torsdag 22 november 2018

Hyposoter sp.

I september gjorde jag ett inlägg med en brokparasitstekel (fam. Ichneumonidae) insamlad från ett fönster i snickeriet. Den blev närmare bestämd än bara på familjenivå, men det får man läsa mera om ifall man klickar på länken ovan. I det inlägget skrev jag att jag skulle lägga ut fler fynd här på bloggen. Men att fotografera dem är förenat med hyfsat omfattande tidsförbrukning och den tiden har inte riktigt infunnit sig de senaste veckorna. Men nu är jag på G igen och här kommer följaktligen nästa stekel från det där fönstret.

Vad jag själv kunde konstatera var att hon är sju mm lång. Det är förvisso ganska enkelt att komma till den slutsatsen eftersom det är mätbart. Så långt, så väl. Sju millimeter är dock en alldeles för vag beskrivning ifall man vill artbestämma en brokparasitstekel. Det finns ju hiskeliga mängder arter.

Att det är en brokparasitstekel (Ichneumonidae) är i princip lika lätt att konstatera som hennes längd. Men sedan vill man ju komma vidare och följande steg är underfamilj. Allmänt utseende och framförallt karaktärer på bakkroppsskaftet (Petiolus), huvudet och vingribbor fick mig att tro på Campopleginae (klämbaksteklar).

Men jag besitter inte total kontroll av de många olika underfamiljernas kännetecken och det ska inom kort åtgärdas genom beställning av en alldeles rykande färsk bok som heter Ichneumonid Wasps (Hymenoptera: Ichneumonidae): their Classification and Biology (Handbooks for the identification of British Insects 7/12) by Broad, G.R.; Shaw, M.R.; Fitton, M.G.

Brokparasitsteklarna innehåller en stor drös underfamiljer och en del variation finns ju inom respektive gäng. Visserligen har de en del typiska kännetecken, men det är dem jag än så länge inte känner mig säker på.

Min "underfamilj-bestämning" höll ändå måttet den här gången och genom Hymenopterists Forum fick jag släktet Hyposoter. Någon artning låter sig inte göras och denna stannar således som Hyposoter sp. Jag borde även ha tagit en bild av Propodeum (bak på mellankroppens ryggsida) för att eventuellt genom den kunna få en gissning. Men även med en sådan verkar det i nuläget inte finnas garantier för artbestämning. 

Släktet har för närvarande 24 arter i den "finska listan" men det finns galet många arter i Europa och en del av dem är lär enligt uppgift ännu inte riktigt vara beskrivna och/eller reviderade. Man kan tänka sig att det finns revideringsmöjligheter beträffande våra inhemska arter också.

Klämbaksteklar (givetvis inkl. släktet Hyposoter) är parasitoider på fjärilslarver. I samband med förpuppningen spinner klämbakstekellarverna en medicinkapselformad kokong som ofta är vit med svarta fläckar och som därmed är relativt lättigenkännlig.



tisdag 20 november 2018

Äntligen med vingar

För en dryg månad sedan slängde jag upp några bilder på tvenne hjortflugor som liftat hem i frisyren. Här är en artfrände som inbringades samtidigt, men som jag inte dokumenterat förrän nu. Den är ganska ovanlig såtillvida att den inte haft bråttom med att riva vingarna av sig.

Hjortflugan har onekligen ganska långa vingar och man kan tänka sig att den är hyfsat effektiv flygare. Samtidigt förstår man att dylika lakan inte är något man gärna behåller när man landat på en älg och beslutit tillbringa resten av livet i den älgens päls. Den fotograferade flugans totallängd med vingarna bakåtvikta är 8,5 mm och kroppslängden är följaktligen drygt 4 mm.

Några länkar till trevlig läsning om hjortflugor finns i det tidigare nämnda inlägget.



fredag 16 november 2018

Peter petar vidare i rödlistningen

Det kommer skum lukt ur distriktet. Jag nämnde unkenheten i ett tidigare inlägg och nu är det läge igen eftersom det verkar vara så oerhört svårt med vetenskapsförståelsen hos en del personer.

