte upp en textruta för att kunna skriva egna kommentarer här på bloggen och därav kan jag heller inte replikera på andras kommentarer. Men jag kan ju alltid uppdatera själva inlägget. Så det svar jag skulle ha skrivit nedan kommer här i stället.

Exakt! Älvdeltat är stort och området är vackert. Jag har iofs inte alls rört mig mer ingående i området och det återstår att göra en vacker dag. Precis som Kurt skriver i kommentarerna är det här bara ett torn bland flera andra. Flera och flera... Åtminstone tre st i alla fall. Ett av dem finns på östra sidan i Villanäs - en bit från Blå vägen (gamla vägen in till Umeå). Ett annat finns på Östra sidan av Stora Tuvan - den ö Kurt nämner. Jag har lite på känn att dessa två eventuellt är bättre ur bongarsynpunkt - men jag vet inte säkert. För min del blev det aktuellt att endast besöka det som finns intill E12. Lågskor och snö var bidragande faktorer.

Samma som förra inlägget men omvänt

Hemresan blev med eftermiddagsbåten från Holmsund. Det var lågt till molntaket och en riktigt ruggig blåst klämde sig fram från havet. Elektricitet producerades.

Hamnområdet var överlag ganska tomt på fåglar men kråkorna ställde i alla fall upp.

Har tidigare inte plockat in alla fyrarna utanför Holmsund. Här följer några. 

Fjärdgrund direkt söder om hamnen är byggd 1907. Det nuvarande tornet har dock ersatt ett ännu äldre. Gamla fyrvaktarbostäderna syns som en betongruin nere vid tornets fot.

Klippan med detta märke heter Byttan. Den är väldigt nära själva färjehamnen.

Revet ligger ytterligare ett stenkast söder om Fjärdgrund.

Väktaren skymtar där ute i diset.

Söder om farleden står Storbränningen. Det är en ganska liten fyr byggd 1968. Fokalplanet är 10 m över havet.

Precis som dagen innan hade skarvarna samling vid Väktaren.

Det samma gällde situationen på Vasa fyr.

Norrskär ville inte fram ur diset.

Än mer suddigt uppträdde Rönnskär.

Blev lite osäker på väderstreck och vinkel men jag har för mig att det som syns i bilden ovan och bakom Gloppstensfyren nedan är Skötgrund. Jag kan dock ha fel. Rätta mig den som vet. Perspektivet förkortas avsevärt pga. 400 mm-objektivet.

I det här skedet av överfarten bröt solen igenom på några få ställen.

Norra Gloppsten.

Fyren på Korsören hade jag inte med bland bilderna från utresan. Landet bakom är Södra Vallgrund.

Direkt inne på finska sidan blev det åter tätare med vitfågel ute bland vågorna. Fiskmåsen har här hittat något ätbart. Molntäcket drog nu också vidare och gav fritt tillträde för solen.

Jag började föregående inlägg med ett fotografi på Ensten. Härmed slutar jag detta inlägg med samma motiv. Två knölsvanar skymtar till vänster. Jag producerade ett rejält antal fotografier av olika holmar och vyer den sista biten in mot Vasa. När jag kikade närmare så kunde vita små svansiluetter skönjas i väldigt många av dessa bilder. 

Fyrar i repris

I september 2013 gjorde jag senast en Umeåresa. Nu - precis som då - var jag tvungen att fotografera lite fyrar och båkar och nu - precis som då - är jag tvungen att publicera dem. För om det är något icke-organiskt som bör få plats i den här bloggen så är det fyrar. Det kan helt enkelt inte hjälpas.

Här ovan den kännspaka, lilla båken på Ensten.

Sikten var ganska god den här lördagen. Rönnskärsbåken tornade upp sig i horisonten. På 80-talet hade jag möjlighet att spendera stora delar av en sommar på Rönnskär. Fantastisk plats.

Norra Gloppsten bjöd på mitt första skarvkryss för det här året. En stund innan passerade fyra tofsvipor rätt över Wasa Express. Även de var årets första i mitt häfte.

Efter Norra Gloppsten passeras Vasa fyr. Jag tog nog en hel del bilder av Norrskär också men i det här inlägget får de båda fyrarna samsas på gemensam bild.

De få skarvar som för tillfället höll till på fyrtornet tog till vingarna när Wasa Express ångade förbi. Havstruten tog också till väders.

Här längre ut i havsbandet representeras vitfåglarna oftast av havstrut.

Långt borta i nordost kunde man skymta Valsörarna.

Utgrynnan hann jag inte fotografera på närmare håll den här gången. Just när det borde ha skett var det dags för lunch.

Sydostbrotten var den första svenska fyren jag riktade objektivet mot. Den här fyren kommer aldrig närmare än precis i horisonten - åtminstone när man åker till Umeå.

Gunvorsgrund på södra sidan av farleden.

Mot norr kan man se Nordvalen.

Generellt får jag ett intryck av att det är glesare mellan vitfåglarna - här i form av en fiskmås - i kustvattnet utanför Holmsund än vad det är utanför Vasa. Har säkert att göra med den omfattande skärgården på finska sidan.

När man kommer förbi Väktaren är det inte långt kvar till hamnen i Holmsund.

För skarvar tycks svenska fyrar också vara lämpliga viloplatser. Man skymtar en hel del vitt på huvudet hos vissa av fåglarna. Parningsdräkt.

Bara en liten bit ut från Holmsundshamnen fick jag också kryssa årets första ejder.

Nästa inlägg blir - läs och häpna - belamrat av bilder från hemresan.

Edit: sparade uppenbarligen flera av bilderna med för låg jpeg-kvalitet och det finns en hel del artefakter. Blir inte heller riktigt klok på vad som hände med fiskmås-bilden då den laddades upp. De mörka tonerna i bilden försvann på något sätt.

Returen från Umeå 1.9. En riktigt grå dag

Med risk för att bli alldeles tröttsam med storskarvsbilder presenterar jag härmed två till.

Men skarvarna var i princip de första fåglarna jag kom åt att fotografera när jag kommit mig ut på soldäck medan Wasa Express lade ut från hamnen i Holmsund.

Soldäck gjorde den här dagen inte skäl för sitt namn men regnet föll i alla fall inte än.

I motsats till bildmaterialet från fredagsresan vräker jag på med alla hemrese-bilderna i ett inlägg - som om jag tvångsmässigt måste visa allt som produceras med kameran.

Riktigt på det viset är det kanske inte och det finns säkert 160 fotografier ni inte får ta del av bara från den här överresan.

Gunvorsgrund. En fyr byggd 1971.

Nordvalen. Regnskyarna som vi var på väg in i suddade kort därpå bort horisonten och det mesta av havet också.

Ett par timmar senare kunde man åter börja urskilja ett och annat runt färjan. Ensten till exempel.

Innan det var dags att köra av färjan hann jag vara vid den öppna akterdelen på övre bildäck och plåta måsarna.

Det här är i sig en helt misslyckad exponering men jag tog med den i alla fall. Vet inte om det är en märlkräfta av något slag som befinner sig framför måsen och jag har ingen aning om huruvida måsen själv tappade den eller hur den hamnade just där. Givetvis såg jag den inte heller genom sökaren utan först när bilderna blev inspekterade.

Det står också klart vart den lilla kräftan var på väg - gravitationen spelar roll.