Trädgården 20.6. Oribatida-nymf

Som upptakt till detta inlägg hänvisar jag till föregående inlägg. Samma förmultnande vedklabb och samma optik på kameran.

På ett område av träbiten fanns en jämngrå "filtmatta" som visade sig vara svamp och närmare bestämt ett mögel av något slag. På den svampmattan fanns sin tur detta kvalster. Det rör sig om en hornkvalster-nymf.

Min brist på litteratur över nymfer i den här oerhört artrika gruppen, kombinerat med att många nymfer tenderar ha annat utseende än de adulta kvalstren, gjorde att jag omgående postade bilderna i en kvalstergrupp på Fb. 

Svaren kom relativt snabbt och det är eventuellt någon art i släktet Eupelops i familjen Phenopelopidae.

Tack till Ilya Smelansky och Dave Walter!

Här ett vuxet kvalster i släktet Eupelops.

Nymfens längd bör vara ca 550 μm.

I något skede lär jag leta fler kvalster bland samma förmultnade träbitar och måhända vuxna individer av någondera art i nämnda släkte dyker upp då?

Skogssafari 31.5. Eupelops sp.

I en del tidigare inlägg har jag beskrivit varför jag vanligen inte samlar in småkryp för artbestämning. Den mest omfattande beskrivningen av orsakerna finns i det här gamla inlägget.

Nästan alla kvalster, vilket är samma som hejdlöst många, borde verkligen in under mikroskopet om man vill vara säker i sin bedömning av arttillhörigheten. Dylika fältfotografier räcker alltså relativt sällan till. 

Här hyser jag för närvarande en stark misstanke om att den här lilla pansarvagnen är Eupelops plicatus.

Helt hundra är jag inte och det får därmed stanna vid Eupelops sp. tills eventuella nya insikter dyker upp.

Släktet är i alla fall inget frågetecken.

Tillägg 22.6.2026: Nya insikter dök upp i form av boken Hornmilben (Oribatida) (se ref.) där jag kunde notera att E. torulosus är mer trolig. Sensillus - om än delvis skymd av vad som antingen är någon silkestråd eller svamphyfer - har en form som bättre stämmer med E. torulosus. Samma gäller hårens längd på notogaster (speciellt c2), spetsformen på h1 (tjockt hår längre bak på notogaster), rejält tjockt p1 (ännu längre bak på notogaster) samt närheten mellan håren lp och h3 på sidan av notogaster.

Tack till Ladislav Miko som bekräftade att arten troligen är E. torulosus. Men säker kan man dock inte vara och ett frågetecken bör kvarhållas. 

Miko nämnde också den för arten typiska cerotegument-ansamlingen bak på notogaster ("bakkroppen").

Familjen är Phenopelopidae (underordning Oribatida, hornkvalster).

Hittad i mossa på stenbumling.

Referens: 

Weigmann, Gerd. (2006)

Hornmilben (Oribatida)

Verlag Goecke & Evers, Keltern