Igår kväll fick jag för mig att göra en vända ut till fågeltornet vid Bådaviken. Har inte varit där sedan i juli och det var bara ett kort besök. Den gången handlade det mest om röjning av linjerna för det elstängsel som ska hålla Highlandkorna på rätt plats. Viken är vassbemängd och korna är ett kul initiativ att hålla den lite mer öppen.
Direkt jag kom ut på Mossahagen noterade jag en fågel i toppen på en gammal avbruten björk.
Det var en hökuggla - Surnia ulula - som spanade hit och dit. Ofta verkade den också fokusera mot något på marken och jag hoppades få ta del av ett jaktförsök.
Jag fick sitta i bilen och trycka av bild efter bild. Egentligen var det redan på gränsen till för mörkt men var gjorde det?
Sedan jag var liten har hökugglan varit lite av favorituggla. Jag tyckte nog på något sätt att den var lite stiligare än de övriga.
Dessutom påverkades jag nog av att farmor och farfar hade en uppstoppad hökuggla som de fått av någon bekant - som säkerligen hade skjutit ugglan i fråga.
Något jaktförsök blev det inte. Ugglan flyttade över vägen och in mot skogsbrynet.
När jag kom samma väg tillbaka var den kvar men då var det alldeles för mörkt för att det skulle vara möjligt att ta fler bilder.
