Bådaviken 1.11. Djur

En grupp på ca 50 st änder var samlade i Bådaviken. Gräsänder, bläsänder och krickor.

Roligt att se bläsänderna. De syns i viken annars enbart under tidig vår och försvinner därefter men tycks återkomma på höstarna. Jag har allt för sällan besökt och spanat ut över Bådaviken den här tiden på året.

Makromojänger var inte medhavda. Vargspindeln, som ser ut att vara större piratspindel, Pirata piscatorius, är således fotograferad med telegluggen.

Besöket var kort och mest bara en liten lördagsutflykt för att erhålla frisk luft och se hur området såg ut denna vackra höstdag.

 

Bådaviken. Viltkamerabilder i augusti

Har varit ett långt uppehåll vad inläggsmakandet beträffar. Men det oaktat lever bloggen. 

Jag har helt enkelt inte haft tid eller ork att spendera energi åt det här internetskrymslet den senaste månaden.

Ifall du som läser det här inte följt bloggen kan jag till kännedom nämna att jag under sommarhalvåret gjort inventering och kartering av åkergroda och fåglar i Bådaviken, Nykarleby. Många av inläggen gjorda sedan medlet av april är således biprodukter av inventeringsuppdraget.

Som en liten del av inventeringen hade jag också viltkamera i ett undangömt hörn av glosjön som bildar central del i Bådaviken. Kollar du inläggen publicerade i juni och juli hittar du en del bilder och snack utgående från sådant som viltkamerorna dokumenterat.

En av kamerorna lämnades kvar i augusti och en bit in i september. 20.8 hade den dock fyllt minneskortet och således inte tagit bilder därefter.

Min förhoppning var att rördrommarna skulle komma förbi med ungar i släptåg. Några sådana fanns tyvärr inte på bild och rent allmänt var det ganska magert vad djurmotiv beträffar.

Krickor (första bilden) verkade dock befinna sig rätt ofta framför kameran i augusti. Tidigare under sommaren dokumenterades de endast enstaka gånger.

Mårdhund hade tidigare inte fastnat på bild men 5.8 kom två stycken förbi. 

Tyvärr får man tillägga.

Att mårdhund finns i området är ingen överraskning. Deras spår ser man allt som oftast under vinterhalvåret och arten är ju vanlig mest överallt häromkring. 

Det är dock bekymmersamt att de rör sig inne i vassen och även på hyfsat djupt vatten. Såväl ägg som fågelungar är absolut i farozonen.

5.8 gjorde också bruna kärrhöken (honan) en kort visit framför kameran. Tyvärr delvis skymd av den uppväxande vassen. 

Gräsand har varit vanligaste motivet under merparten av viltkameronas aktiva tjänstgöringsperiod.

11.8 fladdrade denna suddiga klump upp i kamerans synfält. På basis av totalt två bilder kunde jag trots otydligheten dra slutsatsen att det är vattenrall. 

Vattenrall dokumenterades av en annan viltkamera på samma plats, men riktad åt ett annat håll, tidigare under sommaren.

Inventeringen och karteringen då?

Jo den blev klar med tillhörande rapport i september. Områden där åkergroda lekt under året är kartlagda och samma gäller var den ena och den andra fågelarten huserat och häckat. 

Bådaviken. Viltkamera 1 - 16.7. Del 1. Plötsligt händer det!

Ungefär 37 000 bilder. Det är vad Zeiss-kameran plåtat totalt under sina dygn i vassen. Den senaste laddningen, tagna mellan första och sextonde juli, var 21 380 bilder. Under samma period tog Spypoint-kameran 583 bilder. Dels kan det ha lite att göra med hur de är riktade eftersom vassen framför respektive kamera antagligen påverkar respektive sensor lite olika när vinden gör sitt och dels är Zeiss-kameran sannolikt känsligare rent allmänt. Båda är förresten inställda på högsta känslighet.

Varför förmedlade jag i slutet av det här inlägget. 

Egentligen borde jag byta deras positioner för att se om deras respektive riktning påverkar. De är alltså på samma stolpe men riktade åt lite olika håll. Skillnaden var väl typ 100° under den aktuella perioden och de lämnade ett obevakat fält mellan Zeiss-kamerans högra bildkant och Spypoint-kamerans vänstra.

Skilnaden i antal bilder kamerorna emellan till trots har Spypoint-kameran avgjort flest dokumentationer av djur. De rör sig helt enkelt oftare framför den kameran.

Gräsänderna har triggat absolut flest bilder... om man bortser från vass som rör sig i vinden förstås. 

Det är en gräsandshona med allt större ungar (ungar växer. Duh!) som rört sig i den här ytan. Jag tippar det är samma familj som i det ovan länkade inlägget.

