Visar inlägg med etikett Fåglar - Lövsångare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fåglar - Lövsångare. Visa alla inlägg

söndag 14 juni 2026

Trädgården 23-25.5. Rosenfinksjakt i dagarna tre

Vissa år sjunger rosenfink intensivt i trädgården. Senast det begav sig var 2024 och då ställde den även upp för fotografering.
Så när nu en rosenfink återigen ljudligt förkunnat sin närvaro i trädgården har jag gång på gång ryckt ut med kameran i högsta hugg. Lika många gånger har rosenfinken tvärtystnat eller försvunnit till grantomtens träd.

Men varför inte kaja och svartvit flugsnappare i väntan på rosenfinken? 
Det är trots allt mycket längre sedan jag dokumenterade svartvit flugsnappare i trädgården än vad fallet är med rosenfink.

Eller varför inte första dokumenterade gransångaren i trädgården? Jag har varken sett eller hört den i trädgården tidigare... något som rimligen snarare beror på ouppmärksamhet än att gransångare inte skulle varit här.

Inga rosenfink-bilder 23.5.

Följande dag och nytt försök. Rosenfinken sjöng inne i trädgården och så fort jag hade hämtat kameran var den antingen tyst eller bortflugen. Svartvit flugsnappare igen i stället.

Plötsligt! klackarna i taket! 
Högt upp i trädgårdens gamla alm fanns plötsligt både hona och hane. De var i full färd med att äta och rörde sig tyst omkring inne i lövverket.
Jag fick några korta små skymtar.

Tredje dagen och samma visa. Inget "please to meet you" när kameran var utburen.
Fler bilder på flugsnappare i stället. Honan i bilden ovan.

Fåglar envisas förresten oerhört ofta med att placera sig så att kvisten de sitter på skymmer dem på det här irriterande sättet.


Lövsångare uppe i toppen av samma alm som rosenfinkarna dagen innan sökte föda i.
Fullt med tvåvingar surade omkring där uppe och lövsångaren plockade ivrigt i sig. 
Finns några grenar med få blad på där uppe.

Ingen rosenfink på bild den här dagen. I stället ny bild på kaja. Hen sitter i den ihåliga lind där de haft bo i flera år.

Dagar efteråt hördes rosenfinken lite mer sporadiskt och jag försökte inte ens.


tisdag 27 maj 2025

Bådaviken 25.5. Del 3. Trenne sångare (men inte Plácido, José och Luciano)

Fortsätter med småfågeldokumentationer gjorda i samband med senaste inventeringsrunda i Bådaviken. 
I förra inlägget var det en liten blandad kompott och här kommer tre sångare.

Inledningsvis en relativt "ren" och vitmagad lövsångare. Kände mig nödgad att kasta ett extra öga på vingpennornas längd för att säkerställa mig om att det inte handlar om en blek grönsångare.

I strandskogen tävlar lövsångare och bofink om att vara vanligaste arten. Loppet är väldigt jämnt. För närvarande ser lövsångare ut att ta hem segern med - i medeltal - 28 sjungande hanar mot bofink med 26 diton inom det granskade området. Antalet noterade sjungande hanar hos respektive art har förstås varierat en smula från gång till gång under mina rundor.

På tal om grönsångare har jag också hört dess accelererande technodrill i Bådavikens strandskog. Men bara en individ och då vid granskogsgränsen där den biotopmässigt hör bättre hemma snarare än bland de glesare bestånden av lövträd som utgör utkanten av mitt undersökningsområde.

I vassen dominerar sävsångarna både numerärt och ljudmässigt.

Det är i stort sett hopplöst att få vettigt grepp om hur många de är. Sävsångarna byter ständigt plats och rör sig om vartannat hit och dit. Vad som händer i vasshavet är dessutom lite hopplöst att överblicka. Jag kom i söndags till en försiktigt uppskattad siffra på 26 sjungande sävsångare men tror att det verkliga antalet sannolikt är större. Hur mycket större är knepigt att veta eller ens gissa. Jag får kanske extrapolera en smula utgående från de ytor jag har bäst koll på.


Sävsångar-sången är något av en personlig favorit. Hysterisk attityd. Espresso-speedat tjatter med återkommande drillutsvävningar av än det ena och än det andra slaget. För några dagar sedan började jag spana intensivt efter gulärla innan jag insåg att någon av sävsångarhanarna förmodligen spelat mig ett spratt.

I övrigt önskar jag mig några andra vass-anknutna sångare också. Men sådana har än så länge inte gett sig till känna. Blir någon ny nattlyssning inom kort.

Nära fågeltornet försökte jag få korn på en skönsjungande trädgårdssångare.

Trädgårdssångaren ville inte vara med på bild. I stället fastnade denna födosökande, och då tysta, ärtsångare på kamerasensorn nästan precis intill trädgårdssångarens serenadkvist. 

Ingen sjungande ärtsångare under de timmar jag var på plats denna dag, men han skakade sin plåtburk med torra ärter på kvällen några dagar tidigare.



söndag 12 maj 2024

Första maj i Bådaviken. Del 1 - Ute i viken

Traditionell första maj i Bådaviken.

I enlighet med personliga principer och stadgar spenderades första halvan av detta datum mestadels i Bådavikens fågeltorn. Mina Bådavikenbesök går numera primärt i småkrypens tecken och det innebär att fåglarna inte är i så mycket fokus längre. Visserligen brukar jag absolut registrera vilka fåglar som är på plats även om jag jagar småkryp, men någon gedigen spaning är det ändå inte fråga om.

