Vad göra en dag som första maj?
För många år sedan utvecklades jag traditionen att sitta vid Bådavikens fågeltorn från tidig morgon till eftermiddagen under just första maj. Man kunde säga att det är uppvärmning inför tornens kamp som vanligen brukar vara några dagar senare (detta år i morgon 6.5). Oftast får man vara ensam vid tornet. Speciellt eftersom det under de senaste tiotalen år har blivit en viss minskning av antalet arter i viken vilket många lokala "skådare" känner till. Särdeles lätt att hitta dit är det inte heller för den oinvigde.
För många år sedan brukade jag tillbringa ganska många morgnar i fågeltornet, men med tiden minskade det i och kvar blev första maj som en slags tradition. Mina frekventa besök i viken är numera oftast småkrypsanknutna. Jag tog dock ingen utrustning för det ändamålet med mig. Första maj ägnas åt fåglar.
Så är det bara.
Från tornet tar man vanligen endast avståndsbilder och fotografierna är således nästan alltid bara av dokumentärt värde.
Det där med att komma ut till tornet tidigt på morgonen blev en relativ affär. Jag är vanligen ganska morgonslö och dessutom pågår matcherna i Snooker-VM en bit in på natten. Det blev således si och så med tidigheten. Halv åtta skulle många fågelskådare kalla eftermiddag och i någon mån tycker jag själv att det blev onödigt sent... men det var hur som helst det klockslaget jag klättrade upp i tornet.
När Tornens kamp går av stapeln i morgon får jag helt enkelt lov att skärpa mig.
Tranorna har inte försvunnit eller minskat. Ofta är det två eller tre par som upprätthåller sig i olika områden av viken. Så även på första maj.
De kliver omkring inne i vassen och söker föda. Troligen är det ett försvarligt antal grodor som stryker med. Grodorna "spelade" inte när jag anlände, men vartefter solen fick höjd drog skorr-kören igång.
Med jämna mellanrum drar grågäss förbi. Ofta i par. De återfinns mestadels inte inne i viken, utan snarare på åkrarna intill och vid strandkanten längre ut vid fjärden mot åmynningen (kartor finns på internätet).
Tidigare såg jag ofta andra gäss passera viken. Sädgäss, kanadagäss och vitkindad gås var inte ovanligt. De vitkindade är i och för sig mångtaliga i skärgården men de två andra har jag inte observerat från fågeltornet på många år.
En fågel som ökat rejält i mängd är ringduva. Paren flyger av och an över viken. Tidvis hoar de någonstans i skogen bakom tornet och ibland sätter de sig i småträden framför.
Ängspiplärka är standard.
När jag går tillbaka och kollar tidigare års observationer och dokumentationer kan jag notera att våren i viken, samt de flyttfåglar som där finns, är ett par veckor senare än vad som vanligen är fallet. När jag kollade läget 16.4 var vinterkänslan ännu stark och de där, för viken, typiska vårfåglarna saknades. Årets sena vår är iofs dokumenterad över hela landet.
Brun kärrök brukade häcka i viken men det är kanske tio år sedan senast. Nu torde kärrhökarna ha sitt bo någonstans i vassen längs älven i stället och man ser dem bara när de kommer på besök för att patrullera efter mat. Krickorna - som jag inte tog några vettiga bilder av - låter med emfas sitt missnöje över kärrhöksbesöket ljuda.
Blå kärrhök är mer tillfällig gäst och de som observeras är troligen bara på genomresa. Detta nämnt som en parentes. Jag såg nämligen ingen blå kärrhök 1.5.
Enkelbeckasinerna ägnade sig åt intensiv spelflygning.
Enstaka grönbenor brukar söka mat. Såg ingen sådan. Däremot passerade en rödbena norrut. Vadarsituationen är på dekis i Bådaviken.
Detta år avvek jag fån min strikta princip att enbart vara i tornet. Det står nämligen i skugga på morgonen och således kändes det av kroppsvärmeskäl prima att vingla iväg till andra delar av viken för att tillgodogöra sig en gnutta sol. I lavsnabblöparskogen rörde sig talgoxar och enstaka taltrastar. Hoppades få korn på mindre hackspett men de höll sig både borta och tysta denna dag.
Fågelfokus till trots kunde jag inte hålla mig från att kasta ett litet öga efter lavsnabblöparna. Framförallt spanade jag lite extra på ställen där de teoretiskt borde finnas men där jag inte hittat dem tidigare. Och bingo! En spindel fanns på ett sådant ställe.
Inne i centrum av viken huserar sävsparvarna. Parbildningen är på gång.
Grågäss flyger som sagt av och an. Inte sällan är det havsörnsrelaterad oro som driver dem. Gässen blir lätt stressade när havsörnssiluetterna roterar uppe i det blå.
Tog mig ut mitt i viken så långt jag kunde komma med någorlunda vattentäta vandringskängor.
I vasshavet flexade sävsparvhanarna sångmusklerna.
Nere mellan vassrören hade grodorna nu vaknat till och bjöd på rejäl intensitet. Tyvärr höll de sig så pass gömda inne i de blöta delarna av vassen att jag inte lyckades få korn på dem.
Totalt fyra havsörnar observerades. Tre äldre individer, varav två var tillsammans, samt denna treåring med sin rejält vitfläckiga fjäderdräkt.
Av rovfåglarna såg jag, förutom brun kärrhök och havsörn, sparvhök, duvhök och fiskgjuse. Dessutom skrämde jag upp en jorduggla. Någon sådan har jag inte tidigare sett vid Bådaviken. Tyvärr hann jag inte rikta kameran.
Katamatrana.
Avslutade med ytterligare ett par timmar i tornet. På andra sidan viken, 300 meter bort, betade en älg.
Jag tycker om slow-TV i form av t.ex. den stora älgvandringen, men slow-IRL är inte så illa det heller. När detta skrivs har förresten endast en enda älg simmat över Ångermanälven vid Kullberg. Sändningen ska enligt planerna avslutas på söndag 7.5 men det är inte omöjligt att SVT förlänger det hela med tanke på den sena våren. Ett "viktigt meddelande" lär inom kort ska vara på G från SVT i dag och spekulationerna går i den riktningen att det gäller en förlängning.
