onsdag 20 februari 2019

Sans, vett, fakta och logik om klimat? Del 2

Har du inte läst del 1 i den här lilla inläggs-serien så kan det vara en god start. Inte för att det är en enhetlig berättelse, utan snarare för att det kan ge en smula bakgrund till vad jag häver ur mig i det här inlägget. 

Vi fortsätter kika på sidan med "lättförståeliga fakta" av och med klimatförvillarnätverket "Klimatsans". Referensnumreringen fortsätter från 18 eftersom jag delade upp inlägget innan publicering.

"Klimatet har alltid växlat" har sedan länge tröttsam klichéklassikerstatus. Jag gjorde ett försök att behandla den klichén i det här inlägget publicerat i januari: Lek med klimatdiagram
I inlägget jämförs uppvärmningen från senaste istid till interglacial med dagens klimatförändring. Varifrån Klimatsans hämtar uppgiften "2-4 grader varmare" under postglaciala klimatoptimum vet jag inte. Några källhänvisningar levererar man inte på den sidan och mina källor (18,19) har helt andra siffror. Dessutom vet man inte vad som menas med "nu". Menar Klimatsans nu som i då - dvs. 2015 - eller jämfört med globala medeltemperaturen före industrialismen? Troligen menas 2015 och då är det ännu konstigare eftersom den globala medeltemperaturen 2015 var i stort sett identisk med vad temperaturen enligt beräkningarna var under Holocens varmaste period (18). 

Givetvis blandas också den medeltida varma perioden in i resonemanget.

Som brukligt finns inga referenser till de undersökningar och data Klimatsans använder sig av. Vad menas med 1-3 grader kallare och står denna aningen svävande temperaturangivelse för globalt medelvärde?

För att får ut lite mer av vad Klimatsans relaterar till sökte jag bland sidans blogginlägg som behandlar just Lilla istiden. Jag var givetvis på jakt efter referenser. Det visade sig vara tunnsått av dem även bland blogginläggen. 

Ett blogginlägg publicerat 21.3.2017 med rubriken Historiska klimatförändringar har varit större än dagens - utan mänsklig påverkan är skrivet av Sigvard Eriksson. Exakt vem Eriksson är vet jag inte. Men som medlem i nätverket Klimatsans är han en av dem som sprider ut insändare i de svenska dagstidningarna. Där titulerar han sig bl.a. som "fri debattör och f.d. företagsledare". Inlägget bjuder förstås inte på några referenser men ett diagram har han med i alla fall. Det blir ju en slags referens i sig eftersom det ofta går att spåra bakåt till var och när det använts för första gången.

Nere i diagrammets vänstra hörn står skrivet ©EGB 2003. Det torde stå för Ernst-Georg Beck som var en känd IPCC-motståndare och diagrammet förekommer bl.a. på EIKE (Europäisches Institut für Klima & Energie) vilket är en tysk klimatsida med tydlig förvillaragenda. Beck var knuten till denna tankesmedja.

Blir ju aningen spännande nu när jag olovligen kopierar Becks diagram. Men egentligen är han inte upphovsmannen till själva diagrammet. Möjligen är det han som slängt in de illustrativa bilderna. Diagrammet kan de facto spåras tillbaka till IPCC-rapporten 1990 där den presenteras som "Figure 7.1" (bild nedan)

Det råkar dock förhålla sig så att diagrammet inte alls härrör från någon global temperaturberäkning för de senaste 1000 åren. Kurvan är en schematisk temperaturskiss som ursprungligen gäller för England. Det finns inte ens en temperaturangivelse på y-axelns skala. 

Klimatförvillarna torde dock vara medvetna om detta då det diskuterats vid ett flertal tillfällen på olika håll. Ändå väljer Sigvard Eriksson att nyttja diagrammet ännu år 2017. Visserligen är han ärlig nog att poängtera att det rör sig om ett ungefärligt förlopp, att diagrammet är 25 år gammalt och att det är en "principiell illustration". 

Han nämner dock ingenting om att tyskarna lagt till en temperaturskala på ca 5°C längs y-axeln eller att den ursprungliga skissen inte sträckte sig längre än till 1950 men nu justerats fram till år 2000. I kommentarerna bildtexten hänvisar till bryr han sig enbart om att säga att det är svårt att säga exakt när medeltida varmperioden respektive lilla istiden börjat och slutat.

