onsdag 29 september 2021

Bådaviken 24.8. Del 13 - Bibio pomonae

Bibio pomonae är en hårmygga (fam. Bibionidae) som uppträder på hösten. Det här är en hane med sina stora ögon. Honorna ser ut så här.



Bådaviken 24.8. Del 12 - alglansvivlar?

Alglansvivel, Polydrusus fulvicornis eller kanske marmorglansvivel, P. tereticollis?
De är slitna och bildmaterialet kanske inte tillräckligt bra för artbestämning. Kameran stötte till bladet de satt på och det var föga populärt. Vivlarna trollade bort sig själv på traditionsenligt ramla-ner-på-marken-vis.


tisdag 28 september 2021

Bådaviken 24.8. Del 11 - Kärrspindel

Bådaviken är ett ställe där kärrspindlar, Dolomedes fimbriatus, trivs eftersom miljön är helt i deras smak... eller helt i enlighet med vad de är anpassade för, ska man väl kanske hellre säga. Den här spindeln har några öms kvar och jag tippar att det handlar om en övervintring till nästa sommar innan fortplantning.

Kärrspindlar hittas ibland också en bra bit från deras vanliga biotoper.


söndag 26 september 2021

Bådaviken 24.8. Del 10 - Korsspindel

Självfallet ska även högst ordinära korsspindlar dokumenteras (om och om och om och om igen). Det är trots allt kul att samla på bilder av dessa variabla spindlar.
Här är en mogen hona som förskansat sig uppe på frövippan av ett vasstrå.

Spindeln nedan var tydligt mindre och ska eventuellt övervintra till nästa sommar.



Bådaviken 24.8. Del 9 - Pimpla flavicoxis

Pimpla flavicoxis (underfam. Pimplinae, fam. Ichneumoidae) har jag påträffat tidigare ute vid Bådaviken. Släktet (Pimpla) parasiterar på olika fjärilslarver. Den här honan  - som ser ut att vara av just den arten - undersökte ett gult plastband som spänts upp längs elstängslet som ska hålla highlandkorna på plats i viken. Några kor verkar inte ha varit utplacerade den här sommaren.



lördag 25 september 2021

Bådaviken 24.8. Del 8 - Rödbent bärfis

Först en lite halvdassig dokumentationsbild i lite halvkonstig vinkel på grund av gräsets spretiga fröställningar som var i vägen och sedan en bättre och mer informativ bild med... nähe?!
Där försvann den rödbenta bärfisen, Pentatoma rufipes, ner på marken bland alla röriga strån och blad.

Borde förstås ha låtit den ramla ner i en behållare jag brukar nyttja i dylika lägen. Men det gjorde jag inte och det betyder att fotosessionen tog slut här.


Bådaviken 24.8. Del 7 - Gulbrun skogsmygga (?)

Nämnde redan tidigare i den här inläggsserien att hjortflugorna verkligen testade min förmåga att hålla ihop mentalt. De få stickmyggorna som var på blodjakt var nästan ett välkommet inslag i tillvaron.

Arten är troligen Aedes annulipes, gulbrun skogsmygga. Jag tackar Anders Lindström som försökte göra en bedömning av denna slitna individ.

Notera förresten proboscis som liksom "släppt" från sugsnabeln och pekar rakt bak. Nästan lite anmärkningsvärt.



fredag 24 september 2021

Bådaviken 24.8. Del 6 - Stamsvampar

Ibland gör jag ju tappra försök att ägna mig åt svampar också. Det går så där.

Här är i alla några som dokumenterades under Bådavikenbesöket 24.8. Först har vi något som troligen är lukttofsskivling, Hemipholiota heteroclita. Dessa fruktkroppar är förstås inte fullstora på bilderna. Arten finns på björk och al.

Nedan en liten svamp som ska vara Mycena haematopus, blodhätta.

Artbestämning via fb-gruppen Svamp-klapp.