Verksamhetsledaren för Centerns svenska distrikt tycks ha fått för sig att populationsbedömningar och organismers hotbilder ska få påverkas av personer med subjektiva åsikter. Sannolikt har han den ståndpunkten eftersom han förmodligen tror att karteringar och undersökningsresultat som hotbedömningen baseras på just åsikter - men förstås från "grönt" håll.

Är illa rädd att sådan övertygelse är relativt utbredd i regionen. Jag hoppas ändå att jag har fel. Men mängden utbrott över t.ex. klimatvetenskap och ekologiskt relaterad forskning på sociala media tyder på eventuellt höjd aktivitet bland köksfönstertyckarna. Centerdistriktets uppträdande är ett exempel på sådan "vetenskaplig nivå".

Bör vi tänka oss att Peter Albäck anser att silvervattenproducenterna numera också bör sitta med i Fimea (läkemedelsverket)? Att oljebolagen pumpar pengar till klimatforskningen? Ah... vänta... det har ju pågått länge och de gjorde egen forskning de senare försökte dölja. Eller vill Albäck att asbestindustrin ska få påverka cancerforskningen? Eller att subjektiva åsikter ska få påverka utsläpp av miljöfarliga ämnen?

Det är liksom ingen skillnad hur hatat ett djur än är. Även om det gällde fästingar så skulle IUCN ändå klassificera sällsynta sådana enligt rådande hotbilder. Det är dylika funktioner som är vår buffert för att människan inte ska komma åt att exploatera bort all vild natur totalt. 

Med detta inte sagt att nämnda jägare, fiskare och jordbrukare skulle vara intresserade av ekologisk ödeläggelse, att de skulle vara opålitliga som personer eller att de inte skulle kunna leverera saklig information. Men ur rent vetenskapligt hänseende blir en inblandning ändå inte helt tillförlitlig. 

Mänsklighetens exploatering av naturen är stor och det är ett obestridligt faktum. Vi kompromissar konstant bort små bitar av naturliga ekosystem och fragmenteringen är ett pågående bekymmer. Vi klipper alltså inte sönder hela väven på en gång. Vi tar små bitar här och var vartefter tills allt färre fungerande ekologiska delsystem finns kvar i helheten. Det är inte Albäck och hans polare som behövs för att kompensera rödlistan. Det är rödlistan som behövs för att kompensera Peter och hans polare. Tyvärr.

Hade Albäck fått styra miljötillsynen i landet hade vi inte haft något kvar att syna. Det är i alla fall min tolkning efter att ha följt karlns skriverier under det senaste decenniet.

Nedan även en skärmdump från hans fb-sida.



måndag 12 november 2018

När konservatorn inte vill skrämmas

Edit 14.3.2019: I enlighet med hyfs och pli har det här inlägget städats på det mustigaste språket och några namn nämns inte eftersom det anses vara angrepp på person istället för det som personen säger/skriver. Så nu kommer vi alltså ihåg att all kritik alltid handlar om sakfrågan och inte person. Så har det förstås alltid varit även om en del kanske har svårt att särskilja de två.

"X" fortsätter troget torgföra sin oförmåga att ta till sig vetenskap producerad efter 50-talet. Visserligen var det inte så många som på den tiden hade forskat i någon större utsträckning kring vad de ökade koldioxidutsläppen skulle innebära, men oljebolagen ExxonMobil och Chevron hade redan då en del kunskap på sina bord.

ExxonMobil hade under 60-talet kommit så långt i sina insikter att man började planera verksamheten i enlighet med mera isfria hav runt Arktis. Oljeplattformarna norr om Alaska konstruerades redan då utgående från kommande mildare isvintrar och oljetankern SS Manhattan fick isbrytande bog inför en expeditionsresa längs Nordvästpassagen 1969.

SS Manhattan. Privat foto.

Grundidén var att undersöka om det var ekonomiskt med tankfartygstrafik till borrplattformarna i norr eller om det var billigare att bygga pipeline över långa sträckor i Alaska. SS Manhattan tog sig med vissa bekymmer (och isbrytarassistans) genom isen längs Nordvästpassagen och man konstaterade att det ännu då inte var läge att satsa på tankertrafik den vägen. Således byggdes pipelines i Alaska och intressant nog så konstruerades de för att klara tinande permafrost och därmed potentiella rörelser i marken.

