Tornens kamp 3.5 (Bådaviken)

Dagen i tornet inleddes några minuter före kl. 6. Solen är då ännu lågt bakom träden i öster.

Väderprognosen för lördagen såg tråkigt blöt ut för ett par dagar sedan men tack och lov höll den inte. 

Regnfronten som släppte, ett i och för sig mycket behövligt, regn under fredagen, och som t.o.m. bjöd på åska i Nykarleby, passerade med god marginal medan därpå följande regn inte såg ut att hinna fram i tid innan tornkampsdagen skulle vara över.

Här de traditionsenliga avståndsdokumentationerna av några enstaka observationer (motiven är oftast långt borta från tornet).

Ganska omgående på morgonen kom ett gäng storskarvar sträckande norrut.

Den ena individen är närmast helt mörkbrun och saknar även ljust runt hakpåsen. En tvååring om jag inte dummar mig.

På tal om hakpåsen så ser alla utom en ut att tillhöra nominatformen Phalacrocorax carbo carbo (den atlantiska formen) eftersom hakpåsens vinkel tycks vara liten. Om så är fallet passerar de alltså bara på väg norrut över till Nordatlanten.

En av skarvarna ser alltså ut att kunna vara den kontinentala formen (mellanskarv) P. c. sinensis. Att den förmodade mellanskarven är tydligt mindre till storleken (i fotografiet) är dock i sig ingen helgjuten diagnostisk karaktär eftersom storleksvariationerna är stora inom underarterna och eftersom könsskillnaderna också kan vara stora. Avståndet mellan kamera och respektive fågel torde ändå vara hyfsat lika, så en viss kompletterande indikation kan det trots allt vara även om det är omöjligt att exakt veta fåglarnas inbördes avstånd till kameran.

Morgonen började beskedligt på artfronten med i princip endast the usual suspects.

Ytterligare en grupp storskarvar. De passerade på större avstånd men uppvisar tydligare mellanskarvskaraktärer som exempelvis det mycket vitare huvudet hos vuxna fåglar redo för häckning.

Nästan 400 meter bort, nära utloppsrännilen till havet, sökte ett rådjur ätbart. 

Även en ung havsörn fyndade mat i den yttre delen av viken. Jag har inte sett att några gäddor skulle ha gått upp för att leka det här året, men troligen har några ändå gjort så. Rester av en gädda har hittats på en sten i vikens norra del och oddsen är väl rent allmänt ganska goda för att det råkar vara just gädda som örnen kalasar på.

Honan och hanen av brun kärrhök ägnade sig kort åt gemensam luftakrobatik innan de drog iväg åt varsitt håll. Här är honan...

... och här är hanen med kråksällskap.

Ängspiplärka är karaktärsfågel i Bådaviken. Men trädpiplärka (bilden) syns också ibland. De håller vanligen till inne i strandskogen men kan tillfälligt göra avstickare ut bland de yttersta träden. Man får därmed lov att vara lite extra uppmärksam och inte göra artbestämningar enbart på lättjefulla antaganden utgående från statistisk sannolikhet.

Bl.a. strecken på bröstet och kroppssidorna samt den något korta och kraftiga näbben skiljer trädpiplärka från ängspiplärka (förutom ljudet då alltså).

Skedand tror jag inte jag noterat i Bådaviken sedan tornens kamp 2018.

Årets första svalor brukar jag få kryssa under Tornens kamp. Ladusvala såg jag första maj och de var även på plats nu. Hussvala (bilderna) höll på traditionen.

För stjärtand gäller samma som skedand. Det vill säga att varkendera varit framför mina ögon i Bådaviken sedan 2018. För stjärtand handlade det om första maj det året. 

Oerhört påpassligt av arterna i fråga att dyka upp just denna dag!

I går kväll (samma dag som tornens kamp) gick Mark Williams till final i Snooker-VM efter seger i semifinalen mot Judd Trump. Mark Williams senaste VM-titel var 2018. Har vi en kosmisk koppling mellan Mark Williams VM-titlar och observationer av nämnda änder i Bådaviken? Det visar sig i morgon måndag när finalen avgörs.

