Trädgården 6.8. Eupodes sp.

Förstoringsgraden för dagen, max 5x, räckte inte riktigt till men det oaktat är här några bilder på kvalster i familjen Eupodidae. Det är dock sannolikt så att jag inte hade lyckats åstadkomma några bilder alls på dessa kvalster ifall mellanringarna som ökar förstoringsgraden använts vid tillfället. 

Kvalstren i familjen Eupodidae är rätt ganska kvicka av sig.

Att kvalstren tillhör släktet Eupodes (familj Eupodidae) syns på fjärde benparets tjocka lår. Art får vara osagt.

De dokumenterade exemplarens längd är någonstans i närheten av 300 µm.

Munverktygen är av stickmodell och de livnär sig på svamp och/eller växtsafter.

Storsand 13.8. Del 9 - Rhagidiidae

Tvekade kring huruvida jag skulle bry mig om att göra ett inlägg med det här kvalstret pga. dokumentationens brister. Fotografiet är blev taget med Laowa-gluggen som förstoringsmässigt inte räcker till för krypet i fråga. Funderade på om jag skulle byta till Canon MP-E65, men det skulle inte heller ha gett tillfredsställande resultat.

Det här är nämligen ett kvalster i familjen Rhagidiidae och de ränner omkring som skållade tok med 10 koppar espresso i magen. Kvalstret stannade inte för en sekund och var ganska bra på att kuta upp för kanterna på den "ask" jag hade det i. 

Att byta till MP-E65 hade varit lämpligt ur förstorings-synpunkt, men det skulle ha varit i det närmaste omöjligt att ens få in kvalstret i sökaren och än mindre faktiskt åstadkomma skarpa bilder. Det var svårt nog med Laowa.

Släktena och arterna i familjen Rhagidiidae är rovdjur. Deras levnadssätt och beteende påminner en hel del om arterna i familjen Anystidae, men Rhagidiidae syns kanske mer sällan så expoerat som Anystidae-kvalster.

Cembratallkottkvalster

Samlade här om dagen in trenne kottar som legat på marken under trädgårdens cembratall för att se om det fanns ett eller annat småkryp som tänkt sig övervintra i dessa. 

Efter en stund fick jag syn på ett minutiöst litet kvalster som sprang hit och dit på botten av asken. Kroppslängden måste vara kring 0,3 mm (max 0,4 mm). Bilderna är ordentligt bristfälliga. Hade inget annat val än att använda mig av stereomikroskopet för fotograferandet och kvaliteten är inte någon höjdare trots proper tillhörande kamerafattning. Mikroskopets kameraadapter har besvärande liten effektiv bländare vilken skapar diffraktion och optiken är totalt sett kanske inte den mest lämpade. Dessutom är det ganska många linser mellan motiv och kamerasensor. Men sådant snack kunde jag ju spara till det där mer ingående kamerautrustningsinlägget jag planerat i flera år.

Redigering 30.8.2026: Här hade jag tidigare skrivit om var på kvlastergrenen i släktträdet det här kvalstret kunde tänkas höra hemma. Det stod mig då nämligen väldigt oklart och jag kunde inte hitta tillräckligt god information. Mina spekulationer och resonemang spretade hit och dit.

När jag nyss matade ut ett inlägg med någon art i släktet Eupodes kom jag plötsligt ihåg det här gamla inlägget och insåg att det fanns skäl till uppdatering.

Överfamiljen är Eupodoidea men därefter är det en smula knepigt.

Genom konsultation i kvalstergrupp på Facebook fick jag av expertis svar på att familjen är Eupodidae. Det är ju dock inte släktet Eupodes vars arter känns igen på de breda bakbenslåren.

Men svaret inbegrep också omnämnandet att den här gruppen kvalster är i stort behov av en ordentlig revision. De behöver en kladistisk analys för att få rätsida på taxonomin helt enkelt.

Viss revision har skett. Numera är t.ex. några släkten tidigare inhysta i Eupodidae flyttade till Cocceupodidae och det verkar som om Eupodes i så fall skulle vara enda kvarvarande släktet i Eupodidae om man ser till våra Nordiska släkten. 

Berörda släkten är inte många och arterna få på de nordiska förteckningarna. Men det gör inte saken särskilt mycket lättare eftersom det trots allt är svårt att knyta det här kvalstret till någondera art nämnd i listor som dessutom borde vara föremål för revision.