Än en gång kan man alltså fråga sig hur det står till med sans, vett, fakta och logik - eller moral för den delen också.

Varifrån har förresten den där temperaturskalan kommit? Är det en ren konstruktion eller hur har man lyckats peta in en sådan?

Vill man se mer berättas om detta och andra tillfällen där diagrammet kopierats vill jag härmed rekommendera YouTube-kanalen Potholer54 och avsnittet Medieval Warm Period - Fact vs. Fiction. 9:14 in i filmen behandlas det aktuella diagrammet.
"YouTube-kanal?" säger du med kritiskt ifrågasättande attityd.
"Ja, Youtube-kanal den här gången... faktiskt!" säger jag då.
Namnet Potholer54 låter kanske lika seriöst som valfritt användarnamn valt av valfri XY-person med vurm för hottade gamla Volvo 240-vrak. Men skenet bedrar. Potholer54 tar sig med pedagogisk finess genom alla möjliga vetenskapliga potthål som klimatförvillare, kreationister, kombinationer av de båda nämnda samt allehanda andra vetenskapsignoranta filurer gräver åt sig själva.

Så om det där diagrammet är så himla felaktigt då? Hur ska det egentligen se ut? Svaret beror ju förstås på huruvida man vill ta del av den globala medeltemperaturen eller om det är regionala anomalier som intresserar.

Temperaturrekonstruktionerna (och mätningarna) i diagrammen ovan gäller Europa och som synes är det skilda diagram för sommar respektive vinter. Källan är Eduardo Moreno-Chamarro et al. 2017 (21).

Sedan kan man se på Norra halvklotet de senaste 1000 åren (nedan)...

... och som jämförelse de senaste 2000 åren (nedan).

Båda diagrammen ovan är hämtade från NOAA (här och här) som i sin tur plockat in dem från de källor som hittas på respektive sida. Det bör noteras att båda diagrammen sträcker sig fram till millennieskiftet och att en någorlunda utjämnad medeltemperaturkurva skulle addera ytterligare ca 0,3°C om den förlängs till nutid. Så förutom det sanslöst slarviga i att använda en schematisk skiss som illustration för vetenskaplig förmedling av sansad, vettig och logisk fakta, är det också slående att man använder en version som begåvats med en flagrant felaktig temperaturangivelse på "ca 5°C" längs y-axeln.

När jag nu ställt Klimatsans-informationen i förhållande till några diagram och länkar vill jag även be dig kolla referenserna 20-26 för ytterligare en del intressant information både om den medeltida varma perioden samt om lilla istiden. Klimatdata är ju inte enbart temperaturdiagram, utan rejält mycket mer än så. I referenserna hittas en del information kring olika klimatrelaterade händelser och orsaker till de båda nämnda perioderna samt varför dagens snabba globala klimat- och temperaturförändring inte är orsakade av samma eller ens liknande faktorer.

Om jag avslutningsvis (för det här inlägget) återknyter till det första diagrammet, så vill jag hänvisa till P. D. Jones et al. 2009 (27) som undersökt den schematiska skissen och dess ursprung.

I deras papper finns en version där kurvan inkorporerats med ett par andra kurvor. Den svarta är IPCC-varianten, den röda är en omskalad version av H. H. Lamb 1982 (28). Den blå kurvan är en utjämning av temperaturdata från centrala England (Manley 1974) och som sträcker sig till 2007. Lambs röda kurva har en utjämning baserad på 50 år.

Jones et al. noterar att skalan längs y-axeln verkar korrelera med 1°C per markering. Däremot kvarstår många frågetecken kring tillförlitligheten med temperaturangivelserna längre bak i tiden och metoderna för hur data tagits fram var en aning ifrågasatt. Därmed inte sagt att allt är helt galet fel, men poängen är at det inte går att dra för stora växlar på kurvan i sig.

Vad man däremot kan börja dra relativt stora växlar på är hur Klimatsans-nätverket väljer att formulera sig och varför man gör så. Visst får artikelförfattaren Sigvard Eriksson lufta vilka subjektiva uppfattningar som helst om klimatförändringar, men att göra det under ledorden sans, vett, fakta och logik är inget annat än förljugen spridning av goja. Det är denna goja som ständigt dyker upp som hundskit i töväder så snart nyhetsmedia rapporterar om klimatrelaterade aktualiteter. Är det inte en aning pinsamt?


