lördag 22 augusti 2026

Trädgården 6.8. Clausilia bidentata

Jag har funderat en hel del på varför jag inte tidigare påträffat någon spolsnäcka (familjen Clausiliidae) häromkring men svaret kommer i stort sett omedelbart. För även om jag hade glädjen av att få medverka i den Nationalnyckelvolym som inbegrep lungsnäckor har jag ägnat besvärande lite tid åt att leta snäckor och sniglar. Å andra sidan brukar en del sådana dyka upp när jag rotar efter kvalster men just spolsnäckor har lyst med sin frånvaro.

Det är i och för sig inte så många arter man potentiellt kan hitta här i bloggredaktionens absoluta närhet. Strimspolsnäcka, Clausilia bidentata, är den mest sannolika och därmed, föga förvånande, den som till slut resulterade i detta första lokala spolsnäckskryss. Ja inte endast lokalt kryss... utan till och med trädgårdskryss.

Kikar man på fyndrapporterna över strimspolsnäcka är det, med undantag för de rätt stora mängder Ilmari Valovirta vaskade fram i skärgården på 1960-talet, ganska tunnsått i Österbotten.
Jag utgår från att orsaken till få fynd i övrigt handlar om underrapportering..



De andra spolsnäckorna man möjligen kan hitta här är slätspolsnäcka, Cochlodina laminata, och strimmig klippspolsnäcka, Balea perversa, vilka även de hittades av Valovirta ute i skärgården på 60-talet. 
Norrlandsspolsnäcka, Clausilia cruciata, borde rimligen också vara tänkbart artkryss.

Bildernas strimspolsnäcka är ungefär 10 mm lång och hittades på en liten vedklabb som legat på marken några år och på vilken jag sökte kvalster.


lördag 15 augusti 2026

Trädgården 2.8. Uropodoidea

Något kvalster i överfamiljen Uropodoidea (infraordning Uropodina, ordn. Mesostigmata, rovkvalster). Misstänker det tillhör familjen Trematuridae men sätter inga sekiner i potten. Punkturen är finare och tätare än de Trematuridae-misstänkta jag sett tidigare under sommaren.

 

Trädgården 2.8. Phthiracarus spp.

Potentiella återkommande läsare av bloggen konstaterar måhända att jag med rätt kort mellanrum nu postat hyfsat många inlägg med kvalster i familjen Phthiracaridae. 
Eventuella klagomål över alla dessa återkommande inlägg med ifrågavarande familj skickas lämpligen till idontcare@theslightest.com.


Några fotografier av den partiella solförmörkelse som skedde för några kvällar sedan behöver ni förresten inte vänta på.
Däremot fick jag andra augusti glädjen att bevittna ett kvalster i släktet Phthiracarus passera framför ett snigelägg. 
Passagen - kulmen, om man så vill - skedde kl. 14:24.

Snigelägget torde vara brun skogssnigel, Arion fuscus.


En del blekare representanter för Phthiracaridae strosade omkring.
Tack till Ladislav Miko för bekräftelse att kvalstret tillhör släktet Phthiracarus!

Det är i princip mikroskop-preparering som gäller om man tänkt artbestämma dessa.



fredag 14 augusti 2026

Trädgården 2.8. Conchogneta sp. (C. dalecarlica?)

Drygt 300 µm (0,3 mm) bör kvalstret vara enligt beräkningarna.

Tyvärr åstadkom jag endast två fotografier. Utöver den här bilden finns ett foto i mer dorsal vinkel. Det fotografiet lider dock av besvärande oskärpa.
Oskärpan till trots kan man ändå se vissa karaktärer som ger någorlunda vägledning i bestämningsproceduren...
... tyckte jag.

För vartefter jag granskade bildmaterialet och rotade i bestämningsnyckel samt bland referensbilder halkade jag allt mera ner i fel dike.
Visserligen var diket vid rätt väg, vilket i det här fallet betyder att jag problemfritt hade ringat in familjen Autognetidae (underordning Oribatida, hornkvalster). 
Men därefter skar det snett och jag landade i släktet Autogneta pga. att jag tolkade några detaljer fel och började inbilla mig att vissa former var något de inte alls var. 
Jag drabbades av konfirmeringsbias.

Ladislav Mikos erfarna ögon kunde, i en kvalstergrupp på Facebook, dock omgående se att det rör sig om släktet Concognetha och förmodligen arten C. dalecarlica.
Stort tack!


torsdag 13 augusti 2026

Trädgården 2.8. Olla scrupulosa (sannolikt)

Det blir ibland en och annan svamp som bifångst när jag jagar kvalster.
Här är det Olla scrupulosa - eller sannolikt O. scrupulosa - som fastnat på kamerasensorn. Den större apothecien torde vara ca 250 µm i diameter.
Svampen växer på lövved och det är ju precis vad jag dokumenterat den på. Troligen Salix.
Stort tack till Stefan Phalagorn Bergström för bestämning!


onsdag 12 augusti 2026

Trädgården 2.8. Furcoribula furcillata

Furcoribula furcillata (familj Astegistidae, underordning Oribatida) kryssade jag vid Hysalhedet 23.5 och nu är arten, vad det verkar, även ett trädgårdskryss.