Därefter har oljebolagen frenetiskt skyddat sin verksamhet, hemlighållit sin tidigare forskning och sett till att sprida desinformation och sätta lämpliga "förnekare" på lönelistan. En hel del av de gamla konstruerade argumenten gentemot antropogen klimatförändring lever fortfarande kvar hos många av vetenskapsförnekarna.

Men tillbaka till "X" och hens 50 år försenade insändare.

Jag håller helt med. Man ska inte skrämma småbarn. Man kan nästan säga att jag och "X" är helt överens för en gångs skull.
Men nu råkar det ju vara så att hen hänvisar till den forskning som varnar för hur livet på jorden högst sannolikt kommer att te sig om vi inte åtgärdar utsläppen av växthusgaser. Klimatvetenskapen matar helt enkelt ut information. Hur tänker sig "X" att informationen ska förmedlas till barnen?

Åh... ja glömde. "X" tror ju inte på klimatvetenskapen. Hen berättar kanske för barnen att jultomten finns på riktigt och att han också kommer med på julresan till Thailand och firar högtiden där i många år framöver. För vi ska ju inte oroa barnen.

Men för oss som tycker oss ha goda bevis på att jultomten inte finns? Hur ska vi tolka våra bevis och hur ska vi berätta detta för barnen? Eller bör vi ljuga?
Vilken framtid ska vi egentligen måla upp i en värld där mänskligheten för närvarande kör ett chicken race vi omöjligen kan vinna? Anser "X" verkligen att vi ska undanhålla information från barn och unga?

Men skrämmas? Njäe....
Nedanstående skärmdump är från följande harrang

Även om ovanstående tragedier skulle vara helt korrekt beskrivna enligt verkliga händelser så förstår jag inte varför det skulle vara mer berättigad skrämselpropaganda. 
Är uppmålandet av sönderslitna barn mindre skrämmande än klimatrelaterade framtidsdystopier och således helt i enlighet med den gode "Xs" idé om sin egen "fientliga metod till dylika metoder"?

Sedan finns det ju en del noteranden om att alla de beskrivna vargrelaterade dödsfallen sannolikt inte var orsakade av just varg. Det är dock ett annat inlägg en annan gång och inte heller någonting som tar bort någon tragik ur såväl vargorsakade dödsfall som övriga.

Oj! oj oj oj oj!
Alltså oj!

Hur stor sten kan en människa leva under? Det måste vara ett helt stenröse, ett jätteblock, kanske ett helt berg eller en bit av kinamuren. Jag försöker läsa meningen om och om igen utan att etablera minsta gnutta förståelse över hur något av det beskrivna ens uppstått. 
Jo, vi kan räkna upp djurarter som ökat i antal. Speciellt här uppe i norr och speciellt om vi räknar med de sista hundra åren - på ett ungefär.
Älg är ett typexempel. Varg också förstås. De övriga stora rovdjuren har väl också något ökat i mängd och samma gäller rådjur som ju etablerat sig längre norrut vartefter. Undrar varför de har gjort det förresten.

Men "X" skriver "de flesta arter har däremot ökat". Hen måste ha haft minus 10 i mattebetyget. Eller menar han att vi inte ska räkna in hela världen utan enbart Finland? I så fall kan jag eventuellt ha en viss förståelse. Men då har hen glömt fåglarna och i stort sett alla kräldjur samt hela hopen ryggradslösa småkryp. Sådana kanske inte räknas?

Så alla rapporter om att insektsbiomassan i Europa minskat med 70-80% sedan 80-talet är lögn och manipulerad data? Är det också lögn att ett flertal insektätande småfåglar röner samma öde, att vadarfåglarna minskar märkbart, att sjöfåglarnas populationer krymper och att skogshönsen försvinner? Det senare brukar "X" skylla på rovfåglarna vilket givetvis är allt annat än en hållbar hypotes.

