Olesicampe fulcrans

Sista brokparasitstekeln (Ichneumonidae) av alla steklar som samlades in från trädgårdens växthus 2020. 

Brokparasitstekelavslutingen går härmed minsann i vackra färgkombinationer.

Bakkroppen dock aningen "fult" intorkad men sådant får man vara beredd på bland döingarna i växthuset.

Arten torde vara Olesicampe fulcrans (underfamilj Campopleginae, klämbaksteklar). Så vitt jag kan notera är O. fulcrans möjlig att särskilja från de övriga på basis av färgteckningen, men släktet genomgår för närvarande en revision och det återstår att se vad som framkommer när den är klar.

Släktet Olesicampe har 38 arter på Finlands artlista.

Exemplarets kroppslängd är 8 mm.

Många av släktets arter verkar parasitera på växtsteklar (Symphyta) men O. fulcrans nämns angripa kvarnmott Ephestia kuehniella, betmott Loxostege sticticalis och majsmal Sitotroga cerealella. Endast de två förstnämnda är med på Finlands artlisa. Kvarnmått är förövrigt en (ofrivilligt) införd art.

Referens:

Camil Ştefan Lungu-Constantineanu, Raoul Constantineanu
Ichneumonids (Hymenoptera: Ichneumonidae) From the Danube Delta biosphere reserve (Tulcea County, Romania)
ROM. J. BIOL. – ZOOL., VOLUME 61, Nos. 1–2, P. 33–42, 2016

Campopletis sp.

Trädgårdsart nummer 708 är denna klämbakstekel (fam. Campopleginae) i släktet Campopletis (om jag inte vinglat helt snett någonstans i bedömningen). Eventuellt räcker inte bildmaterialet till för säker artbestämning.

Den tillhör en skara av insekter jag räddade ur ett av trädgårdens växthus 7.6.

Steklar i släktet Campopletis parasiterar på fjärilar. Mycket mer exakt än så är svårt att säga. Det är helt enkelt så många olika fjärilar som är aktuella. En del arter är väldigt flexibla och andra är mer specialiserade. Det är dock mycket nattflyn (Noctuidae), en del stävmalar (Gelechioidea), fjädermott (Pterophoroidea) och mätare (Geometroidea) som dyker upp i listorna. 

 

Lathroplex anthreni

4 mm svart Ichneumonid ur lådan innehållande steklar insamlade 2020.

Som synes är det ett inkomplett exemplar. En del av de där insekterna man samlar ur växthusen kan vara lite risiga. De allra mest skraltiga och galet smutsiga och därmed svårbedömda slänger jag. Några förlorade ben tycker jag går an. Artbestämning kan förstås underlättas om benen finns kvar, men det vet man givetvis inte förrän man prövat.

Inledande nyckelsteg var förstås att ta den till underfamilj. Landade på Campopleginae (klämbaksteklar). Därifrån är det ganska långt till art och den här gången tyckte jag redan släkte kändes avlägset. 

Kvalstret på petiolen har jag inte kollat närmare. Det är relativt intorkat och svårbedömt. 

Det var onekligen lite motigt med artbestämningen i det här fallet - precis som så ofta när det handlar om steklar. Plockade fram stekeln i flera repriser och synade allehanda källor utan vettigt resultat. Till slut halvsnubblade jag ändå över ett tänkbart svar som jag för närvarande inte kan avfärda. Tror nämligen starkt på att det är Lathroplex anthreni.

Dessvärre har jag bara en enda pålitlig bildreferens i form en hyfsat OK lateralbild samt en beskrivning av Veli Vikberg (1999). Så vitt jag kan se stämmer "min" stekel med såväl beskrivningen som synliga och jämförbara detaljer på referensbilden. På basis av det utgår jag för närvarande att det faktiskt är arten i fråga.

L. anthreni parasiterar på larver av museiänger (Anthrenus museorum). Information om huruvida den går på andra arter i släktet Anthrenus har jag inte hittat. Museiänger är förstås i sig en allmänt förekommande art och ur den synvinkeln finns inga hinder för L. anthreni att dyka upp i en trädgård i Nykarleby.

