Bådaviken 25.5. Del 2. Några småfåglar

Här följer några enkla dokumentationsbilder från gårdagens inventeringsrunda i Bådaviken.

Två grå flugsnappare noterades på olika håll. 

Ur fotograferingssynpunkt sitter många av strandskogens fåglar på helt fel ställen. Gärna besvärande högt uppe i träden där motljuset ytterligare förvärrar det tråkiga perspektivet. Skymmande kvistvirrvarr gör det inte heller lättare. Ur ren dokumentationssynpunkt har jag ändå inga bekymmer med den saken. Snarare tvärtom... på något slags sätt.

Hela sju stycken rosenfinkar (hanar) gav sig till känna utspridda längs strandskogskanten mot viken.

Ovan en mer utfärdad hane och nedan en yngre och honfärgad individ. Att det är en hane får man ta på sången. Måntro han har någon chans mot den röda rivalen 200 meter bort?

Äntligen hände det!

Skäggmes på kamerans bildsensor.

Jag har ju hört dem här och var inne i den tätaste vassen men aldrig riktigt sett dem. Någon gång har jag skymtat små rörelser eller i ögonvrån anat en ljusbrun plutt snabbt ila mellan vassbestånden.

Riktigt långa stunder kan jag heller inte vänta ut dem på en och samma plats eftersom inventeringsrundan behöver utföras inom någorlunda rimlig tid i och med att fåglarnas aktivitet ändrar vartefter morgonen framskrider. Fåglar som slutar sjunga och övergår till födosök blir svårare att upptäcka och registrera varpå bedömningen av vilka arter som finns var kan bli haltande. Jag tar dock observationsplatserna i olika ordning vid respektive inventeringsrundor för att i någon mån motverka eventuell effekt av tidpunktfaktor.

Hur som... Jag stannade allt upp några minuter extra när jag råkade höra dem på ett ställe där de potentiellt också skulle gå att se. Det gick inte riktigt att gyckla allt för mycket med kraftiga inzoomningar, komposition och fokuseringsåthävor när mesarna (som egentligen inte är mesar, utan närmare släkt med lärkor) bara rörde sig hastigt långt ner bland vassrören.

Så jag zoomade ut och bara tryckte av ett antal exponeringar på vinst och förlust. Tack för digital fotograferingsteknik som tillåter stora mängder tagna bilder.

Dokumentation avklarad!

Jo, det finns en skäggmes i fotografiet ovan. Gult huvud med tydlig banditmask och gul näbb betyder att det är en juvenil hane.

Någon annan dag får jag placera mig på strategiskt bra ställe och vänta ut dem ordentligt.

För några kvällar sedan vägrade en buskskvätta bli dokumenterad. Även det ordnades upp i går.

Fler än en sjungande buskskvätta har jag än så länge inte noterat i området.

En annan flugsnappare, en svartvit sådan... till namnet då alltså eftersom det här är en hona, gjorde på samma sätt som den grå och lät sig endast dokumenteras sittandes högt upp i ett träd.

Hanen rusade bara runt som ett tok och ska jag åstadkomma bild av honom så är det samma procedur som med skäggmesarna. Sitta still, ha tålamod och vänta ut.

Bland mesarna (t.ex. talgmes och blåmes) är det inte mycket revirkvitter längre. Man ser dem snarare med påsar under ögonen och fullt upptagna av födosök. 

Flugsnapparfamilj

För exakt ett år sedan gjordes ett inlägg med några ungar av grå flugsnappare. Några dagar senare plockade jag in bilder av föräldrarna.

Nu är flugsnapparna tillbaka - med nya ungar givetvis.

Tror inte jag skriver så mycket mer än så här den här gången.

Gammal bild, gammalt träd

Vår trädgård har ett antal gamla karaktärsträd. Lite skraj är jag eftersom de kombinerar hög ålder med stor storlek. Dvs. jag är orolig över att de kan skada omgivningen ifall de knäcks i någon storm.

Almar är generellt stabila och starka även som åldersstigna. Vårt högsmala exemplar lutar sig lite försiktigt över grannens uthus. Kronan är inte längre så tät och trädet har en hel del gamla, döda grenar som letar sig neråt med jämna mellanrum. Högt där uppe i kronan är det full rulle under sommarhalvåret. När rödhakeparet hade bo i holken precis intill almen tog det ca 60 sekunder för en enda förälder att flyga upp i trädet och återvända till holken med näbben full av mat till ungarna. Jag gissar att de andra småfåglarna har närapå samma takt när säsongen är som mest intensiv. Det är med andra ord en betydande mängd småkryp som lever uppe i ett dylikt träd. Flera av dessa misstänker jag är arter man mer sällan påträffar nere vid marknivå och det skulle allt vara lite spännande att få göra en liten expedition högt där uppe.

Fotografiet är taget elfte augusti förra året. Då hade några grå flugsnappare (här och här) hittat till trädgården. De stannade kvar ett par veckor och tog för sig av sensommarens småkryp. Till höger i bild syns en bearbetad kotte från gårdens cembratall. Nötