Bådaviken 23.8. Björkbärfisar

Förmodligen större björkbärfis, Elasmostethus interstinctus. Mer om varför det är "förmodligen" här.

Trycker med foten ner Kleidocerys resedae, representant för familjen fröskinbaggar, Lygaeidae.

Sävlig mindre björkbärfis, Elasmucha grisea. Frågan är om sävligheten hade något att göra med att den var belägen bland nättrasslet i ett "spindelbo" eller om den annars bara var trött och ovillig att röra sig på annat sätt än i extrem slow motion.

Spindeln är en ung eller subadult morotsdvärgspindel, Gongylidium rufipes. Som vuxen kommer han att se ut så här. 

Lustigt nog är det här första gången jag dokumenterat morotsdvärgspindel i Bådaviken. Arten är galet vanlig häromkring och är med största sannolikhet också galet vanlig i Bådaviken. Men jag har under de sista 6-7 åren inte befattat mig så mycket med små täckvävarspindlar (fam. Linyphiidae) vilket självfallet avspeglas i såväl artkrysslistan som bloggflödet.

Avslutningsvis - förmodligen - större björkbärfis i femte och sista nymfstadiet.

Ska tillägga att bärfisarna ovan - namnet till trots - inte tillhör familjen bärfisar (Pentatomidae), utan kölskinnbaggar (Acanthosomatidae).

Trädgården 20.8. Större björkbärfis?

I dessa tider av många insekters avancemang norrut blir det för slappt om man okritiskt spikar större björkbärfis, Elasmostethus interstinctus utan ordentlig granskning.

Arten kan nämligen inte särskiljas från de i övrigt mer sydliga trybärfis (E. minor) och jolsterbärfis (E. brevis) utan kontroll av genitalsegmenten. 

Nu sitter den visserligen varken på try eller jolster, vilket arterna i fråga är starkt knutna till, utan på annan växt under en stor björk. Därigenom lutar det förstås starkt mot större björkbärfis. Men man borde som sagt kika dem i aktern.

Bådaviken 6.6. Del 20 - Mindre björkbärfis

Det är tre år sedan jag sagt upp bild på mindre björkbärfis, Elasmucha grisea. Därigenom tyckte jag det var dags igen. Vanlig art i Bådavikens strandskog.

Trädgårdssafari 4.6. Del 4 - Skinnbaggar

Större björkbärfis, Elasmostethus interstinctus.

Eller är det?

Lite slappt har jag alltid tagit dessa som just större björkbärfis. Men i egentlig mening borde man vara vaksam över risken/möjligheten att det är jolsterbärfis, E. brevis, eller trybärfis, E. minor. Dessa båda arter är dock sydliga av sig, men bekräftade fynd av jolsterbärfis har gjorts i Uleåborg och man borde med andra ord vara på sin vakt. Troligen är det så att genitaliepreparation är den enda säkra metoden även om det finns små, närapå subtila, skillnader i teckningen. Inomartsvariation och risk för överlappningar i utseende riskerar måhända ändå orsaka felbedömningar.

Hårigheten hos denna ängsskinnbagge i släktet Lygus tyder på att det är L. rugulipennis. Ingen trädgårdsnyhet.

Nyhet i trädgården är inte heller Rhabdomiris striatellus. 

Däremot har jag inte tidigare dokumenterat någon nymf. Här är bilder av vuxna exemplar samt kort beskrivning om arten. 

 

Bukprickig björkbärfis

Noterad för första gången i trädgården: bukprickig björkbärfis - Elasmucha fieberi.

Som synes är detta en nymf.

Bådaviken 23.5. Del 11 - Mindre björkbärfis

Mindre björkbärfis - Elasmucha grisea - nerskakad från gran.

Bådaviken 25.4. Del 3 - Större björkbärfis

Här och var hittade jag exemplar av större björkbärfis - Elasmostethus interstinctus.

De övervintrar som vuxna och kommer så småningom att para sig för att starta upp en ny generation. 

Som namnet antyder lever de primärt på björk. Här är en nymf i femte stadiet fotograferad i slutet av augusti förra året.

Björkbärfisen i bilden ovan hittades under bark på en halvrutten algren som låg på marken. Jag tror - med betoning på tror - att grenen ramlat ner från trädet någon gång i vinter och att bärfisen sökt vinterskydd under barken medan grenen ännu var kvar på trädet. 

