En av de där tusen sakerna jag föreställer mig jag ska göra ofta är att kika på det mikroskopiska livet i trädgårdsdammen.
Hittills har det gått sisådär.
Närmare bestämt hela en gång.
28.6 kom nämligen tummen ur och jag strosade iväg till dammen med en diskad marmeladburk. Locket höll jag stängt tills burken var nära bottnen där vattnet tilläts börja strömma in.
Följande moment var att hämta en droppe vatten - gärna med en gnutta synligt substrat - ur burken och positionera den på objektglas (mikroskopglas), lägga täckglas ovanpå och mata in det hela i mikroskopet.
Objektglasgropen - även om den är synnerligen grund - gör i och för sig att det blir större djup vilket i sin tur gör att organismerna kan röra sig mot och från mikroskopobjektivet. Med närmast obefintligt skärpedjup uppstår förstås svårighet att hitta rätt med skärpan.
Den stora rörligheten bland organismerna jag såg gjorde att det inte blev många vettiga fotografier. Av de flesta togs inga bilder alls. Det finns givetvis möjlighet att arrangera bättre fotograferingsförutsättningar men den här första gången var jag intresserad av att mest bara kolla läget.
Ett annat problem är mikroskopljuset och värmeutvecklingen i vattendroppen. Det är dödligt för en del av de små djuren och på näthinnan har jag ännu åsynen av ett djur som ökade simhastigheten allt snabbare för att så småningom få ett spår av celler efter sig varpå djuret till slut stannade och föll sönder totalt.
I nuläget har jag inte kollat hur sådant bäst undviks.
Men alla djur simmar inte omkring. Här är ett klockdjur (fam. Vorticellidae) i släktet Vorticella. Dessa har en stjälk med vilken de är fästa vid lämpligt substrat. Hos Vorticella dras stjälken ihop i spiralform medan stjälken hos andra klockdjurssläkten dras ihop på annat sätt.
Klockdjuret pendlade snabbt hit och dit. Drog ihop sig och sköt ut om vartannat. Jag körde med rätt liten bländare på ljuskondensorn för att få aningen större skärpedjup men samtidigt uppstår också annan typ av oskärpa. Hur som helst blev det ändå några bilder av denna vattenfiltrerare som med sina fladdrande cilier matar in de bakterier och protozoer den äter.
Film vore förstås trevligt men sådana hittas på www och jag tänker mig att stillbilder duger i det här sammanhanget och att de kräver långt mindre serverkapacitet och därmed en datorhall färre.
Här och var i de genomgångna vattendropparna fanns små transparenta klumpar i vilka man kunde skönja viss långsam rörelse.
Djuren är en form av amöbor och här kunde jag fokusstacka eftersom de inte simmade omkring eller vevade runt med någon kroppsdel.
Själva djuret lever inne i ett klockformat skal bestående av något slags utsöndrat ämne samt mineralkorn samt möjligen diatoma-skal. Öppning finns i den ände alla tre har riktade mot varandra.
Jag inser att jag inte riktigt kan börja rota närmare i dessa organismers fylogeni. Det ser tokrörigt ut i den litteratur jag hittills konsulterat. Amöbor med dylika skal verkar finnas i vitt skilda grenar av ett släktträd som dessutom ser lite olika ut beroende på vilka källor jag kollar. Det blir helt enkelt allt för omfattande läsning och källgranskning vilket jag inte tycker mig ha tid, ork eller engagemang för i nuläget.
Någon närmare bestämning av de dokumenterade amöborna lär jag väl inte heller lyckas med.
Jag tar tacksamt emot all tänkbar matnyttig information i kommentarsfältet.
Uppdatering 18.7.2026: Inte omöjligt att amöban kan tänkas tillhöra släktet Cylindrifflugia och då möjligen vara något i stil med C. acuminata (enl. ref.). Artbenämningen får dock sägas vara endast riktgivande utgående från allmänt utseende och i egentlig mening bör de rimligen DNA-sekvenseras.
Redigering och tillägg 19.7.2026: Från början använde jag det svenska namnet skalamöba för den här typen av amöba. Det berodde på en slarvig och språklig miss. Nu har jag justerat och endast nyttjat amöba. Det engelska namnet för den här typen av amöbor är testate amoeba.Skalamöbor är det svenska trivialnamnet för Foraminifera, ett underfylum i riket Chromista (Kromister) som måhända fortfarande ofta går under namnet Eukaryota. Det verkar vara lite omtvistat det hela.
Klockdjuret här ovan ingår i Chromista (men dock inte i Foraminifera).
Det här inläggets amöbor, i sina genomskinliga skal, hör till riket Protozoa (Protozoer), fylum Amoebozoa, klass Tubulinea, ordning Arcellinida och familj Arcellidae.
Så... om jag inte gick vilse någonstans och utgick från någorlunda goda källor borde fylogenin, trots det jag skrev tidigare, kanske ändå vara utredd i grova drag.
Jag borde eventuellt justera inläggsetiketterna och föra dessa amöbor närmare slemsvamparna eftersom båda finns under fylum Amoebozoa.
Sist, men verkligen inte minst, en hoppkräfta (familj Cyclopidae, klass Copepoda).
Dokumentationen endast gjord med stereoluppen ner i den där marmeladburken. För dylika förstoringar har jag egentligen bättre optik till förfogande och ordentlig fotografering av dammens hoppkräftor borde göras på lite annat sätt. Det fick räcka med en dylik simpel dokumentation den här gången. Släkte borde ju vara möjligt att avgöra men trots bra nyckel har jag än så länge inte nått resultat.
Referens:
Siemensma, F. J.,
World-wide electronic publication, Kortenhoef, The Netherlands.
