Järnäsklubb 3.7. Diverse insekter

Se det här inlägget för beskrivning över varför jag varit i Järnäsklubb.

Hona av blektonad kalvingeslända, Mesopsocus unipunctatus (familj Mesospsocidae, kalvingestövsländor, ordning Psocoptera, stövsländor). Arten återfinns sedan tidigare här på bloggen och här på Artfakta finns mer att läsa.

Bronsvidebagge, Phratora vitellinae (familj Chrysomelidae, bladbaggar, underfamilj Chrysomelinae).

Vanlig art. Så hur kommer det sig att jag inte kryssat den här arten förr? Och hur kommer det sig att den inte alls är rapporterad i Österbotten (med ett enda gammalt undantag i allra sydligaste spetsen av Österbotten)?

Liten nattslända (ordning Trichoptera) med rätt slitna vingar. Bör väl ändå vara Holocentropus dubius (familj Polycentropodidae, fångstnätnattsländor).

Ormbunksrotfjäril, Korscheltellus fusconebulosus (familj Hepialidae, rotfjärilar). Jag ordar inte desto mer om denna nu och hänvisar igen - i all slapphet - till Artfakta.

Bådaviken 1.5. Galerucella lineola

Sälgbagge, Galerucella lineola, har jag endast dokumenterat en gång tidigare.

Arten hittas över hela landet och är vanlig. 

Sälgbagge lever både på videsläktet (Salix) och alar (Alnus). Hassel, poppel och björk nämns också. 

Populationerna på vide respektive al tycks skilja sig en gnutta, men uppenbarligen inte så mycket att de delats in i två arter. I Bådaviken har jag endast sett dem på al. Jag har dock inte bladbaggar så högt på min prioritetslista att jag skulle ha spanat aktivt efter dem på videsläktet. Fast å andra sidan har jag spanat efter annat på Salixar och inte råkat få korn på sälgbagge då heller.

Den vuxna baggen på bilderna har övervintrat i lämpligt skrymsle och sågs klättra upp längs stammen på en av alarna i den yttre och lite glesare delen av strandskogen. 

Parning verkar huvudsakligen ske efter övervintringen. 

Larverna mumsar på sedvanligt bladbaggevis i sig av värdträdets löv och förpuppar sig sedan nere i marken.

Referenser:

Urban, J. (2007).

Occurrence, biology and harmfulness of Galerucella lineola (F.) (Coleoptera, Chrysomelidae) - Part 1. Last year's (parent) beetles

Journal of Forest Science, 53, 2007 (8): 364-380

Urban, J. (2007).

Occurrence, biology and harmfulness of Galerucella lineola (F.) (Coleoptera, Chrysomelidae) - Part 2. Larvae and this year's beetles

Journal of Forest Science, 53, 2007 (9): 424-444

Övrig intressant sälgbagge-relaterad litteratur:

Sipura, M., Ikonen, A., Tahvanainen, J. and Roininen, H. (2002), 

Why Does the Leaf Beetle Galerucella Lineola F. Attack Wetland Willows?. 

Ecology, 83: 3393-3407. 

https://doi.org/10.1890/0012-9658(2002)083[3393:WDTLBG]2.0.CO;2

Bådaviken 20.9. Agelastica alni

Betänk att den här bloggen existerat sedan februari 2013 kombinerat med det faktum att jag synnerligen ofta rör mig i områden med alar (Alnus) där jag dessutom spanar efter småkryp.

Att allövbagge, Agelastica alni, inte dokumenterats förrän 20.9.2025 är smått anmärkningsvärt.

Visserligen skruppar (ljuger på österbottnisk dialekt) jag väl en smula. För jag är ganska säker på att larverna i det här inlägget är allövbagge. Men ändå liksom. Vuxna skalbaggar räknas väl lite mer på något sätt? 

Eller? 

Egentligen inte, förstås! 

Men alltså anmärkningsvärt att jag inte fotograferat vuxna allövbaggar förrän nu.

Det här året har de varit riktigt talrika på sina håll.

Trädgården 7.7. Bred videbagge

Bred videbagge Plagiodera versicolora dokumenterades även 22.6.

Detta inlägg får ses som kompletterande.

Trädgården 22.6. Bred videbagge

Nytt trädgårdsartkryss i form av bred videbagge Plagiodera versicolora.