Miljöerna skiljer sig rätt mycket från varandra. Hysalhedet är sandig tallmark medan bildernas kvalster fanns på murknande lövträdsved hemma i den skuggigare och fuktigare trädgården.
Av den anledningen har jag i bägge fallen synat eventuella förväxlingsrisker ett par gånger extra men utan att hitta något som tyder på annat än att F. furcillata är korrekt för båda. 
Visserligen syns långt från alla detaljer i bildmaterialet men så vitt jag kan bedöma är ändå tillräckligt många diagnostiska karaktärer möjliga att pricka av.

Sedan tillkommer förstås frågan kring hur välstuderade dylika organismer är beträffande mängden dna-sekvenseringar. Sådana undersökningar tenderar ju tidvis kunna belysa potentiella anspråk på att lyfta ut nya arter ur gamla beskrivna sådana. Men det är förstås en hypotetisk frågeställning i det här fallet.


Referens:

Weigmann, Gerd. (2006)
Hornmilben (Oribatida)
Verlag Goecke & Evers, Keltern

 

tisdag 11 augusti 2026

Trädgården 2.8. Hoppstjärtar

Ibland blir det ju bilder som inte är så värst informerande om det djur som syns... eller knappt syns. 
Det här är hur som helst en hoppstjärt på typ 2 mm och jag får för mig att det rör sig om ett ungt exemplar av någondera art i släktet Entomobrya. Lyckas nämligen inte riktigt koppla ihop det som syns med något annat släkte. Jag kan har fel.

Den här hoppstjärten är kanske 1-1,5 mm och torde vara någon av arterna i släktet Lepidocyrtus... kanske L. lignorum men det är iunder inga omständigheter någon bestämning.

Hoppstjärtar är talrika bland de förmultnande vedbitar på vilka jag "jagar" kvalster. Men det tenderar bli rätt sällan jag fotograferar hoppstjärtarna. De är vanligen snabba och svåra att fånga på bild när man hanterar optik med mer extrem förstoringsgrad.
Båda hoppstjärtarna och deras många artfränder betade mikroskopisk föda i mörka skrymslen  på murkna träbitar av vad som troligen är Salix.

 

torsdag 6 augusti 2026

Trädgården 2.8. Uropodina-larv

Ett litet stort kvalsterfrågetecken vandrade över ytan på en av de bitar förmultnande lövträdsved jag letade kvalster på.

Tre par ben betyder att det är en larv.

Storleken är någonstans uppemot 400 µm. Möjligen aningen mindre. Jag har inte den exakta förstoringsgraden (möjligen 6,8X) på optiken och kan inte åstadkomma någon säker beräkning.

Benen och det man kan se av palperna indikerar att larven tillhör ordningen Mesostigmata.
Formen, mönstret och reliefen på ryggskölden, samt vad som verkar vara cerotegument längs ryggsköldens kanter, för tankarna till överfamilj Polyaspidoidea i infraordning Uropodina.
Cerotegument är hos kvalster kanske främst förknippat med vissa hornkvalster (underordning Oribatida, ordning Sarcoptiformes) men återfinns alltså även hos bl.a. Polyaspidoidea.

Efter konsultation i Fb-gruppen Acarology och svar av Uropodina-expertisen lutar det starkt mot att larven tillhör familjen Polyaspididae (tidigare Polyaspidae).
Tack till Dave Walter, Michał Urbański och Jenő Kontschán!

I nuläget är jag osäker på hur det står till med taxonomin beträffande de släkten som lever här i Norden.
I Karg 1989, som ju redan är en gammal publikation och som gäller Tyskland, listas två släkten: Polyaspis och Uroseius. Polyaspinus nämns som äldre namn för Uroseius.
I norska Artsdatabanken listas Polyaspinus och Uroseius. I svenska Artfakta finns endast Polyaspinus, vilket eventuellt handlar om att allt inte är inmatat än, och i finländska Laji används Polyaspis och Uroseius. Laji brukar dock vara aningen mer gammaldags i taxonomin än Artdatabanken och Artfakta. Om det är konservativ hållning eller bara långsammare uppdateringar vet jag inte.

