Microchrysa polita

Efter tre betungande blomsterflugor pustar jag här ut med en lättidentifierad vapenfluga (fam. Stratiomyidae) i form av Microchrysa polita. 

Vanlig i trädgården och har såväl insamlats som dokumenterats tidigare.

Microchrysa polita

I förra inlägget skrev jag att det kanske är dags att slänga upp något annat än en stekel för att få lite omväxling i bloggflödet.

Således hoppas jag att detta massiva paket med 23 bilder av fem stycken Microchrysa polita ska kunna ge de mest stekeltrötta läsarna andrum. Inte för att jag tror på att någon kan vara stekeltrött. Hur skulle det gå till? Men ändå liksom.

Alla är insamlade i ett av trädgårdens växthus och de är av lite olika "kvalitet" vad skickat beträffar. Tyvärr ha de flesta av dem flugmässigt typiskt ihopskrynklad bakkropp. Det är något som ofta sker när de torkar. Hos vissa familjer är de övre plåtarna (tergiterna) lite stadigare och då är det endast undersidan som sjunker in. Här är hela bakkroppen deformerad och jag har inte koncentrerat särskilt mycket fotografering till den delen.

Microchrysa polita är ganska lätt att artbestämma och fotografierna behöver egentligen inte gå in på smådetaljer. Det finns ett par möjliga förväxlingsarter om man enbart ser flyktigt på flugan, men jag är osäker på om de ens finns här i trakten. Har inte kollat deras utbredning.

Här (hona & hane) och här (hane) är några riktigt gamla bilder jag tagit i fält av Microchrysa polita.  Arten är vanlig i trädgården och det är inte så konstigt att flera hittas i växthuset. Dessa fem är bara några enstaka sparade av ganska många. De övriga var i sämre skick.

Skillnaden i färgton mellan de bilder som finns i länkarna ovan och bilderna i det här inlägget är en kombination av dålig vitbalans i fältfotografierna samt det faktum att diffuseringen i "studion" tenderar lyfta fram färger orsakade av mikrostruktur på ett anmärkningsvärt sätt. Jag har alltså inte ökat färgmättnaden i efterbehandlingen av bilderna.

Microchrysa polita hör till familjen vapenflugor (Stratiomyidae). Av dem finns det 31 arter i Finland och märkligt nog är den här arten den enda jag hittills dokumenterat. Det är en familj som inbegriper flera ganska iögonenfallande arter. Dels rör det sig om metallblänkande flugor som den i inlägget och dels om sådana som har vackra mönster och fläckar. Alla är inte lika små som den här tre millimeter långa arten. Ett riktigt gott kännetecken för vapenflugor är det specifika utseendet på vingribborna med en liten diamantformad bakre mittcell (eng. discal cell). Den är synlig i ett flertal av bilderna nedan.

Larverna hos många av arterna - inkl. M. polita - lever av alger och förmultnande växtmaterial. Det finns både vattenlevande och landlevande larver. Jag vet dock inte om någon - och i så fall hur många - av de finska arterna har vattenlevande larver.

Fyra bilder av hona nummer ett:

Hon är som synes "en aning" smutsig och en hel del av det hon har på huvudet satt ganska hårt. Jag gav upp putsningen ganska snabbt.

Fem bilder av hona nummer två:

Det här var en fluga som gick lättare att putsa.

Fyra bilder av hona nummer tre:

Den här honan var i relativt gott skick och med förvånansvärt röda ögon. Jämför med de svartnade och vita ögonen hos de tidigare exemplaren.

Jag testade en del olika bakgrunder och belysning medan jag dokumenterade flugorna. Därför är bildmaterialet utseendemässigt inte så konsekvent.

En lateral bild av hona nummer fyra:

Tog endast denna bild av den här honan. Hon var ganska smutsig och svårstädad på ryggsidan.

Slutligen nio bilder av en hane:

Tack och lov är han i relativt gott skick vilket kändes prima eftersom han var den enda tillgängliga hanen och det medgav hyfsat goda alternativ beträffande detalj bilder utan störande skräp. Tergiterna på bakkroppen hade också hållit formen. Jag har dock inte koll på om om det är en tillfällighet ellerom hanar på något sätt har kraftigare tergiter än honorna.

Den tydliga skillnaden mellan könen är förstås ögonen. Att hanar har betydligt större ögon än honor förekommer hos flera av flugfamiljerna. Det är alltså en försvarlig mängd facetter (delögon, ommatidier) han visar upp runt sin skalle. Notera även den tydliga skillnaden i storlek mellan facetterna på övre och undre halvan av ögat. En annan tydlig skillnad mellan könen är hanarnas svarta och något mer grova behåring på såväl mellankropp som bakkropp.

Referens:

Pjotr Oosterbroek. 2006

The European Families of the Diptera. Identification, diagnosis, biology.

KNNV Publishing

ISNB 90-5011-245-5 / 978-90-5011-245-1

Med huvudet helt täckt av ögon

18 juni förra sommaren hade jag fotograferat mamma och pappa vapenfluga.

Nu repeterar jag men utan mamma-fluga. Så här ser en hane av arten Microchrysa polita ut 2014. Jag tycker mig se att de påminner väldigt mycket om fjolårsmodellen och de är fortfarande lika små - ca tre millimeter.

De har troligen kläckts ganska nyligen. En växtrabatt som anlades på sensommaren 2013 fick en hel del nykomposterat material nedrört i myllan. Troligen har puppor följt med och nu klättrar flugorna upp.

Hanarna har ju alltså ett helt sanslöst synfält. Utan att vrida på huvudet kan han se sina bakben putsa vingarna samtidigt som han kan se åt precis alla andra håll samtidigt.

Små flug-juveler

Microchrysa polita är en liten fluga i familjen vapenflugor (Stratiomyidae). Larverna vill ha förmultnande organiskt material (mestadels växter) och gillar bl.a. komposter. Flugorna är vanliga men relativt oansenliga till storleken så man kommer sig sällan för att se närmare på deras glänsande, vackra färgtoner. 

Flugan på övre bilden är en hona och nedan syns en hane.