Ungefär 37 000 bilder. Det är vad Zeiss-kameran plåtat totalt under sina dygn i vassen. Den senaste laddningen, tagna mellan första och sextonde juli, var 21 380 bilder. Under samma period tog Spypoint-kameran 583 bilder. Båda är inställda på högsta känslighet.
Varför båda kamerorna är inställda på hög känslighet förmedlade jag i slutet av det här inlägget.
Jag ska dock poängtera att Spypoint-kameran har långt fler bilder innehållande djur än vad Zeiss-kameran har. Dels kan det ha lite att göra med hur de är riktade eftersom vassen framför respektive kamera är på lite olika avstånd och således kanske triggar kamerorna i olika omfattning när vinden gör sitt och dels är kanske Zeiss-kameran känsligare rent allmänt.
Egentligen borde jag byta deras positioner för att se om deras respektive riktning påverkar. De är alltså på samma stolpe men med riktade åt lite olika håll. Skillnaden var väl typ 100° under den aktuella perioden och de lämnade ett obevakat fält mellan Zeiss-kamerans högra bildkant och Spypoint-kamerans vänstra.
Gräsänderna har triggat absolut flest bilder... om man bortser från vass som rör sig i vinden förstås.
Det är en gräsandshona med allt större ungar (ungar växer. Duh!) som rört sig i den här ytan. Gräsandsgänget är avgjort oftare i Spypoint-kamerans blickfång och mera sporadiskt framför Zeiss-kameran. Jag tippar det är samma familj som i det ovan länkade inlägget.
Nästan 40°C säger kamerorna i några av bilderna. Rekordet jag noterat är 45°C. Men så varmt är det förstås inte i luften även om jag toksvettades när bildmaterialet samlades in. Temperaturgivaren reagerar rimligen på det uppvärmda kamerahuset.
Spypoint-kameran fångar älg. Det gjorde den redan från början och det var fullt väntat. Fram till vattenytan går nämligen en välanvänd älgstig genom vassen.
Och så... plötsligt händer det.
Orsaken till att jag haft Zeiss-kameran inställd med hög känslighet heter vattenrall. Kameran är nämligen riktad så att den ser mot ett område från vilket vattenrall hörts vid upprepade tillfällen. Vattenrallen smyger omkring inne i vassen och vill verkligen inte göra mycket synligt väsen av sig.
Faktum är att jag inte ens vet om kameran reagerat på rallen eller om fågeln är ren och skär "bifångst" i den myckna mängden vind-utlöst bildmaterial.
För jo... visst är den där till vänster i bild precis där jag misstänkte att det skulle finnas chans att den dök upp. Genomgång av 37 000 bilder lönade sig.
Gott folk, jag har bildbevis på vattenrall!
Champagnekorken och klackarna i taket.
Rördrommen dök också upp igen. Den - eller de - passerade kameran oftare innan häckningen tog vid. Det torde vara fler grodor i det här området än i närheten av deras boplats. Jag spekulerar dock angående den saken.
Här förväntade jag mig att se rördrommen också i bildmaterialet från Zeiss-kameran. Fågeln går väl ut ur bild till vänster och därmed in i den yta Zeiss-kameran har koll på. Men icke. Jag har 30 sekunder fördröjning på kamerorna innan de tar ny sensortriggad bildserie. På den stunden kan rördrommen ha svängt vänster och tagit sig ut ur bild till höger samt därmed gått "bakom" kamerorna. Men jag tror hen svängt höger och letat sig in i vassen precis i den blinda sektorn mellan kamerornas synfält. Eller så har Zeiss-kameran precis tagit en bildserie varpå rördrommen passerat inom de 30 sekunder som kameran varit inaktiv.
(Plats för konspirationsteori)
Det är visserligen fåglarnas varande jag är mest intresserad av. Men visst är det ändå kul när älg kliver in i bild!
Fortsättning följer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar