Macrocheles glaber

I samband med kylan som rådde här runt nyår blev det läge att frosta ur frysen. Där förvaras tidvis diverse insamlingsrör med småkryp. Rören plockades ut och tömdes. Två av dem innehöll varsitt kvalster. Jag har inget riktigt minne av varifrån kvalstren kommit eller när de samlats in.

Intressant var i alla fall att de frystorkats på ett sätt som gjort att de bibehållit sin kroppsform hyfsat väl. Jag tror några av lederna på åtminstone första benparet kan ha tryckts ut och isär av expansion när de frusit, men i övrigt är de närmast intakta. 

Frystorkning tycks därmed fungera ganska bra med kvalster av den här modellen och det kommer jag garanterat att. sporta med även i framtiden. Sprit, glasskivepreparat och motsvarande "bökigt pill" är annars kutym. Men då tappas ofta färg, form eller bådadera. För den här typen av fotografi var det här en ypperlig lösning. Visserligen har jag kört metoden med fästingar tidigare, men aldrig tänkt på att det kunde fungera med andra kvalster.

Det vore riktigt prima om även kvalster i ordningen Trombidiformes (bl.a. sammetskvalster, Erythraeidae, Anystidae) kunde genomgå motsvarande behandling med lyckat resultat, men det är eventuellt att hoppas för mycket eftersom de saknar stadiga sköldar som kan vara till hjälp med att hålla kroppsformen. Jag får testa helt enkelt.

Båda kvalstren är av samma art. Ett av kvalstren fick bli modell för alla bilder utom den där undersidan är synlig. 

Jag testade limma dem på spetsen av en bit "entomologi-kartong" precis som jag gör med insekterna. Det fungerade ganska bra men det ena kvalstret "drog" lite snett. Svårt att få tillräckligt liten limdroppe.

Kvalstren är i princip 1 millimeter långa och med den optik jag har går det någorlunda bra att ta helbilder av så små objekt även om gränsen för objektivets förmåga börjar vara passerad.

Skärpan har redan tappats en del i uppförstoringen och ännu större förstoring är i princip omöjlig... eller onödig... pga. riktigt snabbt försämrad skärpa.

Objektivet är Nikon 10x 0.25 160/- WD5.6 (finite conjugate) på Canon FD Bellows (bälg) där bälgens utdrag påverkar uppförstoringsgraden. Objektivet presterar bäst resultat runt 10X vilket är förståeligt, men med större bälgutdrag går det att "pressa" det till större förstoringar. Gränsen nås förstås så småningom när skärpan snabbt blir sämre. 

Kvalstren tillhör familjen Macrochelidae (ordningen Mesostigmata) och min misstanke var att släktet är Macrocheles.

I "kvalstergruppen" Acarology på Fb bekräftade Dave Walter nämnda släkte och tillade att det ser ut att kunna vara M. glaber eller M. perglaber, två närstående arter svåra att skilja från varandra. Speciellt honorna (och dessa två är honor) tycks ha artskillnader av det mer subtila slaget som t.ex. utseendet på hår s5 nära bakkanten av främre ryggskölden samt formen på anal-skölden (ventrianal shield på engelska).

Främre ryggskölden? Det är ju bara en (1 st) ryggsköld?

Hos dessa är ryggsköldarna sammanväxta. Ganska centralt tvärs över ryggen ser man den rundade fogen.

Längs sidorna syns en peritreme (har inte hittat någon svensk benämning) vilken inbegriper stigmata/spirakler som alltså är andningsöppningar. Hos Macrochelidae bildar peritremen en "krok" i bakre ändan. En annan diagnostisk karaktär för Macrochelidae är avsaknaden av klor på första benparet (de långa, tunna framsträckta extremiteterna).

Enligt beskrivning i Özbek et al., 2015 (se ref.), närmare koll på hår s5 och mätning av analskölden har jag dragit slutsatsen att det handlar om M. glaber. 

M. perglaber är för övrigt inte på Finlands artlista, men för dylika småttingar är sådant ingen garanti och artbestämning bör inte ske med alldeles för nitisk koll på artlistor när det handlar om kvalster.

Macrochelidae är rovdjur. I lateralbilderna längre upp skymtar man chelicererna (käkarna) som är två "saxklor" med vilka de kan hantera och finfördela byten.

Özbek et al. nämner att M. glaber påträffats som foretisk på insekter. I samband med artbestämningen dubbelkollade jag mina tidigare, foretiska, exemplar av Macrocheles utgående från artbeskrivningen och kunde då konstatera att även dessa är M. glaber.

