Tornens kamp 9.5

Årets Tornens kamp gick av stapeln 9.5. 

"Men vänta här nu!" säger den bloggläsare som råkat läsa ett inlägg jag publicerade i november 2025 och som vet att min medverkan i Tornens kamp brukar ske i Bådaviken.

"Det är något som inte stämmer här!" fortsätter hen.

Det är fullt möjligt... att någonting inte stämmer alltså. 

Men sådant behöver vi inte hänga upp oss på här och nu. Fåglarna är trots allt det intressanta och jag hastar härmed raskt över till dem i stället för att dröja kvar vid överflödiga oväsentligheter.

Fiskgjusen ovan passerade med fisk i klorna. Avståndet till fiskgjusen var långt utanför all tänkbar vettig fotograferingsdistans men jag tryckte ändå på slutarknappen för att se om det skulle vara möjligt att bedöma vilken fisk den fångat. 800 mm och riktigt hårt beskuren bild. Tror det är en braxen.

Kärrhöksparet (brun kärrhök) har relationen i skick och hänckningsförberedelserna är i full gång.

Tornfalk är inget automatiskt artkryss i Bådaviken men ibland stryker de förbi. De gånger jag oftast sett dem har varit i samband med större insektsvärmingar.

Den här tornfalken stannade till nårga tiotal sekunder för att ryttla över strandängen. Där rör sig diverse små däggdjur men någon visuell kontakt med sådana fick tornfalken inte och drog sedan ganska snabbt vidare.

Sädesärla är standard runt... utkiksplatsen.

Grågås som ser skeptisk ut. Försöker antagligen komma underfund med vad det är som inte stämmer.

Avståndsdokumentation av den småspov som trevligt nog flög förbi. Det händer inte så ofta.

Kärrhökshonan med bomaterial.

Mera avståndsdokumentation. Den här gången av gulsparv som numera syns allt mer sällan i Bådaviken.

Under fjolårets fågelinventering hörde jag gulsparv vid endast ett enda tillfälle tidigt på våren. Åren dessförinnan har jag inget minne av att jag skulle ha sett eller hört några. Men går man tillbaka tio år var gulsparv en typisk strandängsfågel i Bådaviken.

Åt andra hållet - alltså in mot den äldre strandskogen - huserade bl.a. gransångare som tacknämligt också skymtades mellan kvistar och blad vid några ögonblickliga tillfällen.

Noterar förresten att det är första gången gansångare dyker upp här på bloggen. Skål för det!

Mera grågäss.

Slutligen några sädgäss... eller egentligen skogs-/tundragås numera.

Det nedre paret längst till höger är bläsgäss.

Det här året blev en smula trögt. Vi kom upp till 54 arter men det satt hårt åt. Många vanliga arter saknades helt. Blåmes dök upp först när vi höll på att avsluta för dagen. Det tog också väldans länge innan några änder visade sig och då var det endast dussinarterna gräsand och kricka som till slut skymtades. 

Men våren har varit riktigt tidig. Tornens kamp är ganska sent inom sin möjliga "tidsgaffel" och häckande par hade säkerligen redan ägg att ruva och förde rent allmänt en mera undangömd tillvaro.

Sothöna, som förra året trevlig nog återkom till bådaviken med flera par, var som bortblåst nu. 

Vattenrall hördes inte heller men rördrom tutade i alla fall.

54 arter kändes som en låg siffra men statistiken visar att det är ganska ordinärd mängd:

2025 - Medverkan. 60 arter.

2024 - Medverkan. 57 arter.

2023 - Medverkan. 50 arter.

2022 - JNN deltog inte.

2021 - Avblåst pga. pandemi

2020 - Avblåst pga. pandemi

2019 - Jag hade dubbelbokat mig och sedan blev det ändå ingen medverkan av JNN. Ett snöfall slog till mot nejden.

2018 - Medverkan. 52 arter.

2017 - Jag blev tvungen att dra iväg på annat uppdrag. 58 arter observerades av laget på plats.

2016 - Total blackout! Tog ofattbart tokfel på dag och åkte aldrig ut på lördag, men ordnade väckning på söndag. 49 arter observerades av dem som hade hum om veckodagarna.

2015 - Ingen medverkan av JNN, men jag åkte ut en liten stund hur som helst.

2014 - Medverkan. 56 arter.

2013 - Medverkan. 48 arter.

2012 - 50 arter.

2011 - 57 arter.

2010 - 55 arter.

(2010 - 2012 var jag personligen inte med på Tornens kamp)

 

Bådaviken 19.4. Fåglar

Kraftigt beskurna bilder av brun kärrhök på avstånd.

Bådaviken-paret samflög över vassen och utbytte såväl läten som diverse flygmanövrer.

Ser alltså ut att bli häckning även i år.

I övrigt är det nu man saknar fågeltornet.