Tillägg: 

Det här blev art nr 700 i trädgården. Visserligen är ett antal av de hittills 700 påträffade arterna inte artbestämda och således "anonyma". Men siffran baserar sig på att de obestämda med säkerhet är andra arter än de som artbestämts. När osäkerhet råder (i fallet med ett antal fältfotografier) räknas de inte som särskilda arter i min statistik.

I insamlingslådorna från 2020 och 2021 finns fortfarande drygt 250 obestämda småkryp. Tippar artantalet kan vara ca 180 - 220 eftersom flera exemplar av vissa arter förekommer och då några av dem högst troligen är redan observerade arter lär de kanske addera ca 120 - 150 nya arter till listan när de väl är genomgångna. Frågan är när jag ska hitta tid för den genomgången. Det har varit färre än en insekt per vecka den sista tiden. Snart börjar dessutom en ny insamlingssäsong.

Referens:

Veli Vikberg.

Lathroplex anthreni sp. n. (Hymenoptera, Ichneumonidae), a parasitoid on Anthrenus museum (Linnaeus) in southern Finland

Entomologica Fennica. 1999

Lagvidrig stekelpublicering?

Jag gjorde visserligen en serie bilder (för fokusstackning) där hela detta stekelrangel är med på bild. Men jag bemödade mig i slutändan inte om att stacka bilderna . Stekeln är ett anskrämligt stycke insekt och den där helhetsbilden gav inget av mervärde. Således är här bara några närbilder.

Om jag inte dummat mig i nycklingen ska denna hane tillhöra underfamilj Campopleginae. Har inte fått bekräftelse och det känns som om expertisen t.o.m. helt undviker att kommentera så här skräpiga motiv. Fullt möjligt att entomologilagen inbegriper tydliga förbud mot publicering av insamlade insekter i dylikt skick.

Gjort är gjort. Jag kunde i och för sig radera bilderna och/eller undvika att lägga ut dem på internet. Men så tänker inte min hjärna och här är stekeln.

Orsaken till utseendet är att stekeln hittades drunknad i en vattentunna. Sedan har den inte preparerats ordentligt och allt skräp har effektivt torkat fast. Även håren har ställvis torkat fast i varandra. Jag ser heller inget behov av att ens försöka städa av den sådant som inte lossnar med den lilla pensel jag vanligen använder som dammvippa. Det skulle ändå inte vara någon stor hjälp i artbestämningen och mödan känns obefogad. 

Om närmare bestämning erhålles får jag återkomma.

Klämd klämbak

På något sätt gick det mig förbi att denna klämbakstekel (underfam. Campopleginae) hade krossad mellankropp. Jag hade inte ens noterat det när jag limmade den på kartongbiten. Men det gjordes enligt löpande band-metod och troligen låg den på rygg under den processen.

Det blev med viss "trötthet" jag dokumenterade den och någon riktigt inspirerad artbestämning har jag inte gett mig in på heller.

Slängde hur som helst upp stekeln i en parasitstekelgrupp och förslaget är att den tillhör släktet Sinophorus. Jag kollade i en befintlig äldre artnyckel för släktet men har inte lyckats nyckla mig fram till något av värde. En del nyckelsteg känns svårbedömda och jag har lite svårt att avgöra exakt hur vissa beskrivingar borde tolkas. Hur platt, brett eller stort är något som beskrivs som platt, brett eller stort och i jämförelse med vad? Nyckeln är en dåligt skannad "xerox-kopia" och bildmaterialet på tok för undermåligt.

Nio arter är registrerade i Finland och det borde rimligen inte vara omöjligt att sålla ut en tänkbar kandidat, men jag har för närvarande alltså inte lagt ner tillräckligt med engagemang i detta.

Dusona sp.

Dagarna går och jag håller fortfarande på med att gå igenom bildmaterial från juni. Den här stekeln dokumenterades 24.6 i samband med att den släpptes ut från ett växthus. Får än en gång konstatera att jag inte är så snabb med att mata in material till denna blogg.

