Järnäsklubb 3.7. Diverse insekter

Se det här inlägget för beskrivning över varför jag varit i Järnäsklubb.

Hona av blektonad kalvingeslända, Mesopsocus unipunctatus (familj Mesospsocidae, kalvingestövsländor, ordning Psocoptera, stövsländor). Arten återfinns sedan tidigare här på bloggen och här på Artfakta finns mer att läsa.

Bronsvidebagge, Phratora vitellinae (familj Chrysomelidae, bladbaggar, underfamilj Chrysomelinae).

Vanlig art. Så hur kommer det sig att jag inte kryssat den här arten förr? Och hur kommer det sig att den inte alls är rapporterad i Österbotten (med ett enda gammalt undantag i allra sydligaste spetsen av Österbotten)?

Liten nattslända (ordning Trichoptera) med rätt slitna vingar. Bör väl ändå vara Holocentropus dubius (familj Polycentropodidae, fångstnätnattsländor).

Ormbunksrotfjäril, Korscheltellus fusconebulosus (familj Hepialidae, rotfjärilar). Jag ordar inte desto mer om denna nu och hänvisar igen - i all slapphet - till Artfakta.

Trädgården 9.9. Del 4 - Flaggstövslända

Skakade lite kvistar på gårdseken och resultatet blev främst stövsländor. 

Tidigare har jag hittat praktstövslända och mörkribbad fransvingeslända i samma ek.

Den här gången är det flaggstövslända Graphopsocus cruciatus som fastnat på kamerans sensor. En ljus och kontrastlös sådan. Ofta har vingarna mycket tydligare fläckar. Någon förväxlingsrisk föreligger ändå inte eftersom flaggstövslända är den enda arten med dylikt mönster på vingribborna kombinerat med den här fördelningen av fläckarna.

Bådaviken 6.6. Del 9 - Mesopsocus sp.

Nymf av stövslända i släktet Mesopsocus. Möjligen är det M. unipunctatus som torde vara den art jag tidigare hittat i Bådaviken. 

Längd ca 2,5 - 3 mm

Mörkribbad fransvingeslända

19.9 var jag ute på en extremt kort trädgårdssafari. Egentligen var det väl ingen riktig safari heller. Jag skulle bara plocka lite i trädgården och kunde förstås inte göra det utan att kolla om det fanns några småkryp bland det jag skulle plocka.

Här ovan är ett kryp som ramlade ur en gren som stormen Aila rev ner ur vår gårdsek. Det är en mörkribbad fransvingeslända - Valenzuela flavidus.

Kännetecken är vingribbornas mörka kanter samt det mörka partiet längs framvingens bakkant vid basen (bildar mörkt fält längs "ovansidan" av vingen när den är i viloläge).

Arten är vanlig i hela Norden och hittas främst på björk, vide och asp. Det här är ändå första gången jag dokumenterat och artbestämt mörkribbad fransvingeslända. Man får ständigt konstatera att världen är full av triviala kryp man (jag) aldrig tidigare noterat. Bland stövsländorna (Psocoptera) finns många sådana exempel.

Likt ett antal andra arter bland stövsländorna är enbart honor observerade i Norden och de förökar sig således partenogenetiskt (lägger ägg som inte är befruktade av hanar).

Någon särskilt lyckad bild åstadkom jag inte av denna lilla varelse. Hon rörde på sig onödigt raskt och jag kände mig ringrostig med kameraarbetet.

Referens:

Svensson, B. W. & Hall, K. 2010.

Nationalnyckeln till Sveriges flora  och fauna. Stövsländor. Psocoptera

Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Bådaviken 16.7. Del 5 - Klarvingad jättestövslända

Relativt högt uppe på en alstam satt en tät ansamling stövsländor. Det var nymfer av arten klarvingad jättestövslända - Psococerastis gibbosa - som har för vana att bilda dylika kolonier. Tyvärr hade jag svårt att få till några vettiga bilder. 

När de blir stora ser de ut så här.

Blektonad kalvingeslända

Bland rapporterna (blogginläggen) från en liten småkrypssafari ut till Bådaviken senaste sommar (juli) fanns blektonad kalvingeslända - Mesopsocus unipunctatus - som hittades på stående döda albuskar.

Nu har arten även observerats i trädgården. Den hittades i samma hög av torra grenar som nämndes i samband med inlägget om björkvedbocken.

Praktstövslända

Den här stövsländan blev fotograferad 7.9. Vad som tidvis sker när man skakar ner ett antal småkryp ur någon trädgren är att en del av de krypen inte dokumenteras i någon större utsträckning. Under den aktuella sessionen hade jag inga små enskilda insamlingskärl och en del småkryp kunde därför söka sig bort innan de blev fotograferade. Hann t.ex. bara ta två bilder av stövsländan här ovan innan den fladdrade iväg. En av bilderna (den här) blev någorlunda halvskarp på lämpligt ställe.

Har jag inte fullständigt kört i diket med artningen ska det vara Stenopsocus stigmaticus. På svenska heter den praktstövslända. Verkar vara ordentligt tunnsått med observationer på arten i fråga. Om det betyder att praktstövslända är en ovanlig varelse eller om det är så enkelt att folk alldeles för sällan ser till att ha dem framför korpgluggarna, arta dem och sedan rapportera är förstås en väsentlig fråga i sammanhanget.

