Trädgården 1.9. Sericomyia silentis

Bloggens 65:e blomfluginlägg. Borde jag börja separera ut underfamiljerna i enskilda etiketter så som jag gjort med t.ex. brokparasitsteklarna? Kanske så småningom.

Här är hur som helst några nya bilder på hona av ljungtorvblomfluga, Sericomyia silentis.

"Nya" står förstås i relation till äldre bilder jag tidigare tagit av samma art - exempelvis dessa från 2.8.

Trädgården 20.8. Humleblomflugor

Sensommaren är Volucella-tider. Släktet heter humleblomflugor på svenska.

Bålgetingblomfluga, Volucella inanis, såg jag i trädgården första gången 2018. Sedan dess har jag endast sett några enstaka exemplar och det har inte skett varje år.

Den här sommaren har jag noterat en handfull ungefär. Hanen ovan gick med på en lateralbild men inget foto i dorsal vy.

Bålgetingblomfluga är, som namnet antyder, boparasit hos bålgeting, Vespa crabro men angriper gärna även tyskgeting, Vespula germanica. Varkendera art är vanlig här i Österbotten. Enstaka overifierade rapporter finns på laji.fi och av tyskgeting finns ett fotografi taget i Karleby. Tilläggas kan att rapporterade observationer av bålgetingblomfluga geografiskt stämmer rätt väl med rapporterna över bålgeting och tyskgeting, även om just getingarna bjudit på långt färre rapporterade observationer. 

Men bålgetingblomfluga ska enligt uppgift också vara konstaterad hos vanlig geting, Vespula vulgaris, och möjligen är det i så fall den som angrips häromkring (ref.).

Fönsterblomfluga är däremot standard i omfattande mängd från början av juli och fram till slutet av augusti.

Hanarna tävlar om att hålla revir i vissa specifika luftrum här och var i trädgården. 

Lyckad spelflykt bär frukt.

Fönsterblomfluga har jag dokumenterat många gånger och här höll jag mig endast till laterala bilder med flit. Blir ju ett enhetligt inlägg med bålgetingblomflugan då också (fast det tänkte jag egentligen inte på när jag fotograferade).

Åtminstone vanlig geting och rödbandad geting, Vespula rufa, är bovärdar för fönsterblomfluga.

I övrigt saknar jag förresten artkryss på humleblomfluga, V. bombylans, den tredje Volucella-arten möjlig att se i mina trakter. Detta faktum är aningen lustigt med tanke på dess vanlighet.

Så småningom kan det kanske bli aktuellt med en fjärde. 

V. zonaria (inget svenskt namn än) har under de senaste åren nämligen raskt spridit sig norrut från Danmark och ses nu ofta i södra Sverige.

Några enstaka overifierade observationer är rapporterade från södra Finland. Men med tanke på artens likhet med bålgetingblomfluga ska de eventuellt tas med en nypa salt. Inga fotografier är bifogade till rapporteringarna.

V. zonaria är känd hos samma getingarter som bålgetingblomfluga.

Referenser:

Speight, M. C. D. (2024) 

Volucella species: identifying them, finding them and a bit about their biology. (Diptera: Syrphidae).

NBDC Occasional Publications Series, No. 1, 15 pp.

National Biodiversity Data Centre, Waterford, Publication Series no. 36.

SLU Artdatabanken (2025).

Artfakta: humleblomflugor (Volucella). https://artfakta.se/taxa/1000403

Laji.fi. Volucella.

Trädgården 20.8. Kompostblomfluga (nu med kvalsterlarv)

2.8 dokumenterades kompostblomfluga och 20.8 fotograferades en silverfotblomfluga med parasitiska kvalsterlarver.

Här en slags kombination av de tu.

Angående kvalstret gäller samma information som i fallet med silverfotblomflugan.

 

Trädgården 18.8. Platycheirus albimanus

Dokumentationsresultatet blev aningen magert men på basis av bl.a. frambenet samt den silvriga pudringen på bakkroppsfläckarna vågar jag säga att det är silverfotblomfluga, Platycheirus albimanus.

