Trädgården 6.8. Sminthurinus bimaculatus/trinotatus

Hur ska vi tänka kring den här observationen då?

Det här bör nämligen vara Sminthurinus trinotatus.

För närvarande finns bara en rapporterad observation i Finland, ett fynd i närheten av Rovaniemi. I Sverige är de få rapporteringarna kopplade till södra delen av landet. Många av de svenska fynden är dessutom från växthus eller krukor vilket ger viss indikation på att arten främst är förknippad med växtimport. Eller så indikerar det att det är på sådana ställen de tenderar vara lättast att upptäcka.

Detaljer om det finländska fyndet uppe i Rovaniemi har jag inte.

Om jag är korrekt informerad bör inga andra arter ha de två vita fläckarna på bakkroppen och risk för artförväxling torde således inte föreligga.

Redigering 29.8.2026: Jag hade missat en del relevant litteratur och därmed inte alls informerat mig korrekt. 

S. trinotatus kan nämligen absolut förväxlas med en annan art, nämligen S. bimaculatus.

Eller egentligen är det värre än så. De verkar vara omöjliga att skilja från varandra utan granskning av hår/borst vid hoppgaffelns spets. Det kräver i praktiken mikroskopering.

S. bimaculatus bjuder dock inte heller på några större mängder rapporterade fynd i Finland. Fler än två är det nämligen inte och båda är gamla (1902 och 1966). Båda rapporteringarna (på laji.fi) ser dessutom ut att basera sig på tidigare litteratur och jag lyckas inte se om där gjorts åtskillnad mellan de berörda arterna. 

Vidare beskriver Steve Hopkin här att S. bimaculatus potentiellt kan vara en färgform av S. aureus även om han håller dem som separerade arter i sin presentation. I Frans Janssens Collembola.org är de också separerade från varandra.

Det här exemplaret sågs bland mossan på en förmultnande bit lövträdsved.

Trädgården 9.6. Sminthurinus aureus (?)

I samband med dokumentation av ögonskål och svart raggömming tog jag även några bilder av dessa små klothoppstjärtar vilka verkade beta på den sistnämnda svampen.

Hoppstjärten är möjligen Sminthurinus aureus. Kassaskåpssäker artbestämning är förmodligen svår utgående från bildmaterialet. Arterna i det släktet äter - så vitt jag sett i litteraturen - allehanda föda i form av svamphyfer, sporer, alger och lavar. 

Hoppstjärtens längd är ca 500 μm (0,5 mm).

Trädgården 20.5. Kvalster och hoppstjärt

Ny liten mikrosafari i trädgården 20.5.

Fortsatte rota bland träbitarna på vilka kvalstren i föregående tre inlägg (från 17.5) hittades.

Första kryp framför kameran blev Phthiracarus sp. vilket det finns mer om och av här.

Sedan en klothoppstjärt på ca 0,45-0,50 mm.

Misstänker artbestämning är närmast hopplös utan fler bilder eller mikroskopering.

Har för mig att det rör sig om någon art i släktet Sminthurinus. Möjligen S. aureus.

Mera Euzetes globulus på bloggen.

Här är första inlägget med arten.

Avslutningsvis ytterligare några bilder av ett kvalster som bör tillhöra familjen Trematuridae. 

Här är ett tidigare inlägg med samma kvalster.

Bådaviken 3.7. Del 14 - Allacma fusca

Klothoppstjärtsbjässe i form av nästan tre millimeter lång Allacma fusca. Denna vanliga art är "kryssad" i Bådaviken tidigare.

Här befinner den sig på en död alstam och rafsar i sig av diverse mikroskopiskt som där erbjuds.

 

Hoppstjärtar och oordnad ordning

Mesofaunans stora sävliga ko Allacma fusca vandrar omkring på svamphatten och betar i sig av någonting mumsigt. Fick nästan intrycket att den åt av svampens lite slemmiga ytbeläggning, men jag är osäker. 

Allacma fusca är en av de största klothoppstjärtarna vi har. Den kan växa sig till drygt tre stycken millimetrar lång och rör sig ganska sävligt. Därför är den också lätt att få syn på - samt inte fullständigt hopplös att fotografera. Klothoppstjärtar (ordn. Symphypleona) har varit en helt förbisedd ordning i den här bloggen. De långsmala hoppstjärtarna i ordningen Entomobryomorpha finns ju i ett antal inlägg redan. 

Nu bakar jag ihop de båda ordningarna i en enda "etikett" - "Hoppstjärtar". Den här bloggens etikett-indelning ska således inte ses som en korrekt beskrivning över olika djurs inbördes släktskap. Ordningen Hymenoptera (steklar) och ordningen Diptera (tvåvingar) har jag delat in i flera olika skilda etiketter. Fåglarna går ner på artnivå. 

Att lägga de båda hoppstjärtordningarna under samma etikett är ju således som att också lägga alla steklar och tvåvingar i samma låda. Men bloggens indelningar bygger förstås lite på hur många inlägg jag tror mig skapa inom respektive etikett. Om jag snöar in mig totalt på hoppstjärtar och samlar varje tänkbar art, kan det förstås i framtiden finnas skäl att dela upp dem. Fram tills dess fortsätter jag min aningen inkonsekventa etikett-indelning. Det får ni helt enkelt leva med.

Så det så!

Förresten är Allacma fusca väldigt vanlig. Så det så också!

En slags "del 1" till det här inlägget finns här.