Barkflagan veks tillbaka över bärfisen som därmed fick fortsätta sin väntan på varmare väder.  Exemplaret i bilden nedan hade nog "vaknat till" redan. Den satt på en granstam vänd mot solen.

Bådaviken 24.8. Del 1 - Större björkbärfis

Inleder en liten inläggsserie från Bådaviken med en lite halvt misslyckad bild av större björkbärfis - Elasmostethus interstinctus - i femte och sista nymfstadiet.

Skaffade en ny och lättare blixt som som ersättning för den gamla Canon-blixten jag hittills använt. Gamla blixtens vikt var troligen en faktor till att mina sk. "magic arms" gick sönder på löpande band - det och förmodligen faktumet att de var billiga modeller. Mer om det finns att läsa i det här utrustningsinlägget.

Mina gamla glasslådediffusorer var ju förstås inte anpassade för den nya blixten så jag fick ägna mig åt en del pyssel med glasslåda, sax, aluminiumtejp, några små plastbitar, mera aluminiumtejp, lite dubbelsidig tejp, förpackningsfoam (skumfolie) och silvertejp.

Så med ny magic arm, ny blixt och ny diffusorlåda letade jag mig till Bådaviken. Nya Laowa-objektivet var på kameran och gamla MP-E65 i väskan.

Expeditionen inbegrep några olika uppdrag. Det ena var att kika efter möjliga kvarvarande Xiphydria picta eftersom jag fått rapporter om att både honor och hanar varit nyligen varit aktiva ute på Valsörarna. Jag har ju inte observerat någon hona i Bådaviken och kände mig nödd att kika om jag kunde ha fel i min tidigare misstanke om att de redan hade kommit och gått i samband med besöken i juli. Exemplaren på Valsörarna var dock troligen kläckta i ett vedlider där de inte exponerats för sol under sommaren och kanske därför var sena.

Några X. picta hittade jag inte. Så jag tror fortfarande att jag var för sent ute för att se honorna det här året. Förmodligen är de aktiva i början av juli. Nytt försök nästa år.

Uppdrag nummer två handlade om att lära mig hitta lämpliga inställningar med den nya kombinationen av kameratillbehör. Lära känna utrustningen alltså.

tredje uppdraget var att helt enkelt bara spana efter diverse olika småkryp och fjärde uppdraget var att njuta av dagen.

Större björkbärfisen var första krypet jag träffade på. Blev två exponeringar innan den hade klättrat för högt upp längs björkstammen. Ingetdera fotografi blev enligt önskemålen, men så handlade det ju också om att försöka hitta rätt inställningar.

Trots sin vanlighet har större björkbärfis tidigare inte dykt upp här på bloggen. Det är således åtgärdat nu.

Hagtornsbärfis

Enligt utbredningskartor och rapporterade fynd har hagtornsbärfis - Acanthosoma haemorrhoidale - sin nordliga gräns i trakten kring den här bloggens kärnområde.

Hagtornsbärfis är 12-17 mm och stiligt tecknad i färgerna frisk försommargrön och mustig mörkröd med schatteringar av gult, orange, brandrött och svart.

Hagtorn (Crataegus) ska - med tanke på namnet - föga förvånande vara dess favoritväxt. Kräsen verkar den ändå inte vara eftersom Suomen luteet listar hägg, ek, rönn och bok som träd vilka den också lever på.

Övervintringen sker som vuxen och de parar sig på vårarna varpå avkomman blir aktiv senare under sommarhalvåret.

Detta exemplar är det första som observerats (eller artbestämts som denna art) i bloggredaktionens trädgård. Några problem att artbestämma hagtornsbärfis är det inte. Den delar inte sitt utseende med några andra bärfisar.

Mindre björkbärfis

En rolig grej med att hålla hela djurriket som tema i denna blogg, är ju att jag efter mer än fem år av bloggande och först på 1365:e inlägget plockar in en så oerhört vardaglig insekt som mindre björkbärfis - Elasmucha grisea. 

Fortfarande finns det drösvis av riktigt triviala organismer som ännu inte nått in på dessa sidor och nytt material för fler inlägg tar aldrig slut.