Att frambenet - dvs. första benparet - nämns har att göra med att dess utseende är diagnostisk karaktär hos många av släktets hanar.

Släktnamnet Platycheirus betyder för övrigt bredhänt eller platthänt (1).

Arten är vanlig och förekommer i relativt många olika biotoper över hela Norden. Larverna är predatorer på bladlöss (2).

Fotblomflugorna, släktet Platycheirus, inbegriper i övrigt många svårbestämbara arter. De är relativt små, vanligen under 10 mm, och ganska diskreta av sig. Det här är den första jag dokumenterat i fält.

Här en tidigare insamlad fotblomfluga.

De två hemolymfasugande kvalsterlarverna ville jag också försöka få skärpa på. Gärna med större förstoring.

Men flugan drog rätt snabbt sin kos och det blev inte så mycket bevänt med den saken heller.

Borde förstås ha samlat in flugan med sina kvalsterlarver för att kika på dem genom mikroskopet. Men som vanligt gav jag mig inte den chansen.

Det finns alltså ingen möjlighet att vara säker men min gissning är att det kan röra sig om sammetskvalster, släktet Trombidium, eftersom larver av dessa - speciellt T. holosericeum - är kända som parasiter på bl.a. blomflugor (3). Men som sagt - bara en gissning.

Deras placering på flugkroppen är också i enlighet med hur Trombidium-larver normalt är placerade när de återfinns på flugor.

Referenser:

1.

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: fotblomflugor (Platycheirus). https://artfakta.se/taxa/1000384

2.

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Rådén, A. & Nasibov, E. (2009). 

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Syrphinae. (DH 53a). 

Uppsala: ArtDatabanken, SLU.

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: silverfotblomfluga (Platycheirus albimanus). https://artfakta.se/taxa/200719

3.

Haarder S. and Mąkol J. (2022), 

Terrestrial Parasitengona mites (Trombidiformes) of Denmark – new data on parasite-host associations and new country records. 

Acarologia 62(2): 508-520.

Trädgården 2.8. Ett och annat

Rönnspirea, Sorbaria sorbifolia, klassas som invasiv och den har funnits i kvarteret men avlägsnats... om än inte helt och fullt än. Någon enstaka buske har bitit sig fast och nu när de gått i blom får de stå kvar med tanke på blommornas attraktion på insekter.

Bandad humlebagge, Trichius fasciatus, är typisk besökare.

Humlorna är förstås talrika på rönnspireans blommor. Det var mest trötta exemplar av ljus jordhumla, Bombus lucorum, vilka börjar vara på sluttampen av sin säsong. Det gäller förvisso för alla humlorna. Några hushumlor, B. hypnorum, och stenhumlor, B. lapidarius, fanns också på blommorna. Av någon anledning fotograferade jag aldrig dessa. 

Nytt trädgårdskryss är ljus lyktblomfluga, Leucozona glaucia. Här en hona. 

Larverna äter bladlöss på flockblommiga växter.

Bildmaterialet blev tyvärr synnerligen bristfälligt.

Rönnspirea är en fjärilsmagnet. 

Påfågelöga, Aglais io, var en av tre arter som besökte blommorna medan jag var på plats med kameran.

Vingarnas undersida är hos amiral, Vanessa atalanta, minst lika bedårande som ovansidan.

Tredje dagfjärilsarten var nässelfjäril, Aglais urticae, men det blev aldrig något fotografi på en sådan.

 

Trädgården 2.8. Syritta pipiens

Noterar att min lilla trädgårdssafari 2.8 till viss del innebar dokumentation av högst triviala arter jag inte fotograferat på väldigt länge. Måhända beror det på att jag denna sommar knappt gjort någon trädgårdssafari alls och att allt smått som rörde sig därmed blev av intresse när jag slutligen fick tummen ur och kom mig ut med makromojängerna.

Kompostblomfluga, Syritta pipiens, är vanlig i trädgården. Jag brukar se dem nästan varje år och skulle med största sannolikhet också kunna kryssa av dem varje år om jag faktiskt lade manken till.