Fåglarna på vattnet inne i viken ser man inte mycket av utan upphöjd position och skrämma dem genom att gå närmare vill man ju inte heller. 

Sångsvan, gräsand och en hel del grågäss gav sig ändå till känna. Rördrom tutade i vassen.

Fåglarna var ändå inte huvudattraktion för dagen. Jag hade andra mål och de dyker upp i kommande inlägg.

Bådaviken. Viltkamerabilder i augusti

Har varit ett långt uppehåll vad inläggsmakandet beträffar. Men det oaktat lever bloggen. 

Jag har helt enkelt inte haft tid eller ork att spendera energi åt det här internetskrymslet den senaste månaden.

Ifall du som läser det här inte följt bloggen kan jag till kännedom nämna att jag under sommarhalvåret gjort inventering och kartering av åkergroda och fåglar i Bådaviken, Nykarleby. Många av inläggen gjorda sedan medlet av april är således biprodukter av inventeringsuppdraget.

Som en liten del av inventeringen hade jag också viltkamera i ett undangömt hörn av glosjön som bildar central del i Bådaviken. Kollar du inläggen publicerade i juni och juli hittar du en del bilder och snack utgående från sådant som viltkamerorna dokumenterat.

En av kamerorna lämnades kvar i augusti och en bit in i september. 20.8 hade den dock fyllt minneskortet och således inte tagit bilder därefter.

Min förhoppning var att rördrommarna skulle komma förbi med ungar i släptåg. Några sådana fanns tyvärr inte på bild och rent allmänt var det ganska magert vad djurmotiv beträffar.

Krickor (första bilden) verkade dock befinna sig rätt ofta framför kameran i augusti. Tidigare under sommaren dokumenterades de endast enstaka gånger.

Mårdhund hade tidigare inte fastnat på bild men 5.8 kom två stycken förbi. 

Tyvärr får man tillägga.

Att mårdhund finns i området är ingen överraskning. Deras spår ser man allt som oftast under vinterhalvåret och arten är ju vanlig mest överallt häromkring. 

Det är dock bekymmersamt att de rör sig inne i vassen och även på hyfsat djupt vatten. Såväl ägg som fågelungar är absolut i farozonen.

5.8 gjorde också bruna kärrhöken (honan) en kort visit framför kameran. Tyvärr delvis skymd av den uppväxande vassen. 

Gräsand har varit vanligaste motivet under merparten av viltkameronas aktiva tjänstgöringsperiod.

11.8 fladdrade denna suddiga klump upp i kamerans synfält. På basis av totalt två bilder kunde jag trots otydligheten dra slutsatsen att det är vattenrall. 

Vattenrall dokumenterades av en annan viltkamera på samma plats, men riktad åt ett annat håll, tidigare under sommaren.

Inventeringen och karteringen då?

Jo den blev klar med tillhörande rapport i september. Områden där åkergroda lekt under året är kartlagda och samma gäller var den ena och den andra fågelarten huserat och häckat. 

Bådaviken 19.8

Nya tider i Bådaviken. Det är precis som om sommarsäsongen håller på att lida mot sitt slut.

En relativt isande nordlig vind gjorde att jag borde ha burit mössa på huvudet. Kontrasten till hettan i juli var påtaglig.

Fågellivet har förstås ändrat karaktär och det är inte många kvar som ger sig till känna.

På vattnet låg ett par knipor och några krickor. I luften snurrade hussvalor omkring och man får tippa att de är på gång med att söka sig söderut. Särskilt länge var svalorna inte på plats och luften böjd troligen inte på så mycket mat.

Långt borta över södra delen av viken cirkulerade kärrhöksungarna (brun kärrhök). 

800 mm och rejält beskuren bild.

Tre korpar dansflög ystert förbi. Alla tre fick inte plats på sensorn samtidigt. Korparna småkivades lite arttypiskt "trevligt" med varandra. 

Efter en stund dök kärrhökshonan upp. 

Någon kontakt med ungarna såg jag inte. De var inte kvar i luften när hon äntrade scenen och hon landade aldrig utan kretsade kärrhökstypiskt runt i området en god stund innan hon fladdrade bort bakom trädtopparna i väster.

På vårarna tar jag ofta fotografi av vyn ut mot norr från fågeltornet. Då ser det exempelvis ut så här.

Men när djurlivet tagit fart negligerar jag uppföljningen av hur förändringarna fortskrider. 

Jag tippar dokumentationen av hur landskapet omdanas under våren är förbundet med längtan till värmen, flyttfåglarna och uppvaknande småkryp. Måhända någon slags terapi?

Men samtidigt tycker jag mig inte till vardags "längta" efter sommaren i någon större utsträckning. 

När allt kommer kring är alla årstiderna välkomna. Klart jag tycker det är kul att syna myllret av kryp och kreatur under sommaren men samtidigt bjuder övriga årstider på andra spännande naturupplevelser. Vill jag rota bland småkryp på vinterhalvåret har jag en växande hög osorterade insekter att grabba tag i.

