3.8 styrdes kosan åter ut till Storsand för att kolla hur det låg till med småkrypslivet.
Först gjordes en liten vända ut till strandkanten. Det är ju långgrunt halvvägs ut i Kvarken och med det låga vattenståndet var stora ytor av våt sand tillhåll för mängder av vattenflugor (familjen Ephydridae) som flög upp runt benen vartefter man släntrade fram över den exponerade sandbottnen.
Särskilt lätta att fotografera var de inte. Med knäna och armbågarna nere i sanden försökte jag smyga... ja smyga... fram med kameran. Många småkryp - inklusive flugor - är hyfsat stilla om man närmar sig med snigelfart och utan knyckiga rörelser.
Men de här flugornas privata sfär tycks vara av nordisk karaktär - dvs. de vill inte vara för närgångna. Flugorna vandrade retfullt undan och höll sig precis utanför det maximala antal centimetrar jag helst ville ha mellan kamera och motiv. Måste ha sett ut som när sjölejon kastar sig in i ett sillstim - men i slowmotion.
Blev sammanlagt två bilder av otaliga försök medan kläderna sög upp allt mer vatten vid knäna och armbågarna.
Med hjälp av flugkunniga i denna fb-grupp har jag fått släktet bestämt till Ephydra. För närmare artning ska det krävas undersökning av genitalierna. I Finland finns tre arter men utgående från observationsstatistik kan man inte dra några slutsatser eller ens gissa något.
Nämnvärt är att familjen Ephydridae inbegriper flera väldigt specialiserade arter som lever vid saltsjöar, sjöar starkt påverkade av vulkanisk aktivitet samt en del andra extremförhållanden som är fullständigt toxiska för den absoluta merparten av klotets organismer.