Bådaviken 24.8. Del 5 - Det klassiska snabblöparfrågetecknet

Vilken art är det egentligen? Den frågan ställer man sig varje gång man ser snabblöpare tillhörande den sk. aureolus-gruppen. I Österbotten är sannolikheten ganska stor för att det är trädsnabblöpare, Philodromus cespitum, men sannolikhet har aldrig varit något bra artbestämningskriterium. 

Jag har förresten inte tidigare sett någon "aureolus-grupp-art" på alarna i Bådaviken tidigare trots att det är vanliga spindlar. De hittas främst inne i skog med större inblandning av gran och/eller tall.


onsdag 22 september 2021

Bådaviken 24.8. Del 4 - Lavsnabblöpare

Lavsnabblöpare, Philodromus poecilus, har blivit en art jag tenderar följa lite mera noggrant än många andra. Visserligen ägnar jag mig inte åt någon tokmetodisk kontroll och jag lägger inte ner överdrivet mycket tid på dem. Men eftersom Bådaviken är en plats jag återbesöker med jämna mellanrum, eftersom arten är relativt ovanlig och eftersom de finns i någon slags "population" i strandskogen blir de möjliga att följa upp. 

Hittills har alla jag observerat varit subadulta och vuxna. Ungar eller juveniler har jag inte upptäckt. Subadulta individer har hittats på våren fram till slutet av maj och med detta fynd 24.8 således också i slutet av sommaren. Eftersom de verkar övervintra i subadult ålder är det förstås rimligt att hitta sådana även mot höstsidan.

Vuxna spindlar är observerade i första halvan av juni. Det föranledde en misstanke om att arten i de här trakterna eventuellt skulle kunna ha en tvåårig livscykel. Speciellt om alla spindlarna i Bådaviken är synkroniserade med sin tillväxt och årsrytm. I så fall blir det nämligen tight från parning och äggläggning i början av juni och nya subadulta individer i slutet av augusti. 

Om årscykeln är tvåårig skulle alltså de här två individerna  ha fötts förra sommaren och övervintrat redan en gång som unge eller juvenil. Alternativet är om hela populationen inte är synkroniserad och att det finns vuxna individer redan tidigare på våren. I så fall kan det kanske finnas möjlighet för en på våren kläckt unge att hinna bli subadult i slutet av sommaren. Speciellt ifall förhållandena är gynnsamma. 

Dessa spekulationer innebär att jag måste försöka hitta flera lavsnabblöpare under perioder när jag inte tidigare sett dem. Det handlar främst då om högsommaren då det verkar vara helt tomt på lavsnabblöpare. Min hypotes har handlat om att alla då är små och närmast omöjliga att hitta. Dessutom vet jag inte exakt var de små kan tänkas vara. Fullt möjligt att de lever mera inne under bark eller högre upp på stammarna.

Men om det finns spindlar i olika ålder över hela året måste det rimligen vara möjligt att hitta dem eftersom de i en viss ålder förmodligen bör följa samma levnadsstrategier som de jag hittills hittat. Spaningarna nästa säsong har härmed fått nya riktlinjer. Eventuellt drar jag iväg dit ännu den här hösten ifall vädret är bra.

Den 24.8 var Bådaviken knökfull av hjortflugor. Tidigare har jag samlat in en del, men den här gången brydde jag mig inte i att göra det. Samlingen börjar innehålla tillräckligt många hjortflugor. Situationen med dessa flugor gjorde dock att koncentration, uthållighet och tålamod rämnade. Det blev slutligen mentalt omöjligt att spana avslappnat och länge efter spindlar och annat när man ständigt hörde det karakteristiska surret som tystnade precis bakom örat varpå något kunde anas ränna in i hårbotten och försvinna.