Fotograferat dem har jag inte gjort sedan 2014.

Kompostblomflugan på bilderna är en hona.

Trädgården 2.8. Sericomyia silentis

Tänkte nästan inte ta några bilder av ljungtorvblomflugorna, Sericomyia silentis, som just nu är hyfsat "talrika" i trädgården. 

"Talrika" i bemärkelsen att man ser några av dem.

Orsaken till att jag inte tänkte dokumentera dem var att jag tyckte mig nyligen ha gjort det. Typ förra året. 

Det kändes mera angeläget att spara blixtbatterier än att öka mängden ljungtorvblomflugor i bildarkivet.

Men så blev det ändå några fotografier. 

Därefter visade det sig att jag senast fotograferade arten 2019. Måhända dags igen då? 

Jag vet inte hur ofta man, enligt regelverket, måste fotografera en viss art. 

Ovan en hane och nedan en hona. Den synliga skillnaden sitter i ögonen.

Trädgården 2.8. Eristalis arbustorum

Det är elva år sedan jag senast fotograferade lillslamfluga, Eristalis arbustorum. Denna brist åtgärdades i lördags.

Lillslamfluga är kanske den vanligaste Eristalis-arten i trädgården. Den är också en av de mer talrika blomflugorna överhuvudtaget nu mot slutet av sommaren när deras flygtid inletts.

Larverna, som kallas råttsvanslarver pga. sitt långa andningsrör, utvecklas i stillastående vatten med mycket organiskt material.

Se t.ex. Dave Goulsons korta klipp med råttsvanslarver här samt hans video när han gör en blomflug-lagun.

Trädgården 15.7. Fönsterblomfluga

Fönsterblomfluga Volucella pellucens är standard i trädgården. 

Hanarna spelflyger i små, soliga "vegetationsgläntor" mellan rabatterna, buskarna och träden.

Arten är boparasit hos sociala getingar.

Trädgården 14.7. Trebandad skogsblomfluga

Ytterligare ett nytt trädgårdskryss (se föregående inlägg) bland blomflugorna (fam. Syrphidae) är trebandad skogsblomfluga Dasysyrphus tricinctus. 38:de arten således.

Mera information om arten i länken bland referenserna.

Tillägg 30.9.2024: Med anledning av kommentaren under det här inlägget tänkte jag det kan vara skäl att kolla saken och plocka in (i kommentaren) nämnda histogram.

Den absoluta merparten av rapporterade observationer i Sverige kommer från de sydligaste delarna och fynden där är mycket riktigt uppdelade i en försommar- och en sensommar-generation.

Längre norrut, något som även verkar inkludera hela Finland, är fynden mestadels gjorda i juni och juli. Någonstans söder om Stockholm - kanske - ser det alltså ut att svänga mellan en (1 st) generation i norr och två i söder. De sydliga fynden i Sverige är dock så pass många att de rimligen påverkar histogrammet för hela landet.

Histogram över rapporterade fynd i Sverige (Artportalen)

Motsvarande histogram i Finland (laji.fi)

Det ska tilläggas att jag för tillfället postar inlägg med rejäl fördröjning. "Min" trebandad skogsblomfluga är dokumenterad 14.7. 

Referenser:

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Rådén, A. & Nasibov, E. (2009).

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Syrphinae.

(DH 53a). Uppsala: ArtDatabanken, SLU.

SLU Artdatabanken (2024). Artfakta: trebandad skogsblomfluga (Dasysyrphus tricinctus). https://artfakta.se/taxa/200547

Trädgården 14.7. Vit glasvingefluga

Vit glasvingefluga Scaeva pyrastri är nytt trädgårdskryss och 37:de blomflugarten observerad i trädgården.

Arten är migrerande och kan inte övervintra hos oss. Sommarpopulationen baserar sig således på individer som kommer hit söderifrån.

Larverna är ivriga bladlusätare.

Referenser:

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Rådén, A. & Nasibov, E. (2009).