Referenser:

18.
Shaun A. Marcott et al.
Science  08 Mar 2013:
Vol. 339, Issue 6124, pp. 1198-1201
DOI: 10.1126/science.1228026

19.
Colin N. Waters et al.
Science  08 Jan 2016:
Vol. 351, Issue 6269, aad2622
DOI: 10.1126/science.aad2622

20. 
Nicholás E. Young et al.
Science Advances  04 Dec 2015:
Vol. 1, no. 11, e1500806
DOI: 10.1126/sciadv.1500806

21.
Eduardo Moreno-Chamarro et al.
Scientific Reportsvolume 7, Article number: 9981 (2017)

22. 
Paola Moffa-Sánchez et al.
Nature Communicationsvolume 8, Article number: 1726 (2017)

23.
Pei Xing et al.
PLOS ONE. January 11, 2016

24.
Joel Guiot et al.
PLOS ONE. April 1, 2010

25.
Huan Zhang et al.
Scientific Reportsvolume 8, Article number: 7702 (2018)

26.
Hamish McGowan et al.
Scientific Reportsvolume 8, Article number: 4394 (2018

27.
P. D. Jones et al. 
Sage Publications 2009 
10.1177/0959683608098952

28.
H. H. Lamb
Climate: History and the modern world
Methuen 1982


tisdag 19 februari 2019

Lispocephala sp.

Mera snökrypsbilder tagna under senaste veckas skogsexpedition. 

Den här flugan låg på rygg i snön bland allt organiskt småkrafs som säkerligen revs ner av blåsten den 14.2. När jag petade på den piggnade den till och ställde sig redo för fotografering.

Jag har varit oförskämt lat med att försöka lära mig släktena i familjen Muscidae (egentliga flugor) och fick hjälp med denna genom fb-gruppen Tvåvingarnas liv. Svaret är Lispocephala sp. Art låter sig sannolikt vara osagt. 

För mindre än ett år sedan hade jag också fotograferat en Lispocephala-fluga och fått svar i samma fb-grupp. Smått pinsamt tycker jag nu. När ska jag lära mig?



måndag 18 februari 2019

Sans, vett, fakta och logik om klimat? Del 1

Inledning.
Ursprungligen skulle jag skriva några enstaka kritiska kommentarer om klimatförvilleriet producerat av nätverket Klimatsans på sidan Klimatsans. Jag tänkte kika på några enskilda påståenden och peka på bristerna i dessa, Orsaken var att dessa påståenden började dyka upp onödigt ofta som referens i en del aktuella debatter på sociala media. Vartefter jag skrev inlägget svällde det bara ut och blev för långt. Därför beslöt jag fördela allt på en serie inlägg och här är således del 1.


Runt om kring i stugorna finns människor som tenderar förlita sig på vissa bloggar när det handlar om klimatvetenskap. En specifik sida - med blogg - dyker allt som oftast upp i det internetiska socialmediaflödet när någon i den självbetitlade "sunt skeptiska" skaran vill visa var skåpet ska stå i debatten. Eller egentligen är det flera bloggar som återkommer, men på senare tid har en av dem trendat lite extra.

Sidan utger sig enligt namnet vara en sansad sida och underrubriken är "Sans och vett med fakta och logik om klimatet". Frontalloben är inte precis den impulsiva avdelningen av hjärnan, men den panikviftar närmast oreflekterat med stora röda flaggor så snart minsta lilla hänvisning till Klimatsans visar sig.

Vi får helt enkelt försöka bena ut hur det ser ut med sans, vett, fakta och logik på den där sidan. Nu är det ju förstås en sida som hållit till på nätet sedan 2014, så jag får försöka begränsa mig till enstaka godbitar den här gången.

Jag kommer inte att ha några länkar till Klimatsans. Det är lätt att hitta om du söker.

Låt oss börja med välkomstorden:

Klimatsans är ett öppet och fritt nätverk för sansad, faktabaserad information i klimatfrågan. En snabb introduktion med enkla och lättförståeliga fakta finner du här:

Det finns mycket mer text än så på välkomstsidan. Men det mesta är en lång utläggning om hur fel klimatvetenskapen har och att nätverket bakom Klimatsans minsann har koll på hur det egentligen ligger till. Det orkar jag inte börja krångla kring den här gången. 

