Bådaviken 13.6. Pseudeuophrys erratica

Synnerligen omfångsrik hällhoppspindel, Pseudeuophrys erratica.

Men vad gör hon i Bådavikens strandskog? 

Jag har aldrig förr sett någon där och biotopen är väl inte så typisk för arten.

Ensam har hon inte heller varit. Den där bakkroppen är full av ägg.

Notera hårstråna från Highland-kossorna.

Här är två hanar som dokumenterades för två år sedan hemma i trädgården..

Bådaviken 13.6. Marpissa radiata

Mysko exponering i första fotografiet men det var den enda vettiga dorsala bilden av denna hoppspindel och därmed får den följa med in i det här inlägget. Spindeln satt aningen besvärligt positionerad på en av elstängselstolparna vars trådar för en något ojämn kamp mot Highland-korna i Bådaviken. 

Spindeln ovan ska i samband med kommande ömsningar byta teckning och börja se ut som den nedan.

Strimhoppspindel, Marpissa radiata.

Denna vuxna hona hittades senare på en alstam.

Många hoppspindlar är tjusiga i såväl färg som teckning. Strimhoppspindel placerar sig i toppskiktet på estetiklistan. Det har jag bestämt. 

Det här var mitt första strimhoppspindelkryss i Bådaviken. Men så har jag inte heller sökt småkryp lika ofta i vassen som på trädstammarna i området. De håller nämligen vanligen till på just vass och andra bredbladiga gräs.

Drygt 9 mm kan en stor hona bli. Den här har som synes byte under käkarna.

Bådaviken 3.5. Neon reticulatus

Förnahoppspindel, Neon reticulatus, är inte ny under bloggsolen men väl nytt artkryss i Bådaviken. 

Detta artkryss gäller då alltså för min egen personliga del. Någon annan kan givetvis ha hittat den i området tidigare.

 

Bådaviken 1.5. Salticus cingulatus

Tillbaka i Bådaviken.

Eventuella återkommande bloggbesökare frågar sig sannolikt om jag inte har några andra utflyktsmål. 

En berättigad fråga i så fall.

Hur tråkig är jag egentligen på en skala?

Visst har jag en del andra platser och miljöer som lockar. Några av dessa lär jag väl också besöka så småningom. Den här gången ville jag mest bara återse Damaeidae-kvalstren jag dokumenterade så på så misslyckat sätt 19.4.

Samtidigt tar ju upptäcktsmöjligheterna inte slut i ett område som Bådaviken. Det finns alltid något nytt att se och ta till sig.

En annan faktor är att jag traditionsenligt de facto brukar vara i Bådaviken första maj. 

Men då är det i fågeltornet jag vanligen sitter - vilket tyvärr inte längre låter sig göras.

Innan fjolårslöv och mossa granskades i strandskogens markskikt lyssnade jag efter grodlek... och då främst åkergrodor. Några enstaka hördes fortfarande bubbla i en begränsad del av glosjön.

Som vanligt blev det även spaning efter vilka synligt aktiva småkryp dagen förde med sig.

Här är några stamzebraspindlar, Salticus cingulatus, jag fann lämpliga att rikta kameran mot. Stamzebraspindel finns såväl ute i den yttersta, glesa albården som inne i den äldre strandskogen. 

Hanen i bilden nedan hanterade en lös träbit i mynningen av ett flyghål. Han ruckade av och an på träbiten en god stund och verkade på något slags sätt undersöka antingen den eller flyghålets öppning. Jämt och ständigt finner man sig själv funderande på vad som rör sig i hoppspindelhjärnor.

Bådaviken 3.4. Salticus cingulatus

Stamzebraspindel, Salticus cingulatus, delar ofta stam med lavsnabblöparna men är mindre kräsna och återfinns i flera olika habitat. Den hittas också hemma i trädgården.

Svenska trivialnamnet bytte från stamhoppspindel till stamzebraspindel för några år sedan. Släktet inbegrep ett par smått förvirrande namnval där det svenska och det vetenskapliga namnet lät förväxlat hos två arter. Efter namnbytet känns det lite redigare. 

Trädgården 7.6. Laduhoppspindel

Ingen sommar utan fotografi på laduhoppspindel Attulus terebratus.

Under de tidiga åren med dokumentation av småkryp var det i princip kutym att åtminstone någon gång på våren eller sommaren fotografera laduhoppspindlarna på husets eller uthusets sydvägg.

Senast var 2019 så nu tyckte jag det var dags igen.

Trädgården 26.5. Hällhoppspindel

Klart man hämtar kameran när man plötsligt noterar en hällhoppspindelhane på farstukvistens innervägg.

Hällhoppspindel Pseudeuophrys erratica tenderar jag hitta på en del av husväggarna. De letar sig gärna in ibland men verkar hitta ut igen. 

Det är dock några år sedan jag senast såg och dokumenterade någon av dem.

En kort stund efter fotograferingen av hanen ovan fyndade jag en till på gårdsekens stam.

Det blev några fotografier av den spindeln också.

Frill 14.4. Del 2 - Hoppspindlar

Någon hoppspindel kryssades inte under mina tre besök på Frill förra året.

Några av metallhoppspindlarna (släktet Heliophanus) är svåra när det kommer till artbestämning utan granskning av genitalier. Miljö och fyndplats i kombination med det allmänna utseendet talar dock starkt för att det här är smaragdhoppspindel H. dubius och jag tror jag vågar mig på att nästan eventuellt möjligen kanske spika den.

Egentligen är smaragdhoppspindel mer förknippad med tallar än björk, men lövträdsstammar fungerar väl också ibland.