Artbestämningen sträcker sig till Dusona sp. och det är ett släkte som återfinns i underfamiljen Campopleginae (klämbaksteklar).

Över 50 arter är listade i Finland.

Tack till Gergely Varkonyi för bekräftelse av släkte!

Klämbakscampoplexitet

Många av de insamlade krypen är svårstädade och många har diverse trixiga yogapositioner. Jag ägnar dock nästan aldrig tid åt att mjuka upp dem och ändra kroppsställningen. Läs mer om det och annat kring mitt samlande här.

Det är bara att ge upp och gå vidare. Så får man ofta tänka när man sitter med en brokparasitstekel (Ichneumonidae) som man tänkt få artbestämning på.

I det här fallet handlar det om en liten - ca 4 mm - hona i underfamiljen Campopleginae (klämbaksteklar) vars arttillhörighet knappast kan avgöras. Flera av släktena i underfamiljen borde genomgå taxonomiska revisioner. Det finns således grå zoner, vita fläckar och svarta hål i kunskapen kring dessa.

Eventuellt rör det här sig om någon art i släktet Campoplex. Men det är alltså en gissning.

Jag tackar Hilco Meijer för förslag på släkte.

 

Hyposoter sp.

I september gjorde jag ett inlägg med en brokparasitstekel (fam. Ichneumonidae) insamlad från ett fönster i snickeriet. Den blev närmare bestämd än bara på familjenivå, men det får man läsa mera om ifall man klickar på länken ovan. I det inlägget skrev jag att jag skulle lägga ut fler fynd här på bloggen. Men att fotografera dem är förenat med hyfsat omfattande tidsförbrukning och den tiden har inte riktigt infunnit sig de senaste veckorna. Men nu är jag på G igen och här kommer följaktligen nästa stekel från det där fönstret.

Vad jag själv kunde konstatera var att hon är sju mm lång. Det är förvisso ganska enkelt att komma till den slutsatsen eftersom det är mätbart. Så långt, så väl. Sju millimeter är dock en alldeles för vag beskrivning ifall man vill artbestämma en brokparasitstekel. Det finns ju hiskeliga mängder arter.

Att det är en brokparasitstekel (Ichneumonidae) är i princip lika lätt att konstatera som hennes längd. Men sedan vill man ju komma vidare och följande steg är underfamilj. Allmänt utseende och framförallt karaktärer på bakkroppsskaftet (Petiolus), huvudet och vingribbor fick mig att tro på Campopleginae (klämbaksteklar).

Men jag besitter inte total kontroll av de många olika underfamiljernas kännetecken och det ska inom kort åtgärdas genom beställning av en alldeles rykande färsk bok som heter Ichneumonid Wasps (Hymenoptera: Ichneumonidae): their Classification and Biology (Handbooks for the identification of British Insects 7/12) by Broad, G.R.; Shaw, M.R.; Fitton, M.G.

Brokparasitsteklarna innehåller en stor drös underfamiljer och en del variation finns ju inom respektive gäng. Visserligen har de en del typiska kännetecken, men det är dem jag än så länge inte känner mig säker på.

Min "underfamilj-bestämning" höll ändå måttet den här gången och genom Hymenopterists Forum fick jag släktet Hyposoter. Någon artning låter sig inte göras och denna stannar således som Hyposoter sp. Jag borde även ha tagit en bild av Propodeum (bak på mellankroppens ryggsida) för att eventuellt genom den kunna få en gissning. Men även med en sådan verkar det i nuläget inte finnas garantier för artbestämning. 

Släktet har för närvarande 24 arter i den "finska listan" men det finns galet många arter i Europa och en del av dem är lär enligt uppgift ännu inte riktigt vara beskrivna och/eller reviderade. Man kan tänka sig att det finns revideringsmöjligheter beträffande våra inhemska arter också.

Klämbaksteklar (givetvis inkl. släktet Hyposoter) är parasitoider på fjärilslarver. I samband med förpuppningen spinner klämbakstekellarverna en medicinkapselformad kokong som ofta är vit med svarta fläckar och som därmed är relativt lättigenkännlig.