Så jag trycker på ordet "här" i den kopierade och klistrade texten (röd i kursiv) ovan och kommer till en sida med "lättförståeliga fakta" vilka kröns av ett diagram.

Denna "lättförståeliga faktasida" verkar vara skriven 2015 och det finns ingen indikation på att den är uppdaterad sedan dess. Därför bör vi en kort stund kanske blunda för de åtta år som inte syns i diagrammet. Varför man inte uppdaterat med ett nytt diagram som går åtminstone fram till 2014 vet jag inte. Men det ägnar vi inte mer tanke åt här och nu.

Nedan en skärmdump av det rykande färska diagrammet för global medeltemperatur presenterat på NASA:s klimatsidor (1). Det publicerades 6.2.2019 och 2018 är medräknat.

Trots att du säkerligen omedelbart ser att de två diagrammen har lite olika sträckning på X- och Y-axlarna kan du säkert också notera att temperaturvariationerna skiljer sig åt från varandra en liten smula. Varför?

Klimatsans-diagrammet härrör från ett "papper" (Is the Western Climate Establishment Corrupt av Dr. David Evans, 2010) vars url är kopierad i nedre vänstra hörnet. Jag letade upp pappret (pdf) för att se vilka data diagrammet baseras på. Perioden 1850 - 1979 sägs vara baserad på HadCRUT3. Det är alltså samma instans som står för den blå linjen i NASA-diagrammet här ovan  - även om den bygger på HadCRUT4 (2-7) och därmed är en mer utvecklad version. Klimatsans-grafen är förstås en förenklad (utjämnad) version jämfört med HadCRUT3 och inbegriper färre "detaljer".

 Dr. Evans "papper" finns dock en liten knepig bisats som kompletterar hänvisningen till HadCRUT3: "...slightly less tricked up than the GISS data." (8)
Han menar förstås att GISS-versionen är justerad för att passa sådana som vill se större temperaturhöjning.

Alla institutioner som gör den här temperaturkurvan utgår från i stort sett samma rådata. Skillnaderna kommer sig av hur data tolkas och hanteras. I korthet handlar justeringarna om förändringar som uppstår lokalt vid respektive mätstationer. Det finns givetvis en mängd faktorer som gör att en lokal mätstation påverkas av en eller annan orsak under sin livstid. Omkringliggande byggnation är t.ex. en sådan faktor. I visa fall har stationer flyttats och då kommer de att befinna sig på en ny plats med ett nytt mikroklimat. Om du flyttar din gårdstermometer från en plats till en annan kommer du förstås att notera en viss skillnad i dess temperaturangivelser. Sedan har man förstås använt och bytt mellan olika termometertyper (kvicksilver, sprit, elektronisk, osv.)

Vill man ha en obruten temperaturserie måste man alltså kompensera för dylika påverkande faktorer. Det är bl.a. sådana justeringar som klimatförvillarna går heta kring. Samtidigt dissar de klimatvetenskapen för att termometrar står placerade på platser där de numera visar för hög temperatur jämfört med tidigare. Det där pappret av Dr. Evans är i princip ett enda långt sådant ordbajsande utan vettiga källhänvisningar.

Perioden 1979-2010 baseras på UAH (9) som är en temperaturberäkning utgående från satellitmätningar. Satelliter är ju högtekniska mojänger som garanterat visar temperaturer med minutiös noggrannhet jämfört med termometrar. Eller?

Visst är de högteknologiska de där satelliterna. Det råder det väl ingen tvekan om. Men temperaturmätarsatelliter mäter inte temperatur, de mäter strålning i olika frekvenser och det är den datan man alltså omsätter i temperaturangivelser. Dessutom påverkas satelliterna av sin omloppsbana och en hel drös andra grejer. Så åter igen handlar det om att beräkna och justera den data som ska bli temperatur. Här har många klimatförvillare klängt sig fast vid RSS (Remote Sensing Systems) och UAH (University of Alabama in Huntsville). Kan det bero på att det bland dem finns mer "lämpliga" kurvor att gotta sig i (9, 10)?

Det roliga i Klimatsans-diagrammet är förstås de där två perioderna av "nedkylning". Den första är ett skönt försök med den utjämnade kurvan. Den andra "nedkylningen" är krystad på flera sätt. Dels hur den är utritad och dels beroende på att El Niño påverkade åren 1941-42.