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Syrphinae.

(DH 53a). Uppsala: ArtDatabanken, SLU.

SLU Artdatabanken (2024). Artfakta: Scaeva pyrastri. https://artfakta.se/taxa/200766

Trädgården 14.7. Brokig örtblomfluga

första trädgårdskrysset för brokig örtblomfluga Cheilosia illustrata skedde för två år sedan. Kameran var med och det blev ett inlägg med bilder och en gnutta information om arten i fråga.

 

Trädgården 13.7. Grön vinkelblomfluga

Nytt trädgårdskryss i from av grön vinkelblomfluga Didea alneti.

Jämfört med släktets två andra arter i landet är de ljusa fläckarna på bakkroppen inte klart gula och ibland aningen grönaktiga. Hanen hos grön vinkelblomfluga har dessutom svarta fläckar bakom antennfästena.

I Finland är de två andra arterna, ljus och mörk vinkelblomfluga, oftare rapporterade. 

Grön vinkelblomfluga tycks också vara koncentrerad till landets sydostliga delar. Enstaka rapporterade observationer ändå utspridda här och var.

Referens:

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Rådén, A. & Nasibov, E. (2009).

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Syrphinae.

(DH 53a). Uppsala: ArtDatabanken, SLU.

SLU Artdatabanken (2024). Artfakta: Didea. https://artfakta.se/taxa/1000346

Trädgården 13.7. Blomkrabbspindel

Sommaren 2023 letade jag blomkrabbspindlar överallt bland blommor på allehanda ställen. Just då höll jag nämligen på med just blomkrabbspindel Misumena vatia i arbetet med att illustrera Sveriges alla krabbspindelarter för Artdatabanken. Visserligen finns det gott om referensmaterial på arten eftersom den är vanlig, men det är förstås alltid roligast med när man kan utgå från egna dokumentationer.

Inte en enda blomkrabbspindel bland alla de blommor jag synade i allehanda rabatter. Antagligen ett exempel på Murphys lag. Den här sommaren har jag förstås fått korn på ett antal och jag har inte ens letat.

I en nästan utblommad björnloka festade denna välkamouflerade hona loss på den ena flugan efter den andra. Här är det en blomfluga i släktet Syrphus som fallit offer.

En dryg timme senare var blomflugan konsumerad och krabbspindeln återupptog sin beredskap för nya blombesökare.

Nästa byte blev en fluga som ser ut att tillhöra familjen husflugor (Muscidae) om jag inte misstar mig.

Nedan några variationsexempel på blomkrabbspindel. Utöver vit och gul, samt övergångstonerna hos spindlar i färd med färgbyte, förekommer mer eller mindre gröna band på framkroppen och röd teckning på bakkroppen. I vissa lägen är helhetsintrycket av aningen grön, eller i vissa fall rent av svagt blåaktig, ton.

Trädgården 30.5. Slavmyreblomfluga

Tyvärr bara en enda bild och dessutom en dassig sådan.

Jag insåg att det i det här fallet vore lämpligt med en avståndsdokumentation för säkerhets skull. Därför är det störigt solblänk på flugan. Bra ändå att fotografiet togs eftersom den flög sin väg när jag smög mig närmare och blixtdiffusorn började slå sin skugga över flugan.

Det här är mitt första artkryss för någon av myrblomflugorna (släktet Microdon). Fyra arter är observerade i Finland. Larverna lever i myrbon och äter av myrornas ägg. De olika arterna av myrblomflugor är specialiserade på specifika myror.

Den här myrblomflugan med sin gulbruna skutell är slavmyreblomfluga M. mutabilis.

Arten M. mutabilis är dock troligen snarare ett artkomlpex. Flugor som hänförts till arten - eller artkomplexet - har visat sig bo hos flera olika myror och eventuellt är valet av värdmyror samt utbredningsområden en indikation på att det rör sig om flera olika arter. Taxonomin lär kanske redas ut vartefter.