Lite statistik:

Det tidigare medeltalet av observerade arter under de år Jakobstadsnejdens Natur r.f. (JNN) haft ett lag i Bådavikens torn är 53,2.

Rekordet är 58 arter 2017.

2024 - Medverkan. 57 arter.

2023 - Medverkan. 50 arter.

2022 - JNN deltog inte.

2021 - Avblåst pga. pandemi

2020 - Avblåst pga. pandemi

2019 - Jag hade dubbelbokat mig och sedan blev det ändå ingen medverkan av JNN. Ett snöfall slog till mot nejden.

2018 - Medverkan. 52 arter.

2017 - Jag blev tvungen att dra iväg på annat uppdrag. 58 arter observerades av laget på plats.

2016 - Total blackout! Tog ofattbart tokfel på dag och åkte aldrig ut på lördag, men ordnade väckning på söndag. 49 arter observerades av dem som hade hum om veckodagarna.

2015 - Ingen medverkan av JNN, men jag åkte ut en liten stund hur som helst.

2014 - Medverkan. 56 arter.

2013 - Medverkan. 48 arter.

2012 - 50 arter.

2011 - 57 arter.

2010 - 55 arter.

(2010 - 2012 var jag personligen inte med på Tornens kamp)

Observationerna tynade avsevärt efter vi vid 10:15-tiden passerade 50 arter med talltita.

Var var skäggdoppingarna som vanligen syns i havet utanför viken? 

Var var brushanarna som brukar sträcka förbi i små grupper? 

Var var sparvhöken som tenderar fladdra omkring i viken? 

Varför hördes inte gärdsmyg från strandskogen bakom tornet?

Men skata då?

Var... osv.

En hel timme efter talltitan, vid 11:20 bjöd en ensam vitkindad gås (bild högre upp) på art nr 51. Kort därefter kom äntligen skatan. Hussvalorna dök upp och cirklade på svalors vis runt på jakt efter matbitar i luftrummet.

Kort därefter observerades nötskrika, vigg och även silltrut, som visserligen inte är typisk för Bådaviken men vars kolonier inte är särskilt långt borta. 

12:00 blev strandskata vår 57:de art. Rekordet inom räckhåll och spaningen blev allt mer koncentrerad.

12:29 drar så en skräntärna fram över viken och rekordtangeringen var uppnådd. Kunde vi till och med skriva historia genom en ny högsta siffra?

Det var då stjärtanden kom in norrifrån och landade. 59!

12:45 vinglade plötsligt en hona av blå kärrhök (bilden ovan) också fram över vasshavet.

60! Vi nådde 60-vallen!

Länk till de 60 rapporterade arterna på BirdLife Finlands websida (enbart på finska).

Plats 182 av 317 medverkande utkiksplatser.

Några egentliga rariteter kunde inte noteras denna gång. De två arter vi framhållit som lite speciella i vår rapport till BirdLife är sothöna och vattenrall. 

Sothöna, som jag glatt rapporterade om 19.4, har saknats i Bådaviken i nästan två decennier och har rent allmänt haft lite svårare tider vilket gjort att den sedan 2015 är kategoriserad som starkt hotad (EN) i Finland. Viss återetablering verkar dock vara på gång och den har spridit sig till nya lokaler i norra Europa.

Vattenrall är en art som minskar i södra Europa och verkar justera sitt utbredningsområde norrut. I Skandinavien och Finland verkar den öka en aning i antal. Vattenrall gynnas sannolikt en smula av allt större vassutbredning (European Bird Breeding Atlas 2) vilket i och för sig är ett resultat av övergödning. Arten har konstaterats tidigare i Bådaviken men fick komma med som "speciell art" kanske eftersom den är någon av en doldis. 

Kl. 13 när vi plockat ihop våra pinaler och började leta oss hemåt kom de första små regndropparna.