Det känns onekligen om om en utjämningskurva skulle få ha en lite annan utformning. Jämför gärna med bilden nedan där scepticalscience.com jämfört HadCRUT-versionerna 3 & 4. 

Vi går vidare i Klimatsans presentation av sig själv och vad man säger sig stå för - alltså sans, vett, fakta och logik.
Man räknar upp de fem institut som levererar mätdata (temperatur) och då nämns HadCRUT, GISS, NCDC (NOAA), RSS och UAH. Man kunde kanske också nämna Japanese Meteorological Agency och Berkeley Earth. Men OK.

Därefter kommer följande påstående:

Smaka några gånger på den första meningen i stycket. Kom ihåg att det skrevs 11.5.2015. Sedan ser du på bilden nedan där jag zoomat in de senaste decennierna (bilden stulen av NOAA). 

1998 brukar i förvillarkretsar beskrivas som året då den globala temperaturen slutade stiga. Visst var 1998 exceptionellt varmt. Man kan också säga att inget år efter 2001 varit ens i närheten så kallt som det var på global nivå då.

Är perioder med kallare trend konstiga i en värld stadd i uppvärmning? Givetvis inte. Allt handlar om hur mycket de naturliga faktorer som bidrar med nerkylning uppvägs av onaturliga (AGW - Anthropogenic Global Warming) faktorer vilka strävar åt andra hållet.

Låt oss se på El Niño (även denna bild från NOAA). (11)

Diagrammet inleds med  1998 då en kraftig El Niño orsakade stor påverkan. Notera gärna hur väl cykeln korrelerar med temperaturstaplarna. Speciellt 1998 och 205-16 ger tydliga avtryck i den globala medeltemperaturen. 2010 syns också.

Sedan kan vi se på en graf med solens påverkan (NOAA).

Ovanstående graf är inzoomad på samma sätt som temperaturstaplarna längre upp. Tidsaxeln börjar således med 1984 så att vi får ett drygt decennium även före temperaturtoppåret 1998. Skillnaderna i dessa solcykler är som synes ungefär en watt per kvadratmeter (ca 1360,5 - 1361,5 W).

Den "logiskt vettiga faktasans-sidan" hänvisar till att temperaturer kommer och går och alltså att klimatet varierar på naturlig väg. Så långt så rätt. Visst är de olika upp och nedgångarna som påvisas i deras diagram ett resultat av naturliga fluktuationer. Däremot är de inte så villiga att förmedla hur temperaturerna som helhet gått upp på ett alldeles anmärkningsvärt onaturligt sätt. Men det kanske är ett resultat av att de inte heller erkänner temperaturhöjningarna som just anmärkningsvärda.

Det stämmer också att temperaturökningen varit relativt "beskedlig" sedan 1998 och fram till 2012 ifall man körsbärsplockar El Niño-året 1998 som utgångspunkt. Om man däremot citerar Klimatsans i deras "ingen uppvärmning på över 18 år" så kommer man ju faktiskt fram till de nya El Niño-åren 2015 och 2016 vilket ger en ökning med 0,3°C i global medeltemperatur. Att bortse från den ökningen låter varken logiskt, vettigt eller faktabaserat när det ställs i relation med den totala ökningen de senaste 150 åren. Sedan erhålls heller inga referenser eller vetenskapliga förklaringar som svar på varför Klimatsans drar sina slutsatser trots att tillgängliga data pekar i diametralt annan riktning. Bristen på källhänvisningar är ett genomgående problem med dessa förvillarsidor. 

Har vi soldiagrammet i åtanke och kombinerar det med El Niño-cykeln så kan man även se en viss korrelation med temperaturkurvans rörelser över ett antal år. Men det finns inga naturliga orsaker till varför medeltemperaturen stiger som den gör - även om Klimatsans säger att den inte stiger trots att Klimatsans själv använder diagram där kurvan stiger uppåt.

Exakt vad är det som driver den globala medeltemperaturen uppåt när inte solen eller någon annan naturlig källa gör det? 