Kroppslängden är kring tre millimeter och vingmärket är så vitt jag förstår ett artkarakteristiskt kännetecken.

Bådavikenkryp 2 - Blektonad?

I den lilla inläggs-serien "Bådavikenkryp", baserad på en liten stund av exkursion i på nämnda plats den 9.7, kommer här kryp nummer två.

Bådaviken har under de senaste somrarna utsatts för Highland-kor. Det har gjort att inte bara vikens vass blivit ansatt, utan också att alarna i strandängens kant genomgått rejäl nötning. En hel del av träden har i det närmaste ringbarkats eller på annat sätt skadats så att de dött. Det innebär möjlighet för ökad biodiversitet eftersom en hel drös vedlevande småkryp gynnas. I kommande inlägg blir det mera fokus på några sådana. 

Jag vet dock inte om bildernas stövslända (ordningen Psocoptera) föredrar döda men stående träd. De exemplar jag fick ögonen på var dock alla på just döda grenar bland de lägre - nästan buskageaktiga - alarna. 

Hon tillhör familjen Mesopsocidae (kalvingestövsländor) hos vilka honorna alltså inte kan flyga. Vingar finns. Men de är som synes väldans små. Hanarna däremot har "normala" vingar. Vad jag noterat ska vi ha tre olika Mesopsocus-arter i Finland. De är alla aningen variabla i sin teckning, men detta torde vara arten M. unipunctatus - blektonad kalvingeslända. Tyvärr är jag inte ägare till den Nationalnyckeln-bok som avhandlar stövsländorna. Känns som om det hålet i bokhyllan borde fyllas för att på så sätt även fylla mitt kunskapstomrum för denna insektsgrupp.

Hon har en längd på ca fyra millimeter och besatt en stark benägenhet att kvickt rusa omkring på de torra algrenarnas baksida - dvs. den sida som inte var inom synhåll för mina ögon. Tog ett tag innan jag lyckades knacka ner ett exemplar i "fotograferingskoppen" (Creme Bonjour lökblandning). Försökte inledningsvis jaga dem med kameran på själva grenarna eftersom bilder av krypen på deras naturliga plats är trevligare men tålamodet tröt efter en stund av allt mer stigande nervositet över sländornas totala samarbetsovilja.

Stövsländor kallas ibland "barklöss" men det är inget officiellt namn. På engelska heter de också barklice.

Och by the way... den munskölden känns prominent på något sätt.

Klarvingad jättestövslända

Med tungan rätt i mun bokstaverar jag långsamt samtidigt som jag skriver Psococerastis gibbosa. Det är nämligen namnet på denna gigantiska stövslända. Svenska namnet klarvingad jättestövslända kommer verkligen till sin rätt för denna... ja... episkt stora jätte.

Bara kroppen sträcker sig uppemot fem millimetrar - en halv centimeter alltså. 

Han - för detta är en han - fotograferades 17.9. Hur vet man att det är en han då? Jo honorna har några mörka fläckar längre ut på vingarna. En mycket tjusigt färgad insekt minsann!

Rovkvalster

Tyckte mig skymta en liten ljus prick på ett staket. Närmare okulärbesiktning tydde på kvalster i färd med något och när kameran hade riktats rätt och tryckts av, kunde jag börja se vad som var på gång.

Visst var det ett kvalster. Det var ett rovkvalster ur familjen Bdellidae. Har inte hittat något svenskt namn. På engelska och tyska är det Snout Mite och Schnabelmilben.

Inom familjen Bdellidae finns ett flertal släkten. Det här exemplaret kunde eventuellt tillhöra släktet Cyta men det är en grov gissning.

Dessa rovkvalster är aktiva jägare. Några av de få texter jag hittat om djuren, nämner att vissa arter är inriktade på vissa byten. Här har det här kvalstret i alla fall "nedlagt" en stövslända. Bdellidae-kvalster har, likt sina avlägsna släktingar spindlarna, förmågan att spinna trådar. Ett antal av dessa trådar skymtar i några av bilderna - bl.a. mellan stövsländans vingar och underlaget. Kvalstret tillverkar sina trådar genom körtlar i munnen. Det som ser ut som antenner är dess pedipalper.

Och ifall någon undrar kring storleken så är det en knapp millimeter - typ 0,87 mm om man ska lita på mitt mikrometerögonmått.

Någon slags dramatik

Puckeldansfluga ur Platypalpus-släktet. Någonting smått sprang där nere bland flugans fötter..

En stövslända. Stövsländor (Psocoptera) har hittills passerat under min radar och jag är heller inte ägare till Nationalnyckelns volym om dessa små insekter. Jag får fördjupa mig i dem en annan gång.

Utan att jag rörde ett finger... nej nu ljuger jag... jag tryckte ju på kamerans avtryckare... så låg plötsligt stövsländan på rygg och sprattlade. Samtidigt vandrar ett rött kvalster förbi. 

Precis som glesbyggdsdramatik ur någon Coen-film.

Platypalpus-flugor är små rovdjur. Här är ett äldre inlägg med en sådan fluga och dess byte.

Från "gårdssafari" 24.5.