Det finns flera blanka, skimrande bladbaggar (fam. Chrysomelidae) men bl.a. formen och punkturen skiljer den från de värsta förväxlingsriskerna.

Jag publicerade gott om inlägg under juli månad, men nu i första halvan av augusti har det varit sämre ställt med skrivbordstid. Det blir inom kort "bättre" med den saken och sommarens observationer börjar väl åter rulla ut i lite högre trakt från mitten av nästa vecka och framåt.

Frill 22.6. Del 9 - Aspglansbagge

Bloggpremiär - på den här bloggen alltså - för aspglansbagge Chrysomela populi.

Därmed sällar den sig till flera vanliga arter som dyker upp märkvärdigt sent i bloggens utbud.

Aspglansbagge lever som namnet antyder på asp Populus tremula och viden Salix spp.

Kan förväxlas med slyglansbagge C. tremula som lever på samma växter men som är lite mindre till storleken (6-9 mm mot aspglansbaggens 10-12 mm) och saknar täckvingarnas svarta spetsar (vilka bara syns marginellt i några av de här bilderna).

 

Frill 22.6. Del 7 - Mjölkebagge

Kryss i rutan för mjölkebagge Bromius obscurus på Frills artlista.

Här är fler bilder av mjölkebagge fotograferad i trädgården några dagar tidigare.

Trädgården 17.6. Mjölkebagge

Jag har garanterat förbisett mjölkebagge Bromius obscurus i trädgården tidigare. Det är nämligen en vanlig art i hela landet och mjölke Chamaenerion angustifolium (även känd som mjölkört, duntrav, brudfackla, rallarros, rävrumpa, rävsvans, skogsbloss och säkerligen en del annat) finns i stort sett överallt. Här i trädgården är det dock enbart enstaka plantor här och var.

Trädgården 8.6. Bäckveronikebagge

När jag senast dokumenterade Phaedon armoraciae hade den inget svenskt namn... om jag nu inte missade det genom att inte kolla.

Bäckveronikebagge heter den alltså numera.

 

Trädgården 7.6. Plisterbagge

Ska jag nyttja Fasta faustosa  som numera nyttjas på Artfakta eller det tidigare bekanta namnet Chrysolina faustosa som än så länge används i Finland?

Som kommentar inför framtiden är det förstås möjligt att ovanstående formulering och länkar... speciellt den till laji.fi... blir inaktuell ifall namnbyte sker.

Plisterbagge heter skalbaggen hur som helst på svenska. Peippikuoriainen är det finska namnet. Peippi är alltså plister.

Jag har tidigare inte noterat att denna högst triviala - åtminstone häromkring - skalbagge har så få observationsrapporter i Finland och att det är synnerligen tunnt norr om Björneborg och Tammerfors.

Men många högst triviala insektsarter inom vissa grupper kan kanske kännas så pass tråkigt vardagliga att de inte rapporteras? 

Eller är det de facto glest med plisterbaggar här "norrut"?

Jag har ju själv inte heller rapporterat någon plisterbagge... än.

Fick lite (halv) fart med mina rapporter till laji.fi för ett år sedan men det tenderar bli stötvis. Dags igen kanske.

 

Bådaviken 13.4. Del 11 - Sälglövbagge och batterier

Vid upprepade tillfällen skulle jag dokumentera sälglövbagge Lochmaea caprea förra sommaren. Vanlig bland videbuskarna i Bådaviken. Trots de upprepade försöken var engagemanget katastrofalt uselt och resultatet blev konstant pinsamt skralt.

Nu fick jag ny chans genom en sälglövbagge som satt parkerad på en björkstam och resultatet blev av någorlunda acceptabel dokumentär kvalitet. Tog dock bara ett fotografi.

Ska tillägga att det där med engagemang - eller brist på engagemang - till största delen egentligen handlar om batterier och att spara dessa för eventuella kommande fynd av mer intressant slag.

En del av de laddningsbara batterier jag använder börjar ha tröttnat och uppvisar svajig funktion tillsammans med blixten. Ett bekymmer är att det kan räcka med ett enda sämre batteri för att problem ska uppstå. Eftersom jag inte rett ut exakt vilka batterier som har sämre funktion finns det risk att jag står i spenaten utan fungerande blixt även om laddade reservbatterier är medhavda. Been there, done that.