Diagram från Scripps CO2 Program.
Från 1998 och fram till 2015 ökade andelen atmosfäriskt CO2 från ca 360 till 400 ppm. Klimatvetenskapen förstår att utan den ökningen skulle samma period verkligen ha varit en tid av global temperatursäkning helt i enlighet med hur de naturliga processerna varit. Vad som i stället hänt på grund av ökad atmosfärisk CO2-andel var att temperatursäkningen mer än hejdades. Det fortsatte alltså bli varmare trots att de borde ha blivit kallare. Paradoxalt var det alltså naturliga fenomen som förhindrade en snabbare uppvärmning än den skedda (ref. 12-17).

För att ytterligare komplettera resonemanget drar vi här till med ytterligare ett diagram från NOAA.

Även det här diagrammet är inzoomat så att det inleds 1984. Här handlar det om den värmeenergi som överförs till haven (0-700 m djup) och staplarna visar anomalin i förhållande till medelvärdet under åren 1955-2006. NOAA:s sida kring detta. Även här ser man det kalla året 2001 som gärna kan jämföras med La Niña i diagrammet högre upp. 

Jag skrev i början av inlägget att klimatförvillarna "tenderar förlita sig på vissa bloggar". Nu är ju min text också skriven i bloggformatet och givetvis har inte jag någon egen trovärdighet  i frågan. Därför har mina skriverier ingen större vetenskaplig vikt än vad Klimatsans har. Mitt bidrag är då snarast att försöka peka på en liten del av den omfattande forskning som Klimatsans och andra pseudovetenskapliga förvillare försöker brotta ner med sitt "fria och oberoende" självtänk.

Det blir alltså fortsättning på det här inlägget. Då kikas det på medeltiden och lilla istiden - två favoritperioder i förvillarskaran.


Referenser:

1.

2.
Jones, P.D., New, M., Parker, D.E., Martin, S. and Rigor, I.G., 
1999: Surface air temperature and its variations over the last 150 years.  
Reviews of Geophysics 37, 173-199, doi:10.1029/1999RG900002

3.
Jones, P.D., Osborn, T.J., Briffa, K.R., Folland, C.K., Horton, B., Alexander, L.V., Parker, D.E. and Rayner, N.A., 
2001: Adjusting for sampling density in grid-box land and ocean surface temperature time series.  
J. Geophys. Res. 106, 3371-3380, doi:10.1029/2000JD900564

4.
Jones, P.D., Lister, D.H., Osborn, T.J., Harpham, C., Salmon, M. and Morice, C.P., 
2012: Hemispheric and large-scale land surface air temperature variations: an extensive revision and an update to 2010. 
Journal of Geophysical Research 117, D05127, doi:10.1029/2011JD017139.

5.
Kennedy J.J., Rayner, N.A., Smith, R.O., Saunby, M. and Parker, D.E., 
2011: Reassessing biases and other uncertainties in sea-surface temperature observations measured in situ since 1850 part 2: biases and homogenisation. 
Journal of Geophysical Research 116, D14104, doi:10.1029/2010JD015220

6.
Osborn, T.J. and Jones, P.D., 
2014: The CRUTEM4 land-surface air temperature data set: construction, previous versions and dissemination via Google Earth. 
Earth System Science Data 6, 61-68, doi:10.5194/essd-6-61-2014

7.
Morice, C.P., Kennedy, J.J., Rayner, N.A. and Jones, P.D., 
2012: Quantifying uncertainties in global and regional temperature change using an ensemble of observational estimates: the HadCRUT4 dataset. 
Journal of Geophysical Research, 117, D08101, doi:10.1029/2011JD017187

8.

9.

10.
Roy W. Spencer, John R. Christy, William D. Braswell
UAH Version 6 global satelite temperature products: Methodology and results.
Asia-Pacific Journal of Atmospheric Sciences
Volume 53, Issue 1pp 121–130

11.

12.

13.
Xin-Gang Dai & Ping Wang
Scientific Reports 8, Article number: 13602 (2018).

14.
Florian Sevéllec & Sybren S. Drijfhout
Nature Communicationsvolume 9, Article number: 3024 (2018)

15.
Syrben S. Drijfhout
Scientific Reportsvolume 8, Article number: 7402 (2018)

16.
Libao Gao, Stephen R. Rintoul & Weidong Yu
Nature Climate Changevolume 8pages5863 (2018

17.
Chris K. Folland, Olivier Boucher, Andrew Colman and Davie E. Parker
Science Advances  06 Jun 2018:
Vol. 4, no. 6, eaao5297
DOI: 10.1126/sciadv.aao5297