Stekeln som stannade upp och undersökte lavsnabblöpare nr. två är inte intresserad av spindeln i något slags parasitiskt hänseende. Det är en brackstekel (fam. Braconidae) och mig veterligen har vi inga bracksteklar som parasiterar på spindlar överhuvudtaget. Mötet var alltså av slumpmässig karaktär. Enligt expertis torde stekeln tillhöra släktet Meteorus (underfam. Euphorinae, skalbaggsteklar) vars arter är parasitoider på fjärilar och skalbaggar.

Spindlarna ser förresten fräscha och ganska nyömsade ut med intakt behåring över hela kroppen. Inte alls så slitna som de tenderar vara på vårarna.


 

Bådaviken 24.8. Del 3 - Skogsödlor

De där stolparna som trollsländorna gillar att sitta på när de solar (se föregående inlägg) gillas även av skogsödlorna, Zootoca vivipara.

24.8. var det en hel del ungar som satt uppradade på solsidan. Som vanligt var det aningen trixigt att närma sig ödlor  med makroobjektiv och stor blixtdiffusor. Med slowmotion-rörelser gick det ändå att komma relativt nära några av dem innan de valde att kila över på fel sida stolpen.
Ungarna - de med svansen kvar - var ca 7-9 cm långa.



tisdag 21 september 2021

Bådaviken 24.8. Del 2 - Starrmosaikslända

Av de stora mosaiksländorna med blå och/eller grön teckning är det främst starrmosaikslända, Aeshna juncea, man ser i Bådaviken.

Eller "främst och främst". Det är den enda blågröna arten jag har verifierad artbestämning på från Bådaviken.

De här två är som synes i färd med att se till så att jag har chans att se nya generationer om något år.

Hanen (ovan).

Honan (ovan).

En ensam hane "några stolpar bort".



Bådaviken 24.8. Del 1 - Brun mosaikslända

Mina små utfärder till olika ställen har varit förhållandevis få denna sommar. 24.8 letade jag mig i alla fall ut till Bådaviken som ju är en av de platser jag rent generellt tenderar besöka allt som oftast.

Några specifika mål med mitt besök fanns inte. Hade inget speciellt kryp jag tänkte leta efter och huvudsyftet handlade helt enkelt mest om att bara komma sig ut och få lite frisk luft.

Mot slutet av sommaren blir trollsländorna vanligare i området. Visserligen finns det vuxna trollsländor i viken under hela sommaren, men det är nu mot höstsidan som fler talrika arter flyger.

Brun mosaikslända, Aeshna grandis, är en av de största samt också en av de vanligare.

Här en hona som lapar eftermiddagssol.

Trollsländor har varit en grupp jag fotograferat relativt sällan. Det har berott på den optik jag oftast burit med mig. Jag hade helt enkelt inget objektiv som var riktigt optimalt för stora insekter som bör fotograferas på lite avstånd. Med Laowa 100mm-gluggen är det "problemet" ur världen. Men många trollsländor är ändå ganska harhjärtade och vill inte alltid ställa upp. Den här honan brydde sig inte nämnvärt och knyckte bara en gnutta på huvudet när blixten slog på. Hoppas hon inte blev alldeles för bländad.



måndag 20 september 2021

Augustinatt i trädgården. Del 4 - Skogsagatsnäcka

När jag fotograferde fläcklundsnäcka (föregående inlägg) kunde jag genom sökaren skymta riktigt små snäckor här och var i det "kvisthack" där jag rotade.

Det visade sig vara skogsagatsnäckor, Cochlicopa lubrica. Troligen är deras antal av rejält slag nere i kvisthacket vi har på flera ställen i trädgården. På kort stund och med ganska begränsad spaning hittade jag snabbt flera individer.