Av den orsaken tenderar jag försöka spara batterier och ta få bilder av vanliga arter och/eller arter som av en eller annan anledning står lite lägre på min subjektiva, intressepåverkade prioritetslista. 

Se till att konstant hålla mig med fräscha batterier?

Att ständigt köpa nytt är föga förenligt med min allmänna filosofi.

Men jag borde hålla lite bättre koll på antalet cykler batterierna (eller batteriserierna) genomlevt.

Och lite spänning ska man väl ha i livet (pun nästan intended).

Bådaviken 13.4. Del 6 - Sälgbagge

Bladbaggarna (fam. Chrysomelidae) i släktet Galerucella bjuder på knepigheter i samband med artbestämning. Kännetecknande för sälgbagge G. lineola är att hela halsskölden har små hår medan förväxlingsartena har en hårlös yta centralt på halsskölden vilket gör att området ser relativt blankt ut. Här kan man notera att halsskölden är hårig i mitten och att det således är nämnda art.

Med tanke på sälgbaggens vanlighet och koppling till alar (Alnus) och viden (Salix) är det ingen märkvärdighet att hitta arten i Bådaviken. Mera märkvärdigt är kanske att jag av någon anledning tidigare inte råkat se sälgbagge i viken.

Trädgården 9.9. Del 7 - Arvsköldbagge

Första trädgårdskrysset för någondera art i släktet Cassida, dvs. "sköldbaggar". 

Hittar man en sådan i Österbotten är det primärt fyra arter som blir (statistiskt) tänkbara. 

15 arter är observerade i Finland men merparten av dem har sydligare utbredning och några är enbart påträffade ett fåtal gånger.

Det här är arvsköldbagge Cassida flaveola vilken lever på nejlikväxter. 

Trädgårdens (och bloggens) första sköldbagge blev också sommarsäsongens sista dokumenterade småkryp ute "i fält". Efter den korta rundvandringen 9.9 rörde jag mig inte längre utomhus med kameran på jakt efter nya observationer. 

Samtidigt får jag konstatera att sommarens fynd räckt rekordlänge vad beträffar material att blogga om. I dag är det 15.12 och jag publicerar en bild från början av september trots att inläggstakten varit hyfsat hög under sensommar och höst. 

Jag blir dock inte utan bloggmaterial. Dels har jag en igelkott att orda om och dels har jag åter kommit igång med att dokumentera och artbestämma insamlade insekter. Detta alltså på kommande.

Bådaviken 5.8. Del 11 - Bladbaggelarv

Jag får psykbryt av min egen tankspriddhet. Här har jag fotograferat en bladbaggelarv utan att antingen memorera trädslaget eller tagit en översiktsbild. Att sitta här hemma och avgöra om det är vide eller gråal på basis av dessa närbilder var minsann inte hur enkelt som helst.

Jag får för mig att det ändå är gråal. I så fall är larven sannolikt allövbagge, Agelastica alni, vilket det verkligen ser ut att vara. Skulle det ändå vara vide är larven antagligen sälglövbagge, Lochmaea caprea, vars larver jag tror ser en gnutta annorlunda ut. 

Båda arterna är vanliga i Bådaviken och jag får försöka komma ihåg att dubbelkontrollera respektive trädslags utseende i denna uppförstoring.

Trädgården 10.6. Oulema sp.

Rödhalsad sädesbagge, Oulema melanopus, eller tvillingsädesbagge, Oulema duftschmidi?

Det vet man inte utan genitaliepreparation. 

Därför vet jag inte.

Enligt UK Beetles är dock O. melanopus något slankare och när jag via mätning försöker uppskatta längd och bredd på täckvingarna pekar det på den arten. Någon tvärsäkerhet lägger jag ände inte i bedömningen.

Släktskapet med liljebagge, Lilioceris lilii, syns och de ingår båda i underfamiljen Criocerinae (fam. bladbaggar, Chrysomelidae).

Bådaviken 6.6. Del 13 - Strandjordloppa

"Jordloppor" (underfamiljen. Alticinae) är en synnerligen artrik grupp jag dokumenterat anmärkningsvärt få arter av. Jag vet inte hur många av dem som är möjliga att hitta här i bloggredaktionens närområde, men totalt 91 arter är listade i Finland. 

Här kommer strandjordloppa, Aphthona lutescens, som är den blott tredje arten jag fotograferat och publicerat på bloggen. Finns alltså utvecklingspotential vad antalet artkryss anbelangar.

