Bådaviken. Viltkamera 2 - 19.5

Behold!

Rördrom!

Mina första bilder av denna oftast osynliga fågel.

Låg inläggsproduktion just nu. Arbetsuppdragen gör att jag främst sysslar med annat än bildgenomgångar, redigering och inläggsförfattande då jag befinner mig vid datorn - vilket jag gör i oerhört stor utsträckning.

Kort "semester" i utlandet blev det dessutom 12 - 16.6. Det kan man läsa om här.

Nu tillbaka till ämnet!

Första maj placerade jag ut en viltkamera i ett avskilt och undangömt hörn av vikens öppna vattenyta.

Innan dess hade jag förstås frågat om lov och fått OK av markägare och övriga som "rör och för" i Bådaviken.

Placeringen av kameran var precis i vasskanten på ett ställe där jag misstänkte att den eventuellt - med stor tur - skulle kunde tänkas snappa upp något man annars har svårt att få syn på. Rördrom och vattenrall var kanske främst i åtanke även om deras låtanden redan avslöjat dessa arters närvaro. Syftet med kameran var kanske inte heller att kunna kryssa fler arter, utan snarare få en liten inblick i vad som rör sig var. Detta dock synnerligen begränsat med tanke på kamerans lilla synfält över en minimal vattenavkrok inne i vassen.

Yttermera var det något av ett test för att se vad man kan få ut av en viltkamera i den här miljön samt för att se vilka inställningar som kunde tänkas vara lämpligast med tanke på den uppenbart giganorma mängden "tomma" bilder som riskerar uppstå så fort vassvipporna rör sig i vinden.

Rördrommen har inte tutat just där kameran står. Jag har pejlat tutandet till en plats ungefär 100 meter från kamerans position. Men på den platsen är det tätare mellan de häckande fåglarna och jag har inte varit intresserad av att störa dem genom att komma för nära. Bobygge och vissa fåglars häckning var ju redan på gång när jag placerade ut kameran. Att prassla högljutt omkring i vassen och slå ner en stolpe kändes föga lämpligt. Dessutom skulle jag vara tvungen att någorlunda upprepat gå till kameran för att tanka bilder och granska batterinivån.

Denna lilla vattenavkrok huserade inte särskilt många vattenfåglar. De var endast på tillfälligt besök under första halvan av maj månad. Krickor nyttjade platsen på natten (väldigt suddiga bilder som inte tagits med här) och på dagarna kom enstaka grågäss förbi. Grågås hade förresten bobal bakom en vassrugge ungefär 20 meter från kameran... dock inte i kamerans riktning.

Det skulle visa sig att placeringen var tursam när det handlar om rördrom. Det blev hyfsat många bilder där den vandrar förbi i båda riktningarna. Min misstanke är att kameran var belägen på dess vandringsväg mellan den förmodade boplatsen och området där den eventuellt jagar grodor. Jag spekulerar.

Andra småfåglar än sävsparv ses inte i bildmaterialet. 

I vassruggen rakt fram i kamerans synfält har jag vid ett par tillfällen noterat skäggmes (och även lyckats åstadkomma fotodokumentation) men för viltkameran är avståndet och skäggmesarnas storlek samt benägenhet att hålla sig lågt bland vassrören inte riktigt någon fruktsam kombination.

Älg och kanske något rådjur hade jag förväntat mig. Det går nämligen en väl upptrampad älgstig fram till vattenytan. Älgen ovan var den enda som fastnade på bild och eventuella andra besökare kanske inte gick fullt lika långt ut för att dricka och stannade således utanför bildsektorn.

En osäkerhet jag haft var om rördrommen var ensam eller om det handlar om ett par. Här kom kameran väl till pass för att råda bot på den osäkerheten.

Trana på tillfälligt besök.

17.5 kom denna grågås med ungar förbi.

Vikens sångsvanspar har sitt bo förhållandevis långt borta från kameran. Men det oaktat är toleransnivån mot gässen inte stor.

Mera sävsparv. De var ofta i närheten.

Vad svanen stressat upp sig över i dessa bilder förblir okänt.

Vattenrall har upprepat hörts ganska nära kameran. Det var också en av faktorerna som bidrog till val av plats. Men tyvärr har ingen vattenrall vandrat framför sensorn. Det är måhända för öppet för dem i den riktning kameran ser.

Sannolikt blir det ytterligare något inlägg med flera bilder från viltkamerans minneskort.

Bådaviken 28.5. Röda tranor och midnattsälgar

Kvällsbesök och väntan på eventuella nattsjungande fåglar.

Medan jag väntade blev det några bilder på tranor på väg till en lämplig övernattningsplats någonstans längs den närbelägna strandlinjen. Totalt kring ett 20-tal tranor.

Buskskvättan fanns på sin vanliga plats och drog några sista drillar samtidigt som horisonten började förhindra solinstrålningen.

Morkullan i området är synnerligen opålitlig. Sträcket går mestadels i en cirkel medsols runt Bådaviken. Jag ställde mig strategiskt för att få bild på relativt nära håll och med den sista kvarvarande solen i ryggen. Här ovan syns morkullan över lövträden i vikens södra del... ett halvt varv från min position. Jag skulle bara behöva vänta ungefär en dryg minut på passage på låg höjd snett ovanför mig.

Men den passagen kom aldrig. Tydligen landade morkullan någonstans längs västra sidan.

När jag senare befann mig i södra ändan och lyssnade efter eventuella sångare i vassen skymtade jag morkullan igen. Då i norr och flygandes i en annan bana än den normala. Jag tror nämligen att det rör sig om endast en stycken morkulla med sitt sträck.

Vid tolvtiden på natten upplevde jag att de nattsjungande arterna redan borde ha hörts - om de alls finns i området. Jag tänker till exempel på rörsångare inne i vassen eller näktergal i skogskanten. Hittills har jag kammat noll. Ska tillägga att vattenrall hänförs till nattsjungande arter... eftersom den vanligen sjunger låter på natten. 

Men vattenrall är redan kryssad och klar. Vattenrallarna har dessutom slutat med sina kypp kypp kypp för en tid sedan och sysslar nu mest med lågmält skorrande.

Det fick alltså räcka för min del där någon gång efter tolvtiden.

Innan jag kom mig in i strandskogen på väg bort från Bådaviken noterade jag något stort och rörligt ungefär 150 meter från min position.

Älgko med kalv.

Kamerans ISO vreds till taket och det blev några gryniga bilder genom mörker och allehanda växtlighet.

Sakteliga kom de snett närmare och när de var ca 100 meter från mig tror jag kon började känna min vittring pga. vindriktningen varpå de vände om och älgade tillbaka.

Bådaviken 11.5

Fågelinventeringen i Bådaviken fortsätter. Det gör den länge än.

Som tidigare nämnt är fotograferandet inte prioriterat eftersom koncentrationen läggs på kartläggning och räkning. Lite dokumentation hinns förstås ändå med mellan varven.

Föga förvånande förändras fågelbeståndet vartefter veckorna går. 

Det handlar inte bara om att flyttfåglar kommer och går, utan också om att de befintliga arternas dagliga bestyr justeras.

28.4 var exempelvis sävsparvarna många och i grupp. 

Nu är de något färre och framförallt mer utspridda.

Hanarna formulerar strofer i morgonsolen.

Honan här ovan hade varit och lyssnat på hanen som skymtar på avstånd i föregående bild.

En av Bådavikens "strandtranor".

Vårflyttningen fyller på med grönbenor som nu letade mat överallt på de öppnare ytorna (även inläggets första bild). 

Brun kärrhök håller på med häckningsbestyr. Här (ovan) hanen med en otroligt tunn pinne som forslades ner i vasshavet. Troligen till bobygget således.

Sedan dök han upp igen utan pinne. Ren slump att en sädesärla råkade fastna på samma bild.

Precis när jag skulle sätta aktern på cykeln för att leta mig hemåt stannade några stjärtmesar kort till i kvistverket framför mig.

Ljudrummet i strandskogen har förändrats sista två veckorna. Tidigare var det nästan helt fyllt av bofink och rödhake. Nu är det lövsångare och gransångare som hörs mest. Om inte allt för länge blir det aktuellt med lyssning efter nattsjungande arter.

Bådaviken 26.4

Nordlig vind matade in kyla i Bådaviken denna dag. De mer utsatta vattenspeglarna var försedda med ishinna.

En Exidiopsis effusa-angripen gammal gren hade fått frisyr under natten men morgonsolen började nöta bort dess krispighet när jag passerade. 

Håris bildas alltså i ved som innehåller nämnda svamp.

Det var överlag lugnt i viken. Nästan bara de största fåglarna, tranor och grågäss, trotsade snålblåsten och dristade sig med jämna mellanrum till diverse varv över viken. 

Enstaka sävsparvar och ängspiplärkor företog snabba förflyttningar men hölls sig mestadels på marken där de sannolikt koncentrerade sig på födosök. Sång och spelflykt sparades till en annan dag.

Trafiken av tranor var påtaglig. Vid ett tillfälle cirklade 6 st länge och väl över viken. De bofasta tran-paren markerade att stället är upptaget och ibland tog även de till vingarna. Måhända de ville vara extra tydliga.

Ögats blinkhinna är förresten dragen över ögat i bilden ovan.

Tre storspovar på väg mot norr. 

Bländare f9 och ändå är den ena utanför skärpedjupet. De är inte på rad så som man annars kunde tro.

En tornfalk sneddade också över viken. Jag tryckte av några exponeringar i dess riktning men resultatet var inget någon blir gladare av... om man inte blir glad av att se andras dassiga bilder förstås.

På tal om dassiga bilder. Svartmes har jag jagat med kameran nästan varje gång jag satt min fot i Bådaviken denna vår. De har hörts i granskogskantens kvistvirrvarr men endast skymtats bråkdelar av sekunder.

I dag åstadkoms den här bilden. Svartmesen satt stilla i en evighet av kanske fem sekunder men behagade aldrig visa annat än rumpa och nacke.

 

Bådaviken 12.4

Snart slutar jag för i år med de här fotografierna tagna från fågeltornet ut mot fjärden utanför viken. Syftet med dem brukar mest bara handla om att dokumentera isläget och våren.

Det är inget isläge längre. 

Den här dagen var besöket i Bådaviken av lite annat slag än vanligt. På schemat var att gallra bort uppväxande småträd framför tornet. De hade nått så högt att de började skymma sikten.

Av den anledningen tillbringades ingen tid på annat ställe än just vid tornet och fågelfotograferandet skedde endast under några korta arbetspauser.

Många grågäss trafikerade luftrummet över viken. Alla fotografier av fåglar i det här inlägget är tagna i motljus.

Två eller tre par tranor brukar dela in viken mellan sig under häckningsperioden. Dessa två kan eventuellt vara ett av de paren.

Redigering: Vingpennorna avslöjar att det här är samma trampar som jag fotograferade 6.4. 

Eftersom hanarna generellt är något större än honorna utgår jag från att det är den bortre tranan som är hanen.

För en vecka sedan var vattnet i viken så vitt jag kunde notera tomt på fåglar. Nu gled gräsänder och bläsänder omkring i jakt på ätbart.

Antalet bläsänder har varit märkbart litet de senaste fem åren. Nu var här fler än jag sett totalt på flera år. Krickor fick jag inte ögonen på men en fågelskådare som kikade ut över vattnet medan jag jobbade med trädgallringen meddelade att han såg några sådana.

När arbetet var avslutat glodde jag ut över omgivningen en sista gång innan hemfärd och då dök en ung havsörn ner mot änderna. Jakten slutade inte i enlighet med havsörnens intresse. Tyvärr inga action-bilder eftersom det finns fler skymmande träd längre ut från tornet. Det finns tillstånd att gallra bland dem också men innan det görs krävs planering gällande exakt vilka som kan fällas.

Det börjar hur som helst bli lite mer liv i viken och om ett par veckor är det dags för min årliga första maj-tradition samt därefter tornens kamp.