Referens:

Hasan Hüseyin ÖZBEK, Durmuş Ali BAL, Salih DOĞAN
The genus Macrocheles Latreille (Acari: Mesostigmata: Macrochelidae) from Kelkit Valley (Turkey), with three newly recorded mite species
Turk J Zool (2015) 39: 768-780
doi:10.3906/zoo-1409-14

Savstumpbagge med liftare

 

Öppnade nyss makrostudiosäsongen igen. Dvs. jag inledde dokumentationen av insamlade småkryp. Den verksamheten ligger mestadels nere under sommarhalvåret eftersom jag då primärt vill spendera kameratid ute i grönskan snarare än inne i arbetsrummet.

Det ska tilläggas att jag kände mig aningen ringrostig när "studiolamporna" tändes och kameran monterades på makrosläden. Blev inte mycket rätt när jag tog de två första bilderna (som också är de två första bilderna i det här inlägget). Men bilderna ska inte figurera i några större sammanhang än den här bloggen och då orkar jag inte göra om och göra rätt. Har ändå tillräckligt med odokumenterade kryp som väntar.

Skalbaggen är en savstumpbagge, Margarinotus striola. Den hittades i ett av gårdens växthus någon gång på försommaren. Arten har jag hittat och dokumenterat tidigare, så den här gången är det inte skalbaggen i sig som är i fokus, utan snarare de foretiska kvalstren på bakbenen.

Kvalster på savstumpbagge har jag också tidigare tagna fotografier på. Den gången rörde det sig om deutonymfer i familjen Parasitidae.

Bilderna ovan tog jag för att komplettera det här inlägget som primärt skulle lyfta fram tre fotografier jag tog i somras då jag gjorde ett undantag i det där med den sommarrelaterade makrostudiopausen. De tre bilderna togs för en artikel jag återkommer till nedan.

Totalt fyra kvalster satt på stumpbaggens båda bakben. Tre av kvalstren är rovkvalster (ordningen Mesostigmata) och här nedan följer bilder på det ena av dem.

Kvalstret bestämdes i en kvalstergrupp till Macrocheles sp. (fam. Macrochelidae). Det torde vara en vuxen individ. Notera de två tätt sittande parallella, framåtriktade håren längst fram på ryggskölden (vid "huudet") samt fogen där främre och bakre ryggsköldarna smält samman.

Även undersidan med sin indelning av "plåtar" är användbara kännetecken när rovkvalster ska placeras i rätt familj.

Deutonymfen nedan torde tillhöra någon art i familjen Histiostomatidae (Astigmatina). Familjens deutonmyfer är helt och hållet anpassade för foresi, dvs. liftande med större djur. 

Här, här och här fins exempel på motsvarande (men lite annorlunda) deutonymfer som jag tror kan tänkas tillhöra samma familj.

I våras kontaktades jag av Sveriges entomologiska förening med frågan om jag hade lust att skriva en artikel om kvalster till deras medlemstidning Yrfän. Eftersom jag tenderar ha svårt att säga nej blev det också så att jag tackade ja trots tveksamhet pga. andra åtaganden. Samtidigt kändes det kul att få röra ihop en lite längre artikel om kvalster rent generellt.

De tre bilderna ovan togs alltså för artikeln men de användes aldrig. Jag skickade ganska många bilder så att det skulle finnas flera olika alternativ under layout-arbetet. Det är också kul att kvalster börjar röna lite intresse bland allt fler småkrypsentusiaster. Det finns så oerhört många spännande grejer att upptäcka i mesofaunan (organismer på 0,1 - 2 mm).

Tack till Adina Calugar för bestämning (Macrocheles sp.) och till Dave Walter för bekräftelse och tilläggsinformaton.

Rynkad panna pga. kvalster

Rubriken gäller väl alla kvalster. Det blir brutalt många rynkade pannor med tiden.

Kvalster är antagligen den svåraste sporten som finns när det handlar om observation, artning och "kryss" av en viss utvald grupp djur.

- De är små.

- De finns i brutalt stor artrikedom.

- De finns på de mest märkliga ställen.

- Många är bristfälligt beskrivna.

Att bara ta några bilder av ett kvalster man hittat nere i förnan och sedan gå vidare med livet är gravt amatörmässig acarologi. Här skulle det verkligen krävas insamling och noggrann mikroskopi för att utröna det insamlade krypets taxonomiska hemvist.

Inledningsvis är det enkelt. Underordningen är Mesostigmata. Sedan inleds osäkerheten. Familjen Macrochelidae är mitt hetaste tips. Jag kan dock ha missat något och därmed halkat fel. Undersidans "sköldar" borde ge vissa indikationer men jag har hittills gått bet. Hittar helt enkelt inget som känns riktigt klockrent på släktesnivå.

Macrochelidae är hur som helst rovdjur vilka främst sägs angripa larver och äta ägg av diverse olika små insekter. Verkar som om vissa representanter för familjen används som ekologisk bekämpning mot diverse "skadedjur".

Det här kvalstret befann sig i gammal "kvisthack" som spridits på marken i trädgården.