Nästan 40°C säger kamerorna i några av bilderna. Rekordet jag noterat är 45°C. Men så varmt är det förstås inte i luften även om jag toksvettades när bildmaterialet samlades in. Temperaturgivaren reagerar rimligen på det uppvärmda kamerahuset.

Spypoint-kameran fångar älg. Det gjorde den redan från början och det var fullt väntat. Fram till vattenytan går nämligen en välanvänd älgstig genom vassen. 

Och så... plötsligt händer det.

Orsaken till att jag haft Zeiss-kameran inställd med hög känslighet heter vattenrall. Kameran är nämligen riktad så att den ser mot ett område från vilket vattenrall hörts vid upprepade tillfällen. Vattenrallen smyger omkring inne i vassen och vill verkligen inte göra mycket synligt väsen av sig.

Faktum är att jag inte ens vet om kameran reagerat på rallen eller om fågeln är ren och skär "bifångst" i den myckna mängden vind-utlöst bildmaterial.

För jo... visst är den där till vänster i bild precis där jag misstänkte att det skulle finnas chans att den dök upp. Genomgång av 37 000 bilder lönade sig. 

Gott folk, jag har bildbevis på vattenrall!

Champagnekorken och klackarna i taket.

Rördrommen dök också upp igen. Den - eller de - passerade kameran oftare innan häckningen tog vid. Det torde vara fler grodor i det här området än i närheten av deras boplats. Jag spekulerar dock angående den saken.

Här förväntade jag mig att se rördrommen också i bildmaterialet från Zeiss-kameran. Fågeln går väl ut ur bild till vänster och därmed in i den yta Zeiss-kameran har koll på. Men icke. Jag har 30 sekunder fördröjning på kamerorna innan de tar ny sensortriggad bildserie. På den stunden kan rördrommen ha svängt vänster och tagit sig ut ur bild till höger samt därmed gått "bakom" kamerorna. Men jag tror hen svängt höger och letat sig in i vassen precis i den blinda sektorn mellan kamerornas synfält. Eller så har Zeiss-kameran precis tagit en bildserie varpå rördrommen passerat inom de 30 sekunder som kameran varit inaktiv.

(Plats för konspirationsteori)

Det är visserligen fåglarnas varande jag är mest intresserad av. Men visst är det ändå kul när älg kliver in i bild!

Fortsättning följer.

Bådaviken. Viltkamera 23.5 - 5.6

22.5 monterade jag en till kamera på samma stolpe som den redan tidigare utplacerade kameran.

Den här kameran är riktad knappt 90° åt vänster jämfört med den andra och "ser" rakt in mot en tätare vassrugge ungefär 3 meter från kameran. I den här riktningen hörs vattenrall och positioneringen av kameran är nästan helt med tanke på den saken.

Första fångsten - förutom vajande vass - var denna sävsparv.

Gamla kameran registrerade en gräsandshona med ungar 24.5 och därefter skulle det bli en hel del bilder med samma motiv. Om det alltid är samma hona med sina ungar kan jag inte svara på. Antalet ungar varierar lite hit och dit men någon eller några ungar kan förstås vara utanför bild.

Knappt två timmar senare såg nya kameran också gräsandshona med ungar.

Sävsparvspar.

Mera gräsand.

Och ännu mera gräsand.

27.5 kl 09:21 visade sig Spypoint-kameran ha fyllt minneskortet och slutade således ta nya bilder. Det noterade jag först en vecka senare.

Av allehanda anledningar fixade jag först i går (1.7) igång kameran igen. Den förblev alltså overksam hela juni.

Zeiss-kameran skulle dock fortsätta dokumentera ytterligare ett antal dagar innan batterierna tappade orken.

Andra juni blev det åter napp på rördrom. Den hade inte passerat framför kamerorna på en halv månad.

Tredje juni dök en utter upp. Utter har jag sett i viken förr. Det var dock länge sedan. Förmodligen är de ändå med jämna mellanrumm inne i viken och kollar läget. Grodor står ju på menyn och den aktuella tiden är fågelungar troligen i utterns intresse.

Fjärde juni skymtades rördrommen igen. Jo den finns där.

Synd att den andra kameran inte råkade vara i bruk när den här bilden togs. Jag tror nämligen att det som orsakade dessa förhållandevis stora och märkvärdigt vilda svallvågor skedde inom dess synfält. 

Någon annan förklaring än ett lokalt sjöodjur eller måhända familj med badande sasquatch-ungar har jag inte.

Följande dag (efter svallvågsfotot) tog batterierna i Zeiss-kameran slut. Den kvällen tog jag hem kameran för att montera nya batterier och tanka bilderna ur kameran.

Spypoint-kameran sparar sina bilder på ett SD-kort. Zeiss-kameran (Secacam 3) lagrar bildmaterialet i ett internt minne och huvudpoängen är att man har Zeiss-appen på telefonen och/eller datorn varpå allt som kameran registrerat är åtkomligt den vägen - förutsatt att man vill betala förstås.

Det där betalandet för den tjänsten har jag hittills inte brytt mig om. Kameran har en usb-port och genom den har jag laddat ner bilderna på ett usb-minne. Den processen kan ta ganska lång tid och kräver hyfsat fräscha batterier. Så när det var dags att byta batterier en andra gång på kort tid tog jag helt sonika hem hela kameran för att bekvämare och säkrare ordna med både batterier och bildöverföring.

Den stora mängden bilder som tas pga. vassens rörelse i vinden nöter förstås på batterierna. Jag kunde ställa in mindre känslighet men misstänker att subtila rörelser av t.ex. vattenrall inne i vassen då också uteblir. Dessutom har jag ändå idéer för vad jag ska göra med allt bildmaterial och bortkastat är det inte.

Spypoint-kameran är riktigt batterieffektiv trots stor mängd bilder. Där är det lagringsstorleken som sätter gränser. 

När Zeiss-kameran nötte ut andra laddningen batterier på kort tid började jag misstänka att 4G-uppkopplingen tar sin andel energi. Eftersom jag för tillfället inte nyttjar den tjänsten stängde jag av den och får se huruvida det förbättrar batteriernas livslängd.

Ingen vattenrall på bild än.

Bådaviken 5.6.

Nytt kvällsbesök i Bådaviken för att kolla om några nattaktiva arter skulle tänkas ge sig till känna.

Jag passade också på att kolla batterier och minneskort i de två viltkameror jag placerat ut i vasskanten mitt ute i blötan. Materialet i dem ska jag återkomma till i ett annat inlägg.

Kärrhökshanen (brun kärrhök) hämtade hem mat till honan. Bakom vassvipporna kunde jag notera att hon flög honom till mötes och matbiten överlämnades i luften. Tyvärr inga bilder på det eftersom kameran inte lyckades fokusera på fåglarna bakom växtligheten.

Det är rimligen antingen en fågelunge (gräsand eller sothöna) eller kanske någon sork. En mörkbrunsvartgrå klump är det i alla fall.

Därefter satte han sig en kort stund på en kostängselstolpe innan han åter drog iväg på jakt efter mera mat.

Korna är inte på plats än och stängslet behöver ses över innan de placeras ut.

En annan på jakt var denna sparvhökshane som snabbt passerade tvärs över viken med ett litet antal arga småfåglar i hasorna. Duvhök sågs i strandskogen när jag var på väg ut i viken.

Gräsandshona med ungar.

Under hela den stund (20:30 - 23:30) jag var på plats försåg sig skrattmåsar av svärmande insekter. En för året ny art i Bådaviken var backsvala. 

Någon dokumentation av dem blev det inte den här gången men nästan exakt samma datum 2023 var de också på plats.

I övrigt var det lugnt och inte mycket att skriva hem om.

Bådaviken 12.4

Snart slutar jag för i år med de här fotografierna tagna från fågeltornet ut mot fjärden utanför viken. Syftet med dem brukar mest bara handla om att dokumentera isläget och våren.

Det är inget isläge längre. 

Den här dagen var besöket i Bådaviken av lite annat slag än vanligt. På schemat var att gallra bort uppväxande småträd framför tornet. De hade nått så högt att de började skymma sikten.

Av den anledningen tillbringades ingen tid på annat ställe än just vid tornet och fågelfotograferandet skedde endast under några korta arbetspauser.

Många grågäss trafikerade luftrummet över viken. Alla fotografier av fåglar i det här inlägget är tagna i motljus.

Två eller tre par tranor brukar dela in viken mellan sig under häckningsperioden. Dessa två kan eventuellt vara ett av de paren.

Redigering: Vingpennorna avslöjar att det här är samma trampar som jag fotograferade 6.4. 

Eftersom hanarna generellt är något större än honorna utgår jag från att det är den bortre tranan som är hanen.

För en vecka sedan var vattnet i viken så vitt jag kunde notera tomt på fåglar. Nu gled gräsänder och bläsänder omkring i jakt på ätbart.

Antalet bläsänder har varit märkbart litet de senaste fem åren. Nu var här fler än jag sett totalt på flera år. Krickor fick jag inte ögonen på men en fågelskådare som kikade ut över vattnet medan jag jobbade med trädgallringen meddelade att han såg några sådana.

När arbetet var avslutat glodde jag ut över omgivningen en sista gång innan hemfärd och då dök en ung havsörn ner mot änderna. Jakten slutade inte i enlighet med havsörnens intresse. Tyvärr inga action-bilder eftersom det finns fler skymmande träd längre ut från tornet. Det finns tillstånd att gallra bland dem också men innan det görs krävs planering gällande exakt vilka som kan fällas.

Det börjar hur som helst bli lite mer liv i viken och om ett par veckor är det dags för min årliga första maj-tradition samt därefter tornens kamp.