Stamzebraspindel Salticus cingulatus har förekommit på bloggen många gånger om.

Nu får arten adderas till krysslistan för Frill också. Föga förvånande, ska tilläggas.

Bådaviken 13.4. Del 5 - Stamzebraspindel

Stamzebraspindel Salticus cingulatus är inte särskilt kräsen och återfinns på solbelysta trädstammar av allehanda slag i ett flertal olika biotoper. 

Därför är det här långt ifrån första inlägget med arten i fråga men så är ju bloggen också väldigt långt en slags "naturdagbok" och då blir det upprepningar ibland.

I Bådaviken är stamzebraspindlarna främst på björk och al samt vanligen på stammar med grövre bark och många småskrymslen. Dessutom hittar jag dem oftast på döda träd där barken spruckit upp vilket måhända gynnar dem med tanke på ökad mängd gömställen. 

Man kan kanske också spekulera att den döda veden bjuder på aningen mer tillgänglig föda när diverse små insekter med dragning till död ved och svamp lockas till stammarna.

Replot 25.6. Barrhoppspindel

Dokumentationsdebakel.

Ägnade tid på Replot under några utströdda datum i slutet av juni. Det handlade om att bygga en trappa och inte fotografera småkryp. Men kameran var med ändå.

När jag plötsligt hittade en, av mig odokumenterad, hoppspindel på trappbygget blev det bråttom efter nämnda kamera. Men några vettiga bilder resulterade det inte i. Först vägrade blixtbatterierna samarbeta och det blev strul innan kameran var redo. Något att placera spindeln i hade jag inte heller och balanserade den på ena armen medan jag krånglade med kamera, blixt och batterier.

Till slut hann jag få två störigt dassiga fotografier innan spindeln försvann ner på marken.

Arten är barrhoppspindel, Dendryphantes rudis.

 

Storsand 27.5. Del 13 - Stamzebraspindel

Unga eller subadulta hanar av stamzebraspindel, Salticus cingulatus, finns det hyfsat gott om på bloggen, men adulta hanar har av någon anledning inte letat sig in. Här är en sådan och det är på tiden.

Käkarna blir långa och ståtliga när hanarna når könsmogen ålder.

Storsand 27.5. Del 5 - Vinkelhoppspindel

Det blev några nya bilder på vinkelhoppspindel, Aelurillus v-insignitus, när sådana dök upp framför ögonen. Arten är inget nytt under Storsandssolen.

Det är fyra olika honor på fotografierna.

Bådaviken 21.5. Del 5 - Hoppspindlar

I föregående inlägg nämnde jag något om att kasta ett halvt öga på några stolpar. 

Hoppspindlar hör till dem som tidvis nyttjar stolparna som utkiksplats och säkerligen bespisningsområde eftersom allehanda småkryp värmer sig mot solen på stolparnas sydsida.

Denna hona av brokhoppspindel, Evarcha falcata, lapade antagligen också själv sol. Dagen var inte rekordvarm precis. 

Efter några bilder av brokhoppspindeln girade jag in bland den glesa vassen och de låga videbuskarna ute på strandängen.

I första videbusken jag kollade - genom att skaka kvistar - hittades tvenne eleganta smalmyrespindlar, Synageles venator. Båda bilderna dock av samma hona. 

Lustigt nog har jag inte fått ögonen på smalmyrespindel vid Bådaviken tidigare trots att miljön är den rätta för arten. Det beror ändå främst på att jag huvudsakligen koncentrerat småkrypssökandet till strandskogens träd och förna. Salmyrespindel gillar vass och kaveldun... samt uppenbarligen videbuskarna på strandängen. Planen är också att bredda mitt spanande till just växtligheten ute på strandängen och de blötare partierna av viken. 

Smalmyrespindel hör förresten till trädgårdskryssen.

Sökandet ute i videbuskarna genererade ett nytt hoppspindel-artkryss också. 

Kärrhoppspindel, Attulus caricis, har jag nämligen inte stött på tidigare trots att det inte är någon ovanlig art i våtmarksområden. Tyvärr endast en vettig bild av denna tillsynes äggstinna (eller enormt mätta) hona. Hon studsade omkring med fart, fläkt och spänst. Inom kort hade hon hoppat ut ur min lilla fotolåda.

Storsand 7.5. Del 10 - Vinkelhoppspindel

Vinkelhoppspindel, Aelurillus v-insignitus, återkommer här och var bland dynerna vid Storsand. 

Att närma sig med kameran kräver tålamod.

Det här är en hona som befann sig runt kolbitarna vid ett ställe där folk gjort upp eld.

Eftersom det är en vanlig art vid Storsand och eftersom jag tenderar besöka området med jämna mellanrum, är vinkelhoppspindel inget nytt artkryss. Exempelvis det här inlägget från 2020 inbegriper både hane och hona.

Sakta men säkert letade jag mig ner mot marknivån och försökte smyga närmare med kameraåbäket.

Vinkelhoppspindeln var hyperaktiv i värmen och gjorde sina små hoppkryddade rusningar åt allehanda håll. När man trodde man hade den i fokus var den redan 15 cm till höger, vänster eller rakt fram - ljusår från fokus alltså.

Till slut blev det i alla fall några bilder.

Dynhoppspindel, Attulus distinguendus, har jag tidvis sökt efter utan resultat. Glömde faktiskt spana efter den när jag var dit 7.5. Enligt spindelinventering i områden är den observerad och den vore ett nytt artkryss för min del. Dess relativt snarlika släkting guttaperkaspindel, A. saltator, har jag dock hittat.