Jordloppor är bra på att försvinna och det blev endast ett fotografi med haltande fokusering.

Tack och lov är den svarta mittranden på täckvingarna kort och sträcker sig inte till täckvingarnas fram och bakkant. Om så vore fallet är det någon av flera synnerligen svårbestämbara - eller i princip obestämbara på basis av fotografi - arter i släktet Longitarsis.

Tack till Håkan Ljungberg för bekräftelse av artbestämningen!

 Strandjordloppa lever på fackelblomster, Lythrum salicaria.

Bådaviken 21.5. Del 12 - Två skalbaggar i albården

Sammetsknäppare, Actenicerus sjaellandicus, stöter man på lite nu som då i Bådaviken.

I släktet Altica finns flera snarlika arter varav några, med tanke på habitat och föda, är troliga i Bådaviken.

Dessa skalbaggar bör gentialprepareras ifall man vill artbestämma.

Underfamilj är Alticinae ("jordloppor") och familj är bladbaggar (Chrysomelidae).

Bådaviken 21.5. Del 9 - "Videskalbaggar"

Pinsam inledning. Se på bilden nedan... eller nä... blunda... se inte på den även om den är publicerad.

Här är nämligen en skalbagge som i mängd och massor dråsade ner ur minsta lilla videkvist ute på strandängen, men som jag av någon outgrundlig anledning inte hade vettiga bilder av på minneskortet när jag kom hem.

Skalbaggen är hur som helst sälglövbagge, Lochmaea caprea. Dess taxonomiska familjehemvist är bladbaggar, Chrysomelidae.

Talrika bland videkvistarna var även videjordlopporna, Crepidodera fulvicornis. Deras konstanta hoppande sög allt hopp ur fotograferandet. En enda halvmesyr till bild blev det i slutändan. Inte lätt alltså... så som det egentligen var med de tröga sälglövbaggarna (jag ältar och våndas).

Det var förresten en videjordloppa kärrkrabbspindeln i det här inlägget hade i käkarna innan den landade på marken. Påpassligt och raskt fångat av krabbspindeln med tanke på jordloppornas kvickhet.

Skalbaggar ur släktet Contacyphon hittades i samma mängder som sälglövbaggarna. Här är det genitaliepreparation som gäller ifall man vill veta vilken art det handlar om.

Hittade en släktfrände inne i angränsande skog tidigare under våren.

 

Bådaviken 21.5. Del 2 - Rönnbagge

Besvärande miss i fokuseringen. Den ca 7 mm långa skalbaggen som traskade upp längs en björkstam befann sig på besvärlig plats och jag kom inte riktigt åt att kika på vettigt sätt i sökaren.

Inledningsvis fick jag vissa tveksamheter gällande artbestämningen. Att det rör sig om en av arterna i släktet Gonioctena bland bladbaggarna (fam. Chrysomelidae) var ju klart... men sedan?

Rotade runt på svenska gallerisidor för släktet och kom fram till att häggbagge, G. quinquepunctata, verkade passa minst dåligt. I Finland är det dock en ganska sällan rapporterad art. Sannolikt underraporterad, men ändå. Häggbagge, dess variation i färg och grad av teckning till trots, kändes inte heller helt klockren beträffande "min" bagge.

Efter lite förfrågningar pekades jag i riktning mot rönnbagge, G. intermedia, och då föll bitarna på plats. Den gick mig inledningsvis helt förbi eftersom bild av vuxen bagge saknades på de sidor (bl.a. Artfakta) jag besökte. Råkade också missa den på laji.fi där bilder trots allt finns.

I Sverige är den sparsamt rapporterad från norra ändan av landet och i Finland primärt rapporterad i södra halvan. Lustig utbredningsfördelning länderna emellan.

Med så pass få fältbilder av rönnbagge störs jag ännu mer av felplacerad fokus.

 

Phaedon armoraciae

Phaedon armoraciae är en liten konkurrent om diverse köksträdgårdväxter. De brukar dyka upp nästan varje år och en gång tidigare har arten fått vara med på denna blogg. Den snarlika släktingen P. cochleariae har också observerats i trädgården. De är så pass lika att man behöver någorlunda bra dokumentation för att skönja skillnaderna ifall mn inte samlar in någon. Bl.a. röd ände på första antennleden är ett kännetecken för den senare nämnda.