Trädgården 5.7. Ichneumonoidea-lustigheter

Första bilden var en typisk backup på avstånd och - om så krävs - i dålig vinkel bara för att fästa insekten på kamerasensorn. Allt för ofta flyger insekterna iväg när man söker bättre kameraposition och därför riktar jag dokumentationssyfte inledningsvis vanligen kameran mot motivet och trycker av även om bildmaterialet inte är bra i fotografiskt hänseende. Även en dålig bild är en dokumentation.

Här stannade stekeln - en brackstekel (fam. Braconidae) i underfamiljen Doryctinae - kvar tillräckligt länge för att jag skulle få ett uppföljande fotografi i bättre vinkel. Därefter var den dock försvunnen.

Men när jag kikade på bildmaterialet i datorn (nu drygt två månader senare) noterade jag att det rör sig om två olika arter. Det är dessutom två olika arter i helt olika familjer. Bilderna är tagna inom en och samma minut och jag märkte aldrig att den första stekeln försvann och den andra dök upp. Relativt lika är de som synes. 

Det föranledde några extra sekunder av hjärngymnastisk aktivitet för att reda ut om de synliga skillnaderna kunde bero på någon fotografisk effekt. Men så är ju inte fallet. Fotografiska effekter ändrar t.ex. inte vingnervaturen.

Stekeln ovan är Spathius exarator (bättre bild här).

Stekel nummer två är alltså ingen brackstekel. Det är en brokparasitstekel (fam. Ichneumonidae) och bättre bildmaterial på denna hade varit synnerligen prima. 

Stekeln torde tillhöra släktet Odontocolon (underfam. Xoridinae, vedparasitsteklar) med tanke på allmänt utseende och den tagg man kan skymta under bakbenslåret. Möjligen kan man ana en för några arter karakteristisk fåra på mellanbenstibian (skenbenet) vilken ger tibian ett "vridet" utseende. Men helt säker är jag inte.

Stekelns litenhet gör att jag har misstänkt O. punctulatum men vågar inte utesluta O. dentipes. Bäst vore det att se stekelns mellankropp i profil. Bakbenshöfterna känns dock ljusare än vad som nämns i artbeskrivningen för båda arterna. O. dentipes ska dock ha helsvarta höfter.

 

Referenser:

Johansson, N.
Revision of the Swedish Species of Odontocolon Cushman, 1942 (Ichneumonidae: Xoridinae) with the description of a new species and an illustrated key to species. 

Entomologisk Tidskrift 141 (1–2): 23–42. 2020. ISSN 0013-886x.

SLU Artdatabanken (2024). Artfakta: Odontocolon. https://artfakta.se/taxa/1014908

Doryctes striatellus (?) igen

Allt tyder på att den här hanen är av samma art som denna hona. 

Alltså Doryctes striatellus (familj bracksteklar, Braconidae, underfamilj Doryctinae).

Den här hanen hade dock inget trädamm på sig så som honan. Hon hittades i träverkstadens fönster. Jag tror alltså att hanen kommer ur någondera växthus och att han således inte är hittad på samma plats som honan. 

Jag dokumenterar med andra ord insamlingen tokslarvigt. Insekterna är "liksom bara" insamlade inom tomtens gränser under ett visst år helt enkelt. Det får räcka.

I övrigt gäller i stort sett samma kommentarer som i inlägget med honan. Frågetecknet efter namnet står kvar av samma orsaker.

Hanen har förresten en kroppslängd på ca 6,5 mm. En millimeter längre än honan.

Kunde förstås ha haft honan och hanen i ett gemensamt inlägg. Men den här gången plockade jag bara en brackstekel åt gången ur samlingen av osorterade och då kan det tidvis råka sig så att samma art dyker upp igen. 

I inlägget med honan ordade jag något om ett speciellt fynd som ska få komma ut på bloggen inom kort. Med tanke på fyndets "natur" har jag hejdat mig med publicerandet tills jag fått fastare mark under fötterna. Det vill säga antingen en bekräftelse på att artbestämningen är rätt (lika med kul) eller en korrigering (lika med halvtråkigt). Bildmaterialet är hos den person på planeten som troligen kan berörda stekelgrupps europeiska arter bäst. Vi får se när svar kommer.

