Andra maj 7. Rödräv

Det här inlägget avslutades med en sanslöst spännande cliffhanger.

Här är svaret.

Rödräven jagade i området mellan viken och stranden. Gissar på vattensork eller något i den stilen.

Misstänker att det fanns en del olika godbitar att smaska på i det där området mellan viken och stranden. Örnarna var ju bl.a. nere på marken och verkade slita i något. Antagligen fisk. Räven kollade säkerligen också de mumsigheterna. Men jagade aktivt gjorde den som sagt också. Ett par typiska räv-skutt förevisade den i alla fall.

Typiskt nog hade jag missat mig med adaptern mellan kamerahuset och objektivet (Canon FD 150-600 f5.6 L). Adaptern har en ring som bör vridas till ett visst läge för att bländaren ska aktiveras (även om det alltså är manuell bländare). Detta var inte rätt inställt och bländaren var således vidöppen - vilket ger tydlig försämring av skärpan med det objektivet.

Oberoende så var ju avståndet ändå så pass stort (typ 400 meter) att bilderna ändå bara är av högst dokumentär art.

Tornens kamp anno 2014

I dag var det åter dags för tornens kamp och för andra året var jag med vid Bådaviken.

Innan jag alls kom ut till fågeltornet blev jag tvungen att stanna och slänga kameran efter en räv som sprang över åkrarna vid Mossahagen.

Den räven får således även komma med i det här inlägget.

Senare såg vi även en rödräv ute vid tornet.

Sedan var det bara att dra igång med bongandet.

Inledningsvis var det lite nordlig vind som drog in och svepte kyla runt tornet. Bland de första som gav sig till känna var tofsvipor och storspov. Själva viken var egentligen väldigt tom. Förutom det stationära svanparet syntes inga vattenfåglar.

De absolut mest typiska och vanliga fåglarna ställde upp.

Utan förvarning - ja, det brukar ju vara så - svepte plötsligt en sparvhökshane in med hög fart och låg höjd. Han gjorde ett par snabba girar och vips så hade han nappat tag i en av de småfåglar som höll till i strandvegetationen.

Bytet togs in bland småbjörkarna framför tornet. Tyvärr var det lite svårt att komma åt att ta några bilder utan störande pinnar i vägen. Han plockade en stund men stördes nog av något (kanske alla gubbarna i tornet) och flög iväg med bytet i klorna. Jag gick senare ner för att se om några dun kunde ge en ledtråd till vad han hade fångat men trots att jag tyckte mig ha exakt pejl på var han satt fanns inga fjädrar att finna. Kan ha varit en sävsparv eller kanske en ängspiplärka. Det lilla man lyckades skönja tydde på något brunt och vitaktigt.

Snart var också en hel del svalor på plats. Mest hussvalor men även några ladusvalor.

... bilder av högst dokumentär art.

Tranorna fanns givetvis med bland kryssen. 

Några överraskningar - inte ens några små sådana - ville visa sig. Däremot saknade vi en hel del sådana som absolut brukar synas vid tornet. Bruna kärrhöken var t.ex. helt frånvarande, stjärtmesarna befann sig på annat håll och rördrommen har inte alls kommit till viken i år. Vi petade trots allt ihop 56 arter och därmed gick siffran upp ganska betydligt från fjolårets kryss-öken.