Man räknar med att de vilda däggdjuren i dag är 4% av alla däggdjur på klotet. Dvs. människor och allt boskap (inkl. höns och andra hållna fåglar) står för totalt 86%.

Den nyligen släppta WWF-rapporten som beskriver 60-procentig minskning av monitorerade arter ska man förstås läsa korrekt. 60% betyder nödvändigtvis inte att det är en total minskning i ren mängd. Det är ett medelvärde på enskilda arters individuella minskning. Så om en fåtalig art minskat med 90% påverkar det själva procentsatsen mer än det reda antalet djur. Vi vet dock att antalet vilda organismer minskar i antal - utom ett visst antal arter som på sina ställen kan ta fördel av rådande ekologiska skeenden och klimatrelaterade förändringar. Resten av det "X" låter Vbl trycka på sina sidor är förstås ren gallimatias.

Avslutningsvis poängterar han de "reella" farorna och och därmed de faror som man absolut får skrämmas med. Jag vill gärna upplysas om hur logiken fungerar.




lördag 10 november 2018

När "Peter" och polarna hittar på

En (hyfsat) lokal verksamhetsledare (låt oss kalla honom "Peter") för Centerpartiets österbottniska distrikt (eller vad det heter numera) har samlat ett antal polares namn på en grön lista och vill röra om i IUCN:s rödlista.

"Peter" är uppenbarligen gramse över att politiken inte har någon makt när det gäller djurarters skyddsstatus och han anser att rödlistan behöver ses över och justeras på ett flertal punkter. Uppenbarligen har "Peter" missat ett stort antal faktum vad beträffar den där rödlistningens funktion, syfte och vetenskapliga relevans. 

Vargen är ju som känt ett hett ämne i västra Finland. Men rödlistan har ingenting att göra med vad människor känner och tycker i förhållande till valda djurarter. Rödlistan är enbart en bedömning av arters beräknade status beträffande fortsatta överlevnadsmöjligheter. Om vargstammen fortsätter bli större lär klassificeringen säkerligen justeras för Finlands del. Men om politikerna får makt att börja stöka omkring i vetenskapliga klassifikationer befinner vi oss på den kända hala sluttningen. Det är ju ungefär som om "Peter" skulle vara den som besluter över vaccin och andra medicinska frågor.

Aj! Nu missade jag mig en smula... men blunda när du läser de två första orden i ovanstående skärmdump så kan vi fortfarande använda pseudonymen "Peter". Jag vill ju helst inte hänga ut vederbörande i offentligheten bara för att hen ständigt uppvisar dåligt omdöme.

Det roliga är ju att "Peter" och hans polare missat sig ganska radikalt när det t.ex. handlar om storskarven som redan 2010 klassades som "livskraftig". "Peter" & polarna vill ha den klassad som "nära hotad".
"Fel dyker alltid upp" säger "Peter" och menar att det skulle justeras om det lokala distriktet hade tillåtits dryfta frågan med Centerledningen på något möte nyligen.

Jag håller helt med "Peter" när han säger "fel dyker alltid upp". Allt har blivit fel varje gång "Peter" låtit fingrarna hoppa omkring på tangentbordet och placera bokstäver efter varandra i miljörelaterade ämnen.

IUBN (International Union of Biological Knowledge) sägs numera ha klassat om "Peters" biologiska insikter från "akut hotade" till "utdöda". Villfarelserna är dock livskraftiga. Samma gäller "Peters" dikeskörda machosnack i sociala media. 



lördag 3 november 2018

Går bananas här inne medan solen lyser där ute

Regnet och rusket har dominerat i veckan. I dag är det lördag och jag sitter inne vid datorn medan solen och hela väderleken skriker utevistelse. Orsaken till mitt innesittande är närstudier av bananflugor och en alldeles för nära förestående deadline.

Här är en kort liten glimt av vad jag har på arbetsbordet. Resultatet dyker upp i kommande nummer av Finlands Natur om en månad.