Doryctes striatellus (?)

Tänkte egentligen... eller "ejenklien" som en del personer säger... börja året med ett 2 mm litet stort fynd. Frågan är dock hur "stort" det "ejenklien" är och jag kände att jag ännu bör försöka få artbestämningen bättre bekräftad... eller korrigerad. 

Får alltså flytta fram publiceringen av den potentiella godbiten och i stället börja året med den här brackstekeln (Braconidae) hittad död i träverkstadens fönster sommaren 2020.

Den är ca 5,5 mm. Således större än 2 mm. Men i övrigt ett mer ordinärt - alltså inte så stort - fynd.

Stekeln har fått sig en behandling medelst liten pensel, men alla små dammpartiklar ville inte lossna med den behandlingen. Mer än så brydde jag mig heller inte om att behandla vidare.

Brackstekelns hemvist på underfamilj-nivå är Doryctinae och släktet är Doryctes.

Enligt rådande taxonomiska art-läge för Doryctes landar den här så vitt jag kan bedöma i D. striatellus. Släktet sägs dock vara i behov av revision och det betyder att viss osäkerhet råder. 

Artbestämningnyckeln jag följt gäller dessutom Kina (1), men där två av de huvudsakligen misstänkta art-kandidaterna D. striatellus och D. undulatus finns med. 

Bl.a. strieringen på bakkroppens tergiter pekar på D. striatellus. 

Ett kvarvarande frågetecken utöver det sagda revisionsbehovet är D. rossicus (inte med i nyckeln) som jag för närvarande inte heller hittar beskrivning på. 

På basis av tidigare fotomaterial jag bollat med stekel-entomologer får man spekulera i att något fler än de tre på laji.fi listade arterna förekommer i Finland. Men samtidigt är det idé att hålla ett visst frågetecken kring detta eftersom man också kan förväxla Doryctes-arter med arter i närstående släkten.

Arten tycks vara flexibel och parasiterar en hel drös vedlevande arter i familjer som långhorningar (Cerambycidae), praktbaggar (Buprestidae), äkta vivlar (Curculinoidae) inklusive barkborrar (undefam. Scolytinae) och uppenbarligen också åtminstone en art, Xiphydria prolongata, i familjen halssteklar (Xiphydriidae) (2).

Referenser:

1.
Sergey A. Belokobylskij, Pu Tang, Jun-Hua He & Xue-Xin Chen (2012)
The genus Doryctes Haliday, 1836 (Hymenoptera: Braconidae, Doryctinae) in China
Zootaxa 3226: 46–60 (2012)

2.
Petersen-Silva R, Pujade-Villar J, Naves P, Sousa E (2012)
Parasitoids of Monochamus galloprovincialis (Coleoptera, Cerambycidae), vector of the pine wood nematode, with identification key for the Palaearctic region.
ZooKeys 251: 29-48.
https://doi.org/10.3897/zookeys.251.3986

Trädgården 7.7. Doryctinae

Bracksteklar tillhörande underfamiljen vedbaggsteklar (Doryctinae) hittar jag ofta i vedlidret eller tillfälligt på stekelhotellet. Som namnet säger parasiteras vedlevande skalbaggar och min spekulation är att de lockas till stekelhotellet av träets lukt som gör att de "vill" kolla huruvida där finns spår av deras värddjur. 

Den här, än så länge obestämda, arten har jag dokumenterat tidigare.

Bådaviken 1.8. Del 3 - Spathius exarator

Att hitta Spathius exarator (underfam. Doryctinae, fam. Braconidae) ute vid Bådaviken är föga förvånande. Arterna i släktet parasiterar bl.a. på olika trägnagare (underfam. Anobiinae, fram. Ptinidae) vilket det torde finas gott om bland den döda veden i strandskogen.

S. exarator går gärna på strimmig trägnagare, Anobium punctatum, men kan uppenbarligen ha viss flexibilitet. Jag brukar ibland se exemplar även hemma i trädgården. Man kan hoppas att de då skulle vara så flexibla att de kan tänka sig se till att hålla envis trägnagare stången.