Oberoende taxonomisk status bör larven som sagt tillhöra någondera art i någondera släkte i familjen Polyaspididae. Det ursprungliga frågetecknet jag hade medan larven fotograferades kunde alltså till viss del rätas ut.
Totalt såg jag tre larver men åstadkom inte fotografi på fler än det som syns här.



Litteratur:

Karg, Wolfgang. 1989.
Acari (Acarina). Milben Unterordnung Parasitiformes (Anactinochaeta) Uropodina Kramer, Schildkrötenmilben
Der Tierwelt Deutschlands. 67. Teil. Web Gustav Fischer Verlag Jena


onsdag 5 augusti 2026

Trädgården 2.8. Oribatida-nymf

Denna hornkvalsternymf på max 300 µm (0,3 mm) är upp och ner. Den står alltså på sina långa rygghår. Varför den gör det vet jag inte men antagligen har det väl att göra med hur jag hanterat den murknande träbiten på vilken jag letade småkryp.
Korven kvalstret hade framför sig är rimligen någon typ av svamp. Jag har varken gjort någon mer ingående sökning på vilken form av svamp det kan röra sig om eller lagt upp bildmaterialet för kommentar i någon svampgrupp.

Bildmaterialet på tok för bristfälligt för att det ska vara idé att spekulera kring familj och förstås än mindre släkte eller art. 
Här är en annan hornkvalsternymf fotograferad i samma miljö. Den dokumenterades 20.6.


tisdag 4 augusti 2026

Trädgården 2.8. Megalepthyphantes pseudocollinus

Efter en relativt lång period utan produktion av nytt bloggmaterial - de nyligen publicerade Järnäsklubb-bilderna undantagna - har jag nu åter tagit mig ut på småkrypssafari, om än bara tio meter från ytterdörren. Primärt handlade det om sökning efter kvalster bland de förmultnande trädgrenar som ligger i trädgården.
Frågan var huruvida jag skulle hitta samma kvalster som tidigare eller om det varit något skifte i artuppsättningen vartefter sommaren framskridit. 

"Först ut" från den lilla safarin 2.8 är ändå den här unge Megalepthyphantes pseudocollinus-hanen som satt stilla tilräckligt länge för att jag skulle hinna ta några enstaka bilder. Objektivet för stunden var Canon MP-E65 med tre mellanringar vilket innebär att man inte får in hela spindeln på sensorn.

I fotografiet ovan skymtas det artkarakteristiska utskottet hanarna har på palptibian. Men det syns bara som suddig form då det sträcker sig framåt förbi skarpedjupsplanet. I fotografiet nedan är utskottet dolt av frambenet.
På hans vänstra frambensfemur skymtas två små pluttar som rimligen är foretiska (liftande) kvalster. De syns inte tillräckligt väl för någon närmare bestämning.

Här finns närbilder av en vuxen hane och här är ytterligare bilder av samma art.



måndag 3 augusti 2026

Järnäsklubb 3.7. Diverse insekter

Se det här inlägget för beskrivning över varför jag varit i Järnäsklubb.

Hona av blektonad kalvingeslända, Mesopsocus unipunctatus (familj Mesospsocidae, kalvingestövsländor, ordning Psocoptera, stövsländor). Arten återfinns sedan tidigare här på bloggen och här på Artfakta finns mer att läsa.

Bronsvidebagge, Phratora vitellinae (familj Chrysomelidae, bladbaggar, underfamilj Chrysomelinae).

Vanlig art. Så hur kommer det sig att jag inte kryssat den här arten förr? Och hur kommer det sig att den inte alls är rapporterad i Österbotten (med ett enda gammalt undantag i allra sydligaste spetsen av Österbotten)?


Liten nattslända (ordning Trichoptera) med rätt slitna vingar. Bör väl ändå vara Holocentropus dubius (familj Polycentropodidae, fångstnätnattsländor).

Ormbunksrotfjäril, Korscheltellus fusconebulosus (familj Hepialidae, rotfjärilar). Jag ordar inte desto mer om denna nu och hänvisar igen - i all slapphet - till Artfakta.


söndag 2 augusti 2026

Järnäsklubb 3.7. Araneae

Se föregående inlägg för kort introduktion gällande varför jag var i Järnäsklubb (Nordmaling) 3.7.
Här kommer tre spindlar som råkade dyka upp framför kameran.

Först en gurkspindelhane. Betraktningsvinkeln är dock fel beträffande möjligheten att se detaljer på palperna tillräckligt väl. Därmed blir artbestämningen hopplös. Men om jag detta till trots ändå ska drista mig till att förmoda något, så tycker jag mig skymta proportioner som kunde indikera lövgurkspindel, Araniella cucurbitina.
Gurkspindeln befann sig på Konsthall Norra Kvarkens strandbod.

Inne i granskogen intill Konsthallen sågs denna unga Linyphia triangularis, ängsbaldakinspindel (ovan).