En av de bananflugor jag kikat närmare på hade ett kvalster under armen... eller vingen. 
Har inte luskat ut om det är larv eller nymf/deutonymf av någon känd bananflugeassocierad kvalsterart. Tills kunskapslådan är öppnad är detta således ett Schrödinger-kvalster och alltså antingen en slumpmässig liftare eller ett kvalster som samlever med bananflugorna. Skulle tippa på att det senare alternativet är mer sannolikt. Osvuret är ändå alltid bäst i dessa sammanhang.


fredag 2 november 2018

Klimathysteri och argumentation

Efter IPCC:s SR15 i oktober har det säkerligen inte gått någon förbi att klimatet ältats och manglats i allehanda mediarelaterade sammanhang. Inte sällan har hysteri varit ett frekvent använt ord. Finlands utrikesminister manar uppenbarligen till lugn och hävdar att just hysteri är något vi kan avvara.

Som förväntat växer kommentarsfälten snabbt på höjden - eller djupet - i nästan samma takt som mänskligheten fortsätter trycka CO2 rätt upp i atmosfären.

Signaturen (anonymiserad) ovan hävdar att vi i Finland avvecklar kolkraft. Jag känner mig förvirrad och smått osäker på den saken. Resterande utsagor i kommentaren svävar mest ut i något som verkar vara vilsna fördomar.

Samtidigt som graden av klimathysteri debatteras har EU lagt fram förslag om att förbjuda en samling engångsartiklar av plast. Bland annat plastsugrör hör till den kategori prylar man önskar ska bli historia. 

Nu har jag i det här inlägget inte kopierat in några synpunkter (kommentarer) på EU:s förslag på plastförbudet, men det verkar som om plastsugrören är en så förvånansvärt omhuldad rättighet i vårt land att valda delar av befolkningen känner sig tvungna att spy salpetergalla över dystopin som ska drabba oss när vi inte längre kan sörpla sockerlösning genom dessa rör. IPCC:s CO2-varningar och förbudet mot engångsplast blandas ihop till en salig gnällsoppa med vämjeliga klimpar av desinformation, villfarelser och rena lögner.

Som vanligt handlar problemet om att nationen Finland har så försvinnande liten andel av globala CO2- och plastsugrörs-utsläpp att vi inte ens ska tänka på att lyfta lillfingret. Med andra ord är exempelvis sugrörsförbudet ett utslag av fullständig hysteri utlöst av den där förhatliga grönstalinistiska vegantalibanismen som är ute efter att förpesta livet för alla hedervärda och samvetsgranna människor vars sopor på sin höjd innehåller ett par plastgafflar och enstaka sugrör under ett helt års skräpproduktion.

Men det är ju exakt där som problematiken med engångsartiklarna ligger. 
Dvs. dessa gafflar, tallrikar, glas och sugrör verkar sällan vara i omsättning på platser där de kommer i kontakt med ordentlig sopsortering. Ser man på plastskräp som ligger fritt ute i spenaten (naturen) hör resterna efter smabbmatshaken definitivt till de återkommande synerna. Vi hittar dem i högar två meter från offentliga soptunnor, längs vägrenarna, på stränderna och vi hittar dem på torgen och i gathörnen. 

Man är tydligen hippie om man väljer bort plastpåsen. Underförstått(?) är det bara pårökta arbetsskygga flummare som väljer andra alternativ än plastpåsar. 
Argumentationen i kommentaren (ovan) är som helhet förstås bara ren mumbojumbo. Det finns alltså inte ett enda sakligt argument i sikte. Ingen enskild mening inbegriper någon som helst orsak att frångå idén om att vi i Finland skulle vinna på att minska CO2-utsläppen eller undvika engångsplast. Alla formuleringar är enbart en strävan till att förlöjliga en tänkt "motståndare"

Exakt vad som skulle vara så illa med det åtgärder skribenten motsätter sig är självfallet helt oklart. Förmodligen har personen inte en enda egen idé om vilka konkreta ändringar som skulle vara bättre alternativ för en miljömässigt mer hållbar framtid. Sålunda får man misstänka att kommentaren enbart är ett desperat uttryck för ren lättja och rädsla över att vara tvungen att ändra på något i sin livsföring.