Av den anledningen stannar det vid att kvalstret åtminstone ingår i överfamilj Eupodoidea och i vad som åtminstone tidigare klassats som Eupodidae men som vid fortsatt revidering kanske landar i någon annan familj.

Tack till Ray Fisher för bestämning!

Massivt svampangrepp på bloggen

Hela texten i det här inlägget har pga. den ursprungliga versionens gravt förkortade och bristfälliga innehåll editerats 27.11.2019

I samband med en höststädning i trädgården (mer om det här) flyttades diverse kvistar och grenar som legat i långt och höstblött gräs. På dessa träbitar frodades allehanda svampar och Myxomyceter (slemsvampar). Här är ett inlägg med några av dem.

Stiftsvampen här ovan är en slemsvamp. Slemsvampar är inte svampar utan en helt annan livsform - ett eget "rike" och en helt egen utvecklingslinje helt enkelt. Deras "normala" tillstånd är något som kallas plasmodium vilket är ett frilevande (tidvis rörligt) amöbastadium som visuellt ser ut som trådlikt slem vilket trevar sig fram på jakt efter näring. Myxomyceterna är viktiga nedbrytare av organiskt material. Det finns två olika huvudgrupper men det går jag inte närmare in på här och nu. 224 arter är listade på Laji.fi. 

Spridning kan ske genom bildande av fruktkroppar likt dem i bilden ovan. Sporerna och deras omvandling till nya amöbor och plasmodium är en komplex grej jag heller inte ordar mera om. Det finns god information om dylikt på t.ex. den eminenta sidan Skogens röst.

Fruktkropparna här ovan tillhör någon art i släktet Stemonitis. Möjligen skulle det kunna vara den relativt vanliga arten S. axifera men jag är tveksam eftersom jag är osäker på om fruktkropparna verkligen uppvisar artens karakteristiskt avsmalnande ändar.

Totalt elva Stemonitis-arter är rapporterade i Finland.

Här har vi unga exemplar av fruktkroppar från en svamp i släktet Resupinatus. Art är trixigare att utreda på så här unga fruktkroppar och utan mikroskopi av pollen. Men jag misstänker att det rör sig om R. applicatus.

Som äldre blir de något mörkare mer utstående från underlaget och kan påminna om små hästhovar som sticker ut ur träet.

Larven som syns är en särling bland svidknotten (fam. Ceratopogonidae). Den tillhör någon art i underfamiljen Forcipomyiinae och troligen släktet Forcipomyia.  Särlingar är de för att de i motsats till andra svidknott lever som larver på land i stället för i vatten. "På land" betyder i deras fall murknande trä och gärna under barken där larverna livnär sig på diverse mikroorganismer.

Ute på larvens långa hår kan man skymta droppar. Det är ett antibakteriellt sekret som larven utsöndrar och som utöver antiseptisk verkan troligen också skyddar mot rovdjur som t.ex. myror. Dropparna antas också rinna ner mot kroppen och hålla den fuktig vilket ska innebära att larven har möjlighet att ta upp syre. Den saknar nämligen spirakler ("andningshål").

Här skymtar ett kvalster som ser ut att tillhöra familjen Eupodidae. 

Alla bilderna är tagna med MP-E65-gluggen vilket innebär att även den här svampen är ytterst liten. Antagligen är den bara någonstans kring 17 mm bred - så som den syns i bilden. Större ska den givetvis bli. Arten ska vara cinnoberticka - Trametes cinnabarina. 

Bönorna i den här bilden är fruktkroppar av slemsvampen Trichis varias.

De kan vara vita också.

De enskilda fruktkropparna är ungefär 1 mm stora.

Denna lurviga tingest är rimligen Trametes hirsuta - borstticka. Växer på en ekgren som låg på marken.

Mer om borsttickan här.

Exidia recisa - snurrkrös - är en geléaktig svamp som ofta syns i ganska täta bestådn på död ved. Här hade dock inte mer än en fruktkropp dykt upp och den är bara en dryg centimeter bred. Sannolikt växte den till sig och fick sällskap av fler.

Oligolophus tridens - ljus smålocke. Fruktkropparna har jag inte koll på.

Avslutningsvis några troliga "Mycenor" (Mycena sp.).