Dessa hade en skalhöjd på ca 4-5 mm och enligt litteraturen ska de kunna vara ett par millimeter större. Skogsagatsnäcka är den sjunde blötdjursarten jag observerat och artbestämt i trädgården. Blötdjur har jag aldrig sökt på de övriga platser jag normalt rör mig i jakt på småkryp. Som vanligt hör det till alla "borden" man borde ta sig an. Dessutom borde man ju också rota  i [söt]vatten efter de lungsnäckor (Pulmonata) man kan hitta där.



söndag 19 september 2021

Augustinatt i trädgården. Del 3 - Fläcklundsnäcka

Att jag inte tidigare gjort inlägg innehållande fläcklundsnäcka, Arianta arbustorum, måste anses vara en tokmysko grej med tanke på att de finns i mängd och massor utanför husets ytterdörr. Dessutom är de varken svåra att hitta eller fotografera eftersom de trots allt är förhållandevis stora med sin skalbredd på uppemot 2 cm (här i trakten). 

Mitt engagemang sträckte sig ändå inte till att faktiskt ta bilder som visar djuret på något särskilt "objektivt" och informativt sätt. Jag tryckte mest bara av några exponeringar där de berann sig och så som de behagade vrida sig. Nere till höger skymtar ett skal tillhörande en annan snäcka som jag ska återkomma till.


När jag tog bilderna av fläcklundsnäckan kunde jag notera små snäckor antingen genom sökaren eller på de tagna bilderna. Mina ögon och ljusförhållandena (trots lampa och glasögon) räckte inte riktigt till för att upp täcka dem utan kameran som hjälpmedel.

Den här fläcklundsnäck-ungen med skalbredd på kanske bara 3,5-4 mm är ett exempel på småttingar jag hittade genom att spana i kameran.

Även om fläcklundsnäckorna är talrika i trädgården har de inte uppträtt invasionsartat eller ätit upp något odlat. Mestadels håller de sig till marken under alla träd och buskar där de hittar det de vill ha och behöver.



Augustinatt i trädgården. Del 2 - Åkersnigel

 

Den andra av trädgårdens hittills blott två observerade arter är åkersnigel, Deroceras reticulatum.
Här är ett inlägg från i våras med samma art och jag vet inte om jag behöver tillägga så mycket utöver vad som nämndes i det inlägget.

Kan ju ändå nämna att det finns färgvariation vilket tydligt visas av de två sniglarna i det här inlägget jämfört med snigeln i det tidigare inlägget. Snigeln nedan var en av många åkersniglar som under säsongen försett sig av salladen i köksträdgården.



fredag 17 september 2021

Augustinatt i trädgården. Del 1 - Brun skogssnigel

I somras tänkte jag att jag bör skärpa mig. Denna uppmaning till mig själv handlade om att ge blötdjuren en chans och faktiskt på allvar försöka se vilka jag kan tänkas hitta. 

Kan inte säga att jag varit så aktiv med min skärpning. 14.8 gick jag ändå ut efter mörkrets inbrott och spanade i all hast efter någa Heterobranchier. Några av dem vet ja med säkerhet finns i trädgården eftersom de ofta ses och dokumenterats enstaka gånger. Sedan ville jag förstås kika om jag kunde hitta något jag inte sett förr.

Första till rakning var dessa två små representanter för brun skogssnigel, Arion fuscus. Det är en rejält trivial art.

Det är ganska ont om snigelarter häromkring. Förutom de två arter jag hittat i trädgården vet jag att pantersnigel, Limax maximus, finns i några trädgårdar i närheten. Har inte påträffat den i den här trädgården än och stadens gator är förmodligen ganksa bra barriär. 

Förmodar att ytterligare fyra eller fem arter ska vara möjliga att hitta i trakten om man bara är i rätt miljö.

 

Storsand 13.8. Del 12 - Brynklotspindel

Härmed får denna brynklotspindel, Theridion varians, avsluta denna 12 inlägg långa serie med några fynd från en liten "safari" vid storsand 13.8. Likt flera av de tidigare presenterade krypen är även denna hittad i ljungen under träden mellan stranden och den öppna ytan med grå dyner högre upp.