Kommentaren ovan är för bedårande. Eftersom jag inte visste vad miljögas är, knappade jag in ordet på en sökmaskin. En del träffar kom upp men de är knappast det som skribenten avsett. 

Ordet miljö har oftast en positiv klang. De "klentrogna"  - eller antagligen vem som helst - skulle väl rimligen tolka "miljögas" som en miljövänlig gas om jag inte är ute och cyklar. Den överraskande twisten levereras i sista meningen där ösregnet blir miljögift. Men nog raljerat om enskilda kapsejsade meningar. Kommentarens innebörd uppfattar man ändå. 

Hela kommentaren är ytterligare ett exempel på hur oerhört genomknasig den här debatten fortfarande är och hur lätt en del människor uttalar sig om ämnen de uppenbarligen inte har ens de ringaste insikter i. Eller egentligen är kunskaperna uppenbarligen på minussidan snarare än på nollstrecket.

YLE hade länk till samma artikel på sin fb-sida och även där fanns ett antal kommentarer.

Jag frågar mig när vi har orsak att bli hysteriska. 
När uppstår skäl för oron att övergå i något som kunde benämnas hysteri? 
När har miljösituationen blivit så pass allvarlig att vi faktiskt tillåts alarmera om tingens tillstånd utan att bli beskyllda för hysteri?

OK... jag förstår givetvis att hysteri närmast är någon form av okontrollerat utbrott. Hysteri gör människor oförmögna att handla rationellt. Hysteri i dess rätta bemärkelse resulterar i förlamning, hyperventilering och anfall av epileptiska drag. Dessutom är begreppet hysteri historiskt förknippat med psykiska störningar hos kvinnor. 
Män är ju hormonellt så mycket mera stabila, sansade och klarar av att sitta stilla i båten när det blåser lite. Svaga personer (som kvinnor) bryter givetvis samman och blir hysteriska.

Utrikesminister Soini är minsann ingen kvinna. Han tar det lugnt och är manligt rationell i alla lägen. Självfallet är han t.ex. också den rationella och resonerande parten i abortfrågan. Eftersom kvinnor lätt blir hysteriska kan de heller inte bestämma över sig själva. 

Natur och miljö är antagligen ämnen som intresserar kvinnor och blödiga män i mycket högre grad än manliga (sansade & rationella) män. Alla vettiga människor vet också att maskiner är roligare än ekologi.

Men nu avvek jag i och för sig en aning från ämnet och raljerade i onödan om annat.
Vad jag egentligen vill förmedla är att klimathysteri snarast blir något som skapas av den där förnekarsidan vilken tycker att vi har hur god koll som helst på klimat och miljö, samt att det inte finns några som helst orsaker att ändra på nuvarande politik. Det är dessutom någon annan nation som måste skärpa sig först.

Jag har funderat en del på om jag känner till någon som kan sägas vara hysterisk över klimatfrågan.
Är till exempel Greta Thunberg hysterisk?
I min värld är hon självfallet inte det. Hon har tagit stark ställning för sin egen och kommande generationers framtid i en värld där ekologin står inför vetenskapligt verifierade problem av allvarliga slag.

Är klimatvetenskapen hysterisk? Det var ju det där med definitionen av hysterisk då förstås. Men är klimatvetenskapens företrädare oroliga? Javisst. De ser sammanhangen, kausaliteterna och de förstår skeendena. De kan modellera allt bättre och de kan notera hur observationer bekräftar modelleringar. Det kan väl jämföras med huruvida läkarvetenskapen är "hysterisk" över vilka valfria observerat cancerogena ämnen som helst.

Nedan ännu en fb-kommentar för underhållningens skull.

"Det finns stoff att bekanta sig med". Jo bara mellan 1991 och 2015 kom mer än 54 000 peer review-artiklar (granskade) som vetenskapligt understryker att klimatförändringen är antropogent påverkad. Något säger mig att signaturen bakom ovanstående uttalande inte ens läst rubriken på en enda av de artiklarna.

20.10 var det dags för klimatmarsch i Helsingfors.