De insekterna dyker upp här på bloggen vartefter jag hunnit artbestämma och dokumentera dem. Det börjar bli på tok för länge sedan nu.

Ja, jag tycker jag gott kunde dokumentera vyn varje gång jag är i Bådaviken. Det ska bli ändring på den saken nu!

I skogen bakom fågeltornet hade mesarna börjat dra runt i sina löst sammanhållna och artblandade flockar. Trädkrypare hördes och skymtades samtidigt. Den höll sig också nära mesflocken.

Bådaviken 3.8

Kärrhökarna (brun kärrhök) som kretsade över viken var av annan karaktär än "normalt". Betydligt mera jämnmörk fjäderdräkt och med ett ihållande ljust pipande.

Det var med andra ord kärrhöksparets ungar som gled omkring och övade sig på att vara funktionella representanter för sin art.

Det ska sägas att bilderna är tagna i motljus och med motivet på stort avstånd. Ganska hårt beskurna bilder alltså.

Skillnaden mot den i övrigt utseendemässigt relativt lika honan var och är ändå tydlig.

Efter en stund i fågeltornet blev det orientering genom tät och hög vass fram till viltkameran som fått i uppgift att dokumentera ett liten undangömd vattenyta. 

Jag har tidvis haft två kameror på samma stolpe. 16.7 tog jag bort den ena (Zeiss) och vittjade minneskortet ur den andra (Spypoint). I brist på extra minneskort förblev Spypoint-kameran utan fram till 3.8 när jag fick tummen ur och startade upp den igen.

Zeisskameran lämnades kvar hemma. Den har ständigt tömt sina batterier i rasande fart trots att jag stängt av uppkopplingen till telefonnätet. Mest beror det nog på det stora antalet bilder den tagit eftersom känsligheten är hög och vass tenderar röra sig i vinden. Jag kunde förstås minska känsligheten men beslöt att kameran tjänat färdigt i Bådaviken för den här säsongen. Blir det mera nästa år tror jag den får utrustas med annat batteri och solcell.

Viltkamerorna har bjudit på en del små guldkorn och det är kanske för mycket att hoppas på fler. Men en liten önskan är att rördrommarna skulle komma förbivandrande med ungar i släptåg.

När viltkameran var återstartad stannade jag kvar en stund och lyssnade efter småfåglar. Det var generellt ganska tyst men relativt omgående hördes i alla fall skäggmesarna.

Som vanligt höll de sig alldeles osynliga inne i vassen. Men under ett kort ögonblick hämtade denna hona luft ovanför vassytan varpå jag hann få ett par fotografier innan hon åter dök ner i virrvarret.

Bådaviken 16.7. Värme, knipungar och trollsländor

Inne i en lång värmebölja just nu. Temperaturen har legat precis under 30°C i skuggan och i solen inne i viken var det närmast olidligt.

Det var synnerligen lugnt och händelselös tillvaro i Bådaviken. Jag åkte primärt dit för att titta till viltkamerorna. Återkommer till den saken i annat inlägg senare.

På vattenytan centralt i viken låg kniphona med fyra ungar. 

Ovanför passerade brun kärrhök - honan - på väg mot området där paret haft sitt bo.

Fåglarna sågs från tornet och där stannade jag inte länge. Kollade gästboken och traskade sedan vidare ut i viken där kamerorna är gömda i vassen.

På väg dit blev det en bristfällig dokumentation (medelst teleobjektiv) av bandad humlebagge, Trichius fasciatus, men ingen av en guldbagge (olivgrön eller gräsgrön) som flög omkring men aldrig landade. Varkendera har jag sett ute vid Bådaviken tidigare men det betyder inte att de skulle vara ovanliga där.

Fyrfläckad trollslända, Libellula quadrimaculata. Den här är sliten och det är inte så konstigt. Arten flyger under första halvan av sommaren och de kröp ur sina larvskal i slutet av maj.

Rätt många små ängstrollsländor var i farten. Ovan en ung hane av svart ängstrollslända, Sympetrum danae, och nedan, vad jag uppfattar som, en riktigt nykläckt och ljus tegelröd ängstrollslända, S. vulgatum. Också en hane.

Mer utfärdad hane av svart ängstrollslända hittas här och här är fler bilder av båda arterna.

Mosaiktrollsländor var också på vingarna. Ingen av dem fångade jag på bild eftersom jag inte orkade vänta på att någon skulle sätta sig. Värmen var helt enkelt för tuff och mitt ymniga svettande riskerade förändra saltnivån i vikens vatten. Jag fann för gott att leta mig bort därifrån när viltkamerornas bildmaterial fanns nerplockat i fickorna.

Så snart den mest intensiva värmen släpper kommer jag att åka dit för att koncentrera mig mer på småkrypslivet.