Tallsektorspindel, Leviellus stroemi. Hane (ovan).

Vid boendet huserade en blek Larinioides i den inglasade terrass som vätte ut mot öppna havet.
Jag tycker spindeln är aningen problematisk. Den har både brospindel- och brämspindel-vibbar. 
Det vill säga L. sclopetarius och L. patagiatus
Brospindel är dock ingen art jag än så länge har erfarenhet av annat än via bilder och artnycklar.. Den är rätt sydlig av sig och kommer väl än så länge endast undantagsvis hit norrut med båtar som varit söderut. Behåringen på framkroppen saknar den där typiska frisyren med "förtätade linjer" som brospindel vanligtvis har. Bakkroppen känns dock liksom mera brospindelaktig. 
Bilderna lades upp i svenska Fb-gruppen Spindelnätet för beskådan och där fick jag kommentar om att unga brospindlar tenderar vara bleka på det här sättet samt att det kanske lutar mot att det är en sådan.
Vartåt det eventuellt lutar är en sak. Utan säker artkaraktär stannar det på Larinioides sp
Tack till Danne Rydgren! 



måndag 27 juli 2026

Järnäsklubb 3.7. Brachycera (flugor), Diptera

1.7 drog jag i västerled för att, tillsammans med andra medverkande konstnärer, bygga utställningen "Till skogs - Mennään Metsään - Into the Forest" på Konsthall Norra Kvarken i Järnäsklubb.
3.7 fanns en stund över för att strosa omkring med makroobjektiv på kameran. Det blev inte så värst mycket fotograferat men några småkryp förevigades i alla fall. Här följer tvåvingarna.

Först en fluga i familjen husflugor, Muscidae, som satt på en björkstam. Fler fotografier än den här dorsalbilden gick han inte med på. Möjligen någon art i släktet Helina.

Tetanocera sp. Måhända T. ferruginea.

Undrar om man vågar säga Alliopsis silvestris (fam. blomsterflugor, Anthomyiidae) eller om man bör hålla sig till Alliopsis sp.?
Tyvärr blev det bara denna lateralbild. Flugan sitter på ett räcke på en spång som leder till ett mindre utställningsrum vid namn Konstbiotopen inne i granskogen intill Konsthall Norra Kvarken. Han återkom inte för fler fotografier.

En annan fluga på samma räcke var den här som bör tillhöra familjen husflugor (Muscidae) om jag tolkar analribborna korrekt. Vissa aningar om släkte finns men jag ser inte alla nödvändiga detaljer och vågar mig inte på någon säker bedömning. Bilderna är publicerade i en Diptera-grupp men där har inga kommentarer lossnat än.

Redigering 31.8.2026: Thricops cunctans är den troliga arten. Jag var tidigare "inne" på några av arterna i släktet men slarv-avfärdade T. cunctans pga. hur jag lite felaktigt uppfattade borsten på bakbensfemur och tibia. Det handlade mest bara om betraktningsvinkel vilket gav mig uppfattningen att borsten sitter på annat sätt/ställe än de verkligen gör.




 

lördag 18 juli 2026

Trädgården 1.7. Obestämd skålsvamp (Peziales)

"Jag får följa med och kanske göra en ny preparering när apothecierna öppnar sig. Om andan faller på får jag väl i det skedet även göra ett permanent preparat."

Citatet ovan är hämtat från det här inlägget.
Hur gick det med prepareringen av sporer ?

Fotografierna som syns här togs i all hast kort innan jag körde iväg till Vasa för att dra vidare västerut över Kvarken och jobba med utställningshängning i Järnäsklubb, Nordmaling.
Den resan återkommer jag till.

Efter hemkomsten fem dagar senare glömde jag bort att se om flera apothecier "slagit ut" och när jag väl kom att tänka på saken var det för sent.
Det blev med andra ord ingen mikroskoppreparering.

Redigering 25.7.2026: Slarv, slarv och åter slarv. Jag skrev inledningsvis att Apothecierna är Lasiophaeris hirsuta. Men det är ju inte korrekt. Det här måste vara en tredje svamp som växer i den lilla vedklabben (se kommentarer). Tack till Stefan Jakobsson som uppmärksammade saken!
Måhända någon Trichophaea/Wilcoxia... eller i den häraden i alla fall. 
Mikroskopering av sporerna hade verkligen varit av stort värde!

Här och var syns hoppstjärtar. Men i motsats till tidigare när klothoppstjärtar (underordning Symphypleona) vandrade omkring på denna svamp är det nu fråga om ledhoppstjärtar (underordning Arthropleona). Eftersom jag inte har närbilder på dem är bestämningen vansklig men det ser ut att röra sig om någondera art i släktet Ceratophysella.