Illustrationer i Finlands Natur 2025

För ett år sedan plitade jag ihop detta inlägg med illustrationer gjorda för artikelserien Artporträttet i tidskriften Finlands Natur under åren 2023 och 2024. Läge för det här årets motsvarighet nu då kanske?

Tokstrikt lateral eller dorsal vy utan bakgrund har varit mitt genomgående tema.

Först ut 2025 var padda, Bufo bufo. 

Läge att påminna om mystiskt svartögda paddhanar dokumenterade vid Storsand.

Därefter följde makaonfjäril, Papilio machaon.

Det blev det både larv och vuxen fjäril.

I höstnumret var det dags för nötkråka, Nucifraga caryocatactes. Valde den smalnäbbade underarten N. c. macrorhynchos som ju är den man ser här på utgångspunkten.

Slutligen, i nr. 4 för året, blev det småvessla, Mustela nivalis, i vinterdräkt.

Nu är det dock över för den här gången och hoppeligen hittar redaktionen någon ny illustratör som vill ta hand om uppdraget inför kommande år. Hur kul det än varit att göra dessa illustrationer så är jag i behov att prioritera andra projekt den närmaste tiden.

Sedan artikelserien inleddes har det blivit totalt 30 st porträtt för Finlands Natur och det känns som en fin och jämn siffra att avsluta på. 

Storsand 7.5. Del 11 - Paddor och grodor

Två par paddor, Bufo bufo, satt på grusvägen ganska nära Storsand. Det ena paret körde jag bara försiktigt förbi på väg dit och när jag åkte fanns ett nytt par på vägen. Antingen slump eller ett ställe där de mer allmänt korsar vägen mellan övervintring och fortplantning.

Med tanke på trafiken den dagen stannade jag, skyfflade försiktigt över dem på mitt medhavda "plastunderlag" (det jag skakar ner insekter från kvistar på) och bar dem till sidan. Dessa paddor tenderar bara sitta still när bilar kommer.

Efter en stund befann de sig i en pöl ganska nära vägen.

I pölen lekte även grodor.

Art låter jag vara osagt.

Vid det här laget har du antagligen noterat hanens mörka, närmast helsvarta, ögon. 

Så ska de ju inte se ut.

Uppenbarligen rör det sig om en recessiv mutation (Kolenda et al. 2017). Ytterligare en padda satt halvt nerbäddad under gräs intill pölen. 

Och minsann! Svarta ögon på den också.

 

Ur arkivet: Italiensk padda och en väggödla

Mera utländska bilder och nu är jag tillbaka i södra Italien och Montescaglioso och året är åter 2004.

Är detta Bufo balearicus, Bufotes balearicus eller Pseudepidalea balearica?

Jag vet inte. Vet inte heller om den har ett svenskt namn. Jag har inte undersökt vilket av de vetenskapliga namnen som faktiskt gäller för tillfället så jag använder det första alternativet.

B balearicus är i huvudsak en Italiensk padda men sägs ha införts till Balearerna (Mallorca och närliggande öar) någon gång för länge sedan. Förutom i Italien finns den också på Korsika och Sardinien.

Jag har varit en handfull gånger i den lilla syditalienska staden och vid några tillfällen letade vi oss ut i det bergiga skogsområdet Parco della Murgia Materana nordost om stan. I området finns gamla vandringsleder, eremitboplatser och kapell. De senare är uthuggna i berget på samma sätt som bostäderna i det världsberömda Sassi i närbelägna staden Matera.

Det här väldigt unga exemplaret av B. balearicus hittade jag i dalen mellan Montescaglioso och Murgia.

Bergen, klipporna och stenarna i området är perfekta boplatser för den ruinödlan - Podarcis sicula.

Ur arkivet: Luxemburg-paddor

När jag nu ändå tagit upp arbetsrelaterade workshops i utlandet kan jag lika väl publicera dessa bilder av paddor - Bufo bufo - som ägnade sig åt kuckeliku i en park. Den här gången handlade det om en två veckor lång vistelse i Luxemburg - närmade bestämt staden Wiltz i norra delen av det lilla landet.

I parken som tillhörde den institution vi jobbade med - och i - var paddorna vårrusiga. Det var i medlet av april 2006 och grönskan hade hunnit långt men temperaturen kunde ännu sjunka rätt lågt mot nätterna

Parken innehöll ett flertal dammar och ett litet kanalsystem dem emellan.

Precis som i förra inlägget nyttjade jag min gamla Sony DSC f717 och nu när jag återser och efterbehandlar bildmaterialet är jag positivt överraskad beträffande materialets kvalitet. Visserligen får man inga stora bilder från filerna eftersom upplösningen inte var (är) så häv som i dagens kameror men för nätet och/eller mindre tryck håller de bra. Valör och färgomfånget i originalfilerna är överlag riktigt prima. Det beror högst troligen på kamerans verkligt fina optik.

Paddorna var verkligen överallt.

En vattensalamander kikade också upp i dammkanten. Jag tror det är en mindre vattensalamander - Lissotriton vulgaris.