Jag välkomnar alla initiativ för miljörelaterade frågor. Det är också oerhört bra att manifestationer, marscher och demonstrationer utförs av företrädesvis unga människor och att inte enbart äldre gubbar med aktern fastvuxen i utdaterade föreställningar är de som syns och hörs.

Jag undrar om vi även ska hänföra andra former av demonstrationer och offentliga upprop i politiska frågor till kategorin "hysteriska". Råder det t.ex. österbottnisk jourhysteri i fallet med Vasa Centralsjukhus?

Är det där en kommentar skriven för att den som skriver ska känna sig bättre?

Givetvis är kommentaren ytterligare ett exempel på någon som enbart vill förstöra eventuella anspråk på konstruktiv debatt. Man kan göra djuplodade analyser på hur dylika demonstrationer fungerar i ett samhälle, vad de är resultat av och vad de brukar åstadkomma. Man kan hitta otaliga kopplingar till motsvarande viljeyttringar genom världshistorien och det är ju inte särskilt obekant att ungdomsrörelser med politiska förtecken de facto lett till förändring på många områden.

Jag kan omöjligt tro att de stora fredsrörelserna uppstått och blivit prominenta bara för att de enskilda deltagande människorna skulle känna sig bättre, att medborgarrättsrörelsen i USA agerade bara för att det personligen kändes bra, eller att medborgarna i Prag enbart sökte god självkänsla 1968.

Unga människor demonstrerar för klimat och miljö på många håll i världen för tillfället. Sannolikt lär det hålla i sig eftersom klimatpolitiken har hårda år framför sig och eftersom situationen trots allt är prekär oberoende vad diverse förnekare vill hävda.

Ännu en kommentar ämnad att förvilla eventuella villrådiga läsare. Den här klassikern är av aningen paradoxal modell och det är lite som att stänka valfri kroppsvätska i motvind när man häver ur sig motsvarande utsagor. Egentligen säger ju skribenten inget annat än att hen underkänner sin egen förmåga att förstå vetenskap. Ställer man några som helst klimatrelaterade frågor till personer som skriver dylika kommentarer erhålls aldrig vetenskapligt verifierbara svar. Således måste dessa personer rimligen basera sin åsikt på... tro... kanske?

OK. Vad har vi i Finland egentligen gjort hittills? 
Det där vänsterkortet är också intressant i sammanhanget. Klimatvetenskap har förstås inget med partipolitik att göra. Grejen är väl snarast att just vänstern var ganska snabb med att snappa upp klimatfrågorna och använda dem i sin politik. Man får förmoda att det på högerkanten - främst den extremhögra kanten - samtidigt blev viktigt att spjärna emot trots att man samtidigt snackade mot vetenskapliga observationer. Men extremhögern har i och för sig även viss historisk vana med att förneka vetenskap och andra verifierbara fakta.

Vad vi har under kontroll är ett annat frågetecken.


Här har vi en lite annan form av argumentation. Nämligen påpekandet om att en viss rörelse inbegriper individer som minsann själva inte lever som de lär. Men inte heller det här är ett hållbart argument i en klimatdebatt. Det finns väl t.ex. inga goda skäl för gemene man att börja slåss på gatorna bara för att någon fredsaktivist egentligen visat sig idka våld i något sammanhang?


"Argumentet" är med andra ord förmodligen utlöst av den där ovan nämnda självkänslan som behöver få en liten knuff uppåt genom att man pekar finger åt andra. Dvs. det finns ett behov av att poängtera dylika saker för att sabotera de verkliga och angelägna frågorna i klimatdebatten. Det är givetvis inte alls bra att personer som propagerar för kraftigt sänkta CO2-utsläpp själva flyger. Dubbelmoral är inte så klädsam. Oberoende beteende hos den ena eller den andra politikern måste mänskligheten givetvis se förbi olika dumheter och sträva till hållbar ekologisk framtid.

Det var förvisso inte mot de där plastsugrören som det demonstrerades i Helsingfors. Men vad gör det när man vill snacka bort alla viktiga aspekter i denna angelägna fråga?