Vyn ut mot fjärden utanför viken och åmynningen kan jämföras med motsvarande dokumentation gjord 13.4. Vid Djupsten (bilden nedan) syns två havsörnar. Det är närmare 700 meter mellan tornet och havsörnarna.

Att "bara" vara i tornet ett antal timmar är således trevlig omväxling och det blir samtidigt lite annan mental avkoppling jämfört med om jag aktivt går runt och söker småkryp. Dessutom är jag i princip alltid ensam i tornet. Det är många år sedan någon annan besökt tornet första maj.

Det skall dock sägas att jag både i år och förra året avslutningsvis gjorde en kortare rundvandring i viken innan hemfärd. Därmed har jag inte varit stenhårt nitisk med att enbart vara i tornet hela tiden. Dokumentation från den rundvandringen kommer i efterföljande inlägg.

Fågelfotografering från tornet innebär stor distans till motiven. Fotograferandet resulterar med andra ord bara i simpel avståndsdokumentation. Några andra avsikter har jag heller inte i det här sammanhanget.

Enstaka fåglar kan förstås tidvis dra förbi tornet på lite närmare håll. 

Kniporna är standard. I övrigt var det skralt med andfåglar. Endast några gräsänder och krickor noterades. Överlag har det blivit allt mer skralt med änder i viken. Det är en tydligt nedåtgående trend.
Bläsand och skedand brukar finnas på plats men så var inte fallet denna dag och det verkar som om de två, tidigare vanliga arterna, inte längre stannar till i Bådaviken. 
2018 var sista året jag sett stjärtand i viken. Den gången var även snatterand närvarande. 
Senaste observation av årta gjordes 2015.

I viken häckar några par tranor. Jag tror att det rör sig om åtminstone två, möjligen tre par. 
De håller sig inne i vassen och hörs snarare än syns.

Speciellt mycket hörs de när andra tranor passerar i luftrummet ovanför. Sådant sker med jämna mellanrum.



Ovan några gluttsnäppor och en grönbena. Tillsammans med spelflygande enkelbeckasiner var dessa de enda vadare jag noterade. Gluttsnäpporna och grönbenorna var väl ungefär 30 fåglar starka vardera. 

En stor del av vassen i vikens östra halva har betats och slagits vilket öppnat upp för vadarfåglar. Därmed är det större chans att fler sådana stannar för att tanka energi på sin väg norrut än vad som varit fallet under de år när vassen stått kvar. Det ska tilläggas att Bådaviken lider av viss övergödning vilket gynnar vasstillväxten rejält.


Ängspiplärka är också standard. En annan Bådaviken-typisk småfågel utanför skogsranden är sävsparv. Fotografi av någondera blev det inte denna dag. 
Lövsångare hörs och syns men fastnar sällan på kamerans sensor. I och för sig tar lövsångaren i bilden ovan inte många pixlar i anspråk, men ändå.
Gransångare hörs förresten också ofta. Det slår mig nu att jag ännu inte dokumenterat någon sådan.


Gäddor går upp i viken för att leka. Jag misstänker att den unga havsörnen hade vissa planer på att kolla fisksituationen eftersom den befann sig nära fiskarnas väg upp i viken och eftersom den ofta spanade ner i vattnet.


Vad är väl ett vårfågelrelaterat Bådavikeninlägg utan sångsvan?


Innan hemfärd gick jag som sagt en runda nere i viken också. Jag ville bl.a. kolla om jag skulle komma åt att dokumentera några av de stora mängderna grodor (vanlig groda Rana temporaria) som högljutt ägnar sig åt förökning bland vattenväxtligheten. Skymtade någon enstaka groda men kunde inte riktigt nå de ställen där de spelade som mest intensivt. 
Eller "kunde och kunde". Ville inte eftersom jag i så fall hade stört fåglarna.

Jomen! Icke att förglömma!
Rördrommen tutade åter inne i Bådavikens vass. Ett riktigt trevligt återhörande efter flera års frånvaro.

Fortsättning på första maj-rapporten i nästa inlägg.



tisdag 20 juni 2023

Silltrutsinventering 2023

Arbetet med monitorering av antalet häckande silltrutar och deras häckningsframgång fortsätter i den lokala skärgården. Kollar man etiketten "Fåglar - Silltrut" dyker en del äldre inlägg om detta upp ifall man skrollar ner. 
Jag använder sällan dessa tillfällen för någon mer omfattande fotografering men ibland hänger kameran med och då kan det bli en eller annan bild. Dessa slentrianfotografier blev tagna i början av juni under räkning av bon och ägg. De vuxna fåglarna spanar från avstånd.

Silltrutens situation i Finland är oroväckande då populationen drastiskt gått ner under lång tid och fortfarande verkar minska. I de lokala kolonierna är minskningen också noterbar. I de sju kolonier vars inventering jag medverkat i har antalet häckande par minskat med 20% mellan åren 2016 och 2022. Antalet flygga ungar per par har inte visat någon specifik tendens över dessa år. 2022 var ett riktigt lyckat år med 0,79 flygga ungar per häckande par vilket är en hög siffra. Mestadels har den siffran varit under 0,4, något som beräknas vara minimum för upprätthållande av populationsstorleken.

Vitkindad gås hör till standardutbudet nära silltrutskolonierna. 

En lövsångare poängterade sin förträfflighet med arttypisk sångrepertoar.