Bådavikens lavsnabblöpare

Eventuella återkommande läsare kan tänkas ha koll på att jag gjort flera inlägg om och med lavsnabblöpare, Philodromus poecilus. Tycker det finns skäl att låta arten få sina inlägg och ta plats på the world wide web eftersom arten inte är en dussinspindel. 

... Som om inte alldeles triviala spindelarter skulle ha fått utrymme på bloggen by the way. 

Kan konstatera att jag uttrycker mig motsägelsefullt och har vansinnigt låg ribba för vad som gör sig förtjänt av att få återkomma i inlägg efter inlägg.

Det om det.

Första lavsnabblöparen jag hittade var den som syns ovan.... alltså bara resterna efter en som tagit sista steget in i vuxenlivet.

Därefter var min spaning efter lavsnabblöparna helt fruktlös.

Sökte omsorgsfullt där jag brukar hitta dem. Det var samma visa förra året. Så snart de nådde vuxen ålder försvann de. Började då misstänka att de parat sig och retirerat in under barken vaktande sina äggsäckar (honorna).

Så småningom fastnade ett litet sotägg (Reticularia lycoperdon) i ögonvrån. Jag hade inga bilder på sådana sedan tidigare och tänkte givetvis att det sålunda var högst lägligt att göra en enkel dokumentation av Myxomyceten (slemsvampen) i fråga.

Ögonvrån registrerade plötsligt ytterligare någonting intressant precis intill sotägget. En lavsnabblöpare.

Här hade jag spanat och stirrat på stammarna så ögonen var fulla av mjölksyra och så dyker ett exemplar upp på det här sättet.

Det intressanta var att sotägget - och således även spindeln - var bara två decimeter från marken. Lavsnabblöparna brukar jag hitta i perfekt ögonhöjd ungefär 1,5 - 2,2 meter upp på stammen. 

Nu skulle man kunna tänka sig att jag har lättare att se sådant som är på just ögonhöjd och att det är enklare att få korn på de individer som råkar sitta på ögonhöjd. De de har trots allt ett svårknäckt kamouflage.

Men tro mig. Jag har spanat oerhört ofta även högre upp och vill påstå att jag rimligen ska kunna se en spindel även på tre meters höjd. Högre än så blir troligen svårare. Jag har också spanat på lägre höjd. Böjer man sig ner blir det ju liksom ögonhöjd på lägre höjd och då ska jag hitta dem eftersom jag tycker mig ha fått kläm på vad blicken ska fastna vid. Har ändå aldrig hittat lavsnabblöpare lägre ner på stammen än en dryg meter.

Min spaning koncentrerades nu på stammarnas lägre regioner.

Bingo! Snabbt hittade jag en till.

En adult hane. Den första adulta hanen jag sett.

Hann ta två bilder i denna dorsala vy. Sedan kilade han raskt iväg och försvann totalt. Det irriterade en smula eftersom jag gärna hade tagit en porträttbild. Sökte resultatlöst på alar där jag tidigare sett subadulta hanar. 

Jämfört med de subbadulta hanarna - som är i stort sett likadana som honorna med undantag för pedipalperna - är denna hane mycket spensligare med avgjort mycket längre ben i förhållande till kroppsstorlek. Framkroppen har också mera svart teckning. Proportionsförändringen är föga förvånande i samma stil som övriga Philodromus-arter.

Kort därefter hittades en hona lågt på en annan stam.

Dessvärre hade jag glömt den utrustning man borde ha om man ska fotografera epigynen och därför fick honorna vara i fred. Jag kan alltså inte bekräfta att honorna faktiskt var vuxna.

Ska jag gå på intryck visar i alla fall några av honorna ett lite annan "karaktär" än vad jag är van med... något i uppsynen liksom. De ser också aningen "renare" ut i teckningen. Den grå spräckligheten känns mindre markant. Dessutom har många subadulta individer varit ganska slitna och saknat behåring här och var. Övervintringen tycks ske som subadult och då spenderar de ganska lång tid i det utvecklingsstadiet. Visserligen är de inaktiva en stor del av den tiden, man kan förmoda en del aktivitet in och ut ur skrymslen - speciellt höst och vår. Det är dock bara min köksbordshypotes. Hur som helst var alla individerna jag nu hittade "fräscha" samt således relativt nyömsade och rimligen vuxna.

Honorna har kanske också proportionellt lite längre ben än tidigare.

Fler honor hittades. Alla på en höjd av 0,2 - 0,5 meter från marken.

När jag sökte vuxna lavsnabblöpare förra året kollade jag antagligen aldrig så lågt på stammarna. Jag hade ju redan då vant mig med att enbart hitta dem högre upp och har inte alla gånger "slösat" tid på att söka på "fel ställe". Så hade jag säkert gått tillväga även den här gången om det inte hade varit för slumpen med sotägget.

Migrerar lavsnabblöpare neråt på stammen när de blir vuxna?

Ingen aning!. 

Det finns kanske andra faktorer som påverkar deras beteende. Någon väderrelaterad korrelation kan jag i alla fall inte komma på. 

Spanade fortsättningsvis även på björkar och levande alar. Inga spindlar på dem. Vid bådaviken är det helt klart döda alar som gäller.

Glömde förresten bort att ta fler bilder av sotägget... eller sotäggen (det fanns två).