 

Nu också med rödsvarta ben

Här är ett inlägg med en närapå helsvart Doryctinae-stekel (hanar).

Senare dök en likadan - men rödbent - modell upp (också hanar).

I augusti fanns dessa bracksteklar ur samma underfamilj (Doryctinae) i vårt vedlider (vedförråd). 

Som synes har de rödsvarta ben. 

7-8 mm kroppslängd. 

Antennframtung

Stekelhanar ur underfamiljen Doryctinae (fam. Braconidae) har vid upprepade tillfällen besökt bi-hotellet. Några honor av samma modeller har jag inte påträffat.

Här är sommarens tredje Doryctinae-representant vid hotellet. Den här är dock aningen mer kännspak än de två föregående. Möjligen har jag en hona av samma art i detta inlägg från 2014. Hon är... sisådär lite försiktigt... artad som Spathius exarator. Artningen på basen av helhetsintryck och ovipositorns längd. I Finland är sex stycken Spathius-arter registrerade.

Nu med röda ben

I slutet av juni flockades hanar av någon närmast helsvart stekelart inom underfamiljen Doryctinae (fam. Braconidae/bracksteklar) vid mitt stekelhotell. Några honor (med tydliga ovipositorer) såg jag aldrig till. 

För ett par veckor sedan kom en ny laddning närmast identiska ovipositorlösa (hanar) brackstecklar och spenderade tid runt klabbarna i hotellet. Skilnaden mellan de förra och dessa nya besökare är benfärgen.

I väntan på honor?

Under en dryg vecka har dessa svarta, ca 5 mm små steklar hållit sig vid bi-hotellet.

Steklarna har drag av underfamiljen Doryctinae (fam. Braconidae - bracksteklar) och personer med bättre kunskap i dessa steklar har också bekräftat detta.

Avsaknaden av ovipositor tyder på att det här är hanar. Några honor har jag inte sett. Jag får ju för mig att dessa hanar lockas till bi-hotellet av någon orsak. Mestadels är de runt/på de granklabbar jag borrat hål i. Om det kan vara någon ledtråd vet jag inte, men jag gissar ju att hanarna borde lockas till samma platser som honorna och att det är någon doft de i så fall går på.

Parasitoider är de ju. Underfamiljen Doryctinae verkar dock vara inriktade på ganska olika värddjur och därför kunde man ju tänka sig att dessa steklars värddjur eventuellt också dras till typ granklabbarna (eller något annat material i bihotellet). Följande tanke är att det kan vara någon vedlevande skalbagge som de vill åt. Men alla dessa gissningar baseras på lösa spekulationer som absolut inte ens duger till att skrivas ner i lös sand.

Alla dessa små parasitoida steklar

Första augusti gjorde jag ett inlägg om och med en rovstekel som jobbade med sin tunnel i ett av våra äppelträd. Bilderna var vid tiden för inlägget redan en vecka gamla men jag har helt enkelt inte riktigt hunnit med i svängarna. 

Samtidigt som jag fotograferade rovstekeln tog jag också ett par bilder av en riktigt liten parasitstekel som ivrigt sprang i sicksack  runt rovstekelns hål. I jakten på vad det var för stekel och vad den var på jakt efter, undersökte jag först om Crossocerus-steklarnas (rovstekeln) larver angrips av parasitsteklar. Det gör de, men det verkar då handla om parasitsteklar ur andra familjer än den avfotograferade. Det var enkelt och snabbt konstaterat på basen av utseendet.

Det var också på basen av utseendet jag fick nysta vidare. Det mesta i helhetsintrycket och proportionerna hos stekeln fick mig att leta bland bracksteklarna (Braconidae) och ganska omgående fick jag ögonen på underfamiljen Doryctinae där pusselbitarna började falla på plats. Ner till artnivå vågar jag mig inte men släktet torde nog vara Spathius. Spathius-steklar tycks vara inriktade på trägnagare (Anobiidae-skalbaggar) och vissa av dessa steklar används uppenbarligen som bekämpningsmedel mot nämnda skalbaggar.

Edit: Torde vara Spathius exarator.