Trädgården 2.8. Apis mellifera

Det som här bevittnas är en smått anmärkningsvärd premiär.

Honungsbi, Apis mellifera, har under bloggens dryga tolv år nämligen inte förekommit i något inlägg annat än som ett kort omnämnande. Att 1288 andra djurarter skulle komma före in på bloggen är alltså smått oförväntat. Honungsbin är ju inte speciellt ovanliga.

Honungsbin har sporadiskt setts i trädgården förr och i bildarkivet finns enstaka suddiga bilder tagna 2012. Under merparten av de år jag dokumenterat småkryp i trädgården har honungsbiuna ändå lyst med sin frånvaro. I detta nu är dock rätt många på besök i trädgården och förser sig bland blommorna. Var närmaste biodlare har sina kupor vet jag inte. Men honungsbin kan ju flyga ett antal kilometrar och nu har helt klart någon spejare dansat hit sina systrar.

Stjärnflockorna, Astrantia major, lockar mest.

Det är med viss fundersamhet jag betraktar honungsbina.

Ja, det ter sig nästan en smula nedrigt att inte helhjärtat fröjdas över deras närvaro.

Binas hårda och viktiga pollinerarjobb som dessutom ger oss människor honung kan väl inte ses som annat än ovärderligt. Det är det också i någon mån - ovärderligt alltså.

Ur biodiversitetssynpunkt är de nämligen inte nödvändigtvis alltid det bästa tänkbara. Här i trädgården myser jag i viss mån faktiskt mer av att få se andra bin, som humlor, sandbin, väggbin, silkesbin och övriga, surra runt bland blommorna.

Jag låter härmed den eminente Dave Goulson berätta mera.

Men med det sagt ska jag tillägga att antalet honungsbin här i trädgården knappast är ett biodiversitetsproblem och de är varmt välkomna i den beskedliga mängd som för tillfället råder. 

Och som förtydligande vill jag även poängtera att jag inte hyser några som helst agg mot vare sig biodlingar eller biodlare. 

Frill 6.8. Del 8 - "Sommarhöstgökbi"

De flesta gökbi-arterna (släktet Nomada) flyger primärt på våren och försommaren. Höstgökbi, Nomada roberjeotiana, är däremot en sensommar-art som passar bra med tidpunkten. Men sommargökbi, N. tormentillae, kan även förekomma en liten bit in i augusti och dessa båda arter är svåra att skilja från varandra om inte rätt detaljer syns. 

Tyvärr fick jag inte mer än detta halvdana fotografi av biet och fler såg jag inte. Skutellen, den som syns som en brun fläck på ryggen, skiljer sig en smula arterna emellan. Sommargökbi har en lite tydligare mittfåra på skutellen. På bilden är den något svårbedömd. Ett fotografi där första tergiten (ryggplåt på bakkroppen) är synlig vore värdefullt för artbestämningen.

Nästa sommar är det således skäl att spana efter fler gökbin och då gärna främst under nämnda vår och försommar. Eftersom jag så oerhört sent på säsongen fattade att jag borde åka till Frill har jag alltså mycket att upptäcka än. 

Gökbin är boparasiter hos solitära bin som gräver bohålor i marken. Gökbihonan lägger ägg i värdartens boceller varpå gökbilarven först äter upp värdartslarven och därefter det insamlade lagret av pollen. Hittar man dylika boparasiter får man alltså utgå från att värdarten finns i området. Det omvända är inte självklart men känner man till vilka som parasiterar på någon art man fyndat är det alltså läge att även spana efter den parasiterande. 

Värdart för höstgökbi är tandsandbi, Andrena denticulata, som mycket väl kan finnas i det ännu o-genomgångna bildmaterialet. Sandbin fotograferades men jag har inte tagit dem genom artbestämningsproceduren än. Tandsandbi samlar pollen från ett flertal korgblommiga växter.

Sommargökbi är boparasit hos blodrotssandbi, A. tarsata, vilken är en art knuten till släktet Potentilla och då främst blodrot, P. erecta, samt femfingerört, P. argentea, vilken växer på området. Blodrot är inte listad i existerande växtinventering på Frill men kan förstås finnas i närbelägna trädgårdar.

Just gökbin är ett släkte jag rent allmänt inte påträffar så ofta eftersom jag helt enkelt mestadels rör mig på fel ställen. I trädgården har jag dock väntat på trädgårdsgökbi, N. ruficornis, vars värdart är trädgårdssandbi, Andrena haemorrhoa. Väntan fortsätter.

Både sommargökbi och höstöstgökbi är aningen sydostliga av sig i Finland vad rapporterna beträffar men en del bekräftade fynd finns längs västkusten. Samtidigt kan man misstänka att de glesa rapporterna från västkusten handlar om underrapportering.

Tack till Krister Larsson för artfunderingar!

Referens:

Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. 2022. 

Artinformation och bestämningsnycklar till svenska arter av bin (Apiformes). 

Uppsala: SLU Artdatabanken.

Lucka 3

Jag anar ett mönster. Första luckan var en stekel, andra en tvåvinge och nu är det igen en stekel. Undrar om det blir en tvåvinge imorgon. Ett annat mönster är att lucka 1 har en bild, lucka 2 har två bilder och denna lucka har tre bilder. Jag vågar ändå nästan lova att antalet bilder inte kommer att korrelera med luckans nummer särskilt många gånger. Kanske inte alls mer detta år.

I anslutning till etiketten "Getingar" fanns denna vackra lilla stekel fastnålad.

Den uppmärksamme julkalenderföljaren noterar antagligen att den här insekten inte alls är lika damm-bemängd som den första. Inledningsvis hade jag tänkt fotografera krypen med damm och allt. Men det blev ju alldeles otroligt tråkigt och på den här penslade jag bort de värsta avlagringarna. En del finns förstås kvar men nu ser man i alla fall stekelns färger.

Likt fallet i lucka 1 är det här inte heller en geting. Här är nämligen ett bi ur släktet Nomada - gökbin.  Arten har jag i hastigheten inte ännu lyckats komma underfund med. Det kanske ger sig. Gökbin är på inget sätt ovanliga. Som synes är de förhållandevis hårlösa (för att vara bin) och de samlar inte eget pollen till sina larver. Deras namn härrör ur det faktum att de är boparasiter hos andra bin - i de flesta fall solitära bin ur släktet Andrena (sandbin). Varje specifik art av gökbi är anpassad till en specifik art av sandbi. När värden samlat sina bohålor fulla av pollen till de egna larverna dyker gökbina upp. De lägger i sin tur ägg i sandbinas larvkammare varpå gökbi-larven dödar värdens larv (om inte honan redan gjort det) och tar över kammaren med pollen och allt.

Edit: Gökbiet torde vara Nomada fulvicornis - Gullgökbi