Vad denna individ kan tänkas ha i trädgården att hämta vet jag inte. Jag noterade den bara under en kort tid och har spanat efter fler utan resultat. Kanske den bara var på blixtvisit? Jag känner nämligen inte till att någon av de nämnda värdmyrorna skulle finnas i trädgården. Men kanske jag bara missat dem i så fall?

Referens:

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Klintbjer, A., Rådén, A. & Nasibov, E. (2009).

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Eristalinae & Microdontinae.

Uppsala: ArtDatabanken, SLU.

Trädgården 26.5. Gul solblomfluga

Vad jag inledningsvis kunde notera var att allt pekade på alldeles ordinär gul solblomfluga Syrphus ribesii.

Men helhetskänslan kändes inte klockren. Flugan är liksom överlag aningen mörk och t.ex. ansiktsknölen ser något mer markerad ut än vad man vanligen uppfattar att den är hos släktet. Men om jag inte gör någon pinsam och uppenbar miss är det ändå gul solblomfluga. Måhända är den inte så ljusgul som de ofta är eftersom den uppenbarligen nyss kommit ur puppan. Vet inte om färgtonerna beror på det, men kanske.

 

Skogsfotblomfluga... typ

Fältdokumentationerna och rapportering av fynden har inletts för året men "vintersysslan" dokumentation och presentation av kvarvarande insekter från trädgårdsinsamlingen 2020 fortsätter. Det är inte så många kvar och jag hoppas få alla avverkade innan det fylls på med nya växthusdöingar... vilket är oroväckande snart.

Denna blomfluga, en hona, tillhör släktet Platycheirus, fotblomflugor.

Honorna i släktet tenderar vara aningen svårbestämbara. Hanarna däremot är generellt lite lättare då fotlederna på deras framben har artspecifikt utseende - med möjligen några undantag som föranleder att artbestämningen kombineras med ytterligare karaktärer på andra delar av flugan.

Om jag inte går fel i artnyckeln (se ref.) landar man på skogsfotblomfluga P. scutatus. Problemet med det är att det finns två arter vilka inte verkar vara möjliga att med säkerhet skilja från skogsfotblomfluga på basis av habitus. Dessa två är inte med i nyckeln.

Med andra ord stannar det vid Platycheirus sp. eller möjligen P. cf. scutatus. och man kan måhända prata om att det är en fotblomfuga i "scutatus-gruppen" (om jag nycklat rätt när jag kom till P. scutatus alltså).

Skogsfotblomfluga hittas i gläntor, bryn, öppen lövskog samt på en hel del kulturmarker inklusive trädgårdar. Larven är bladlusätare.

Oberoende osäkerhet kring artbestämningen är det här förstås en art. Det är dessutom en art som inte är förväxlingsbar med någon annan art jag räknat in i trädgårdens egen specifika krysslista. Därmed kan jag med denna blomfluga fira art nummer 800 på trädgårdslistan.

Referenser:

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Rådén, A. & Nasibov, E. (2009). 

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Syrphinae. (DH 53a). Nyckel.

Uppsala: ArtDatabanken, SLU.

Trädgården 9.9. Del 6 - Gulfotad slamfluga

För närmare tio år sedan fotograferade jag en hel del blomflugor. På senare år har det varit klent med sådan aktivitet. Vet faktiskt inte exakt varför. Ibland blir saker och ting bara som de blir.

En orsak är rimligen större fokus på andra grupper av djur samt det faktum att jag inte noterat så många tidigare o-observerade arter. Enstaka undantag finns dock.

Gulfotad slamfluga Eristalis pertinax är ingen nyhet, men denna hona satt så lämpligt att det ändå blev ett par fotografier.

Flugor är kända för sin kvickhet. Men de är i många fall ändå mycket enklare att komma nära med kameran än exempelvis parasitsteklar. Flugor håller sig liksom lite "coolare" och rör man sig tillräckligt sakta sitter de ofta kvar och håller sig stilla så att man i lugn och ro kan få in dem i sökaren. Flugor är i den bemärkelsen oerhört mycket mer tacksamma att fotografera än konstant speedat knyckiga steklar.