Sjöfågelinventering

I helgen blev det en dag av sjöfågelinventering i en del av den lokala skärgården. Tre holmar hann vi med under dagen. Det finns gott om holmar som ska kontrolleras men för min del måste jag försöka balansera mellan arbete (även helger) och inventering på ett sätt som innebär att det senare nämnda är lågprioriterat. Det är dock onekligen härligt att komma sig ut med jämna mellanrum.

Kameran var med men särskilt många bilder tog jag inte eftersom annat var i fokus. Här är i alla fall två ruvande grågäss (bild ett och tre är av samma individ)

Bo av vitkindad gås mitt i ett gammalt nät. Man får väl hoppas att ingen trasslar in sig (dassig mobiltelefon-bild).

I de fall där den ruvande fågeln lämnat boet täcks äggen över med dunen. Inventeringen (räkningen) tar inte länge och föräldrafåglarna är snabbt tillbaka på boet.

Edit 31.5.2020: Det är kanske skäl att än en gång poängtera att man givetvis inte ska störa häckande fåglar vare sig man inventerar eller bara rent allmänt rör sig i naturen. Inventering är dock värdefullt för att få åtkomst till populationstrender och för att få data vilket kan ge insikter i hur miljön för tillfället mår. Inventeringar kan alltså ligga som grund för olika åtgärder. Inventering ger t.ex. svar på om mink och/eller mårdhund rör sig bland kolonierna, varpå erforderliga åtgärder kan utföras.

Att fotografera bon är inom naturfotografi ett stort "no, no!". Ingen av bilderna i det här inlägget har tagits bara för att få en "fin bild". Det handlar enbart om snabb dokumentation under själva inventeringen. Fotograferandet har således ingen extra påverkan i dessa sammanhang.

Ämnet har varit, och kommer fortfarande att vara, behäftat med kontroverser.

Fler dassiga mobiltelefonbilder. Här ovan resterna av en måltid. En grågås som blivit slagen på sitt bo.

Kvarlevorna nedan. Högst troligen havsörn som festat loss.

Vem som ätit fiskmåsen ovan är kanske mer osäkert. Enbart huvud och bröstkorg var ätna. Finns dock några misstänkta kandidater.

En av de tre besökta holmarna hyser en gråtrutkoloni på ca 350 par. Ungen ovan är en av dem som redan kläckts. Merparten av bona innehöll fortfarande enbart ägg.

Senaste inventeringarna i området gjordes 2015 och 2011. I nuläget är det ju många holmar kvar i inventeringen och det går förstås inte att uttala sig kring eventuella trender hos olika arter förrän arbetet är klart för sommaren.

Tornens kamp anno 2018

2014 deltog jag senast. 2015 blev det inget lag vid Bådavikens fågeltorn och de senaste två åren kunde jag inte vara med. Men i år var det alltså äntligen dags igen.

Riktigt prick kl. 5 på morgonen var vi inte där. Jag kom ut till tornet ungefär 05:40 och övriga deltagare dök upp kort därefter. 

Det var mulet och aningen ruggigt, men vindstilla. Någon chans att hävda sig med de bästa tornen har vi inte i Bådaviken. Årets saldo blev 52 arter och bland dem inga ovanligheter. Flera vanligheter saknades dock. 

Hallå skator... var är ni?

Man kan väl ändå nämna rovfåglarna havsörn, tornfalk, brun kärrhök, duvhök och fiskgjuse - bara för att nu göra det. Skräntärna är kanske också värd att nämna. Vadarna var inte på G.

Stjärtänderna och snatteränderna, som var på plats första maj, hade dragit sin kos.

Oberoende resultat är det alltid en trevlig dag i gott sällskap där ute vid det där tornet.

Första bilden togs direkt vid ankomsten och här följer några ströexponeringar gjorda under dagens lopp fram till kl. 13 då allt avslutades med ett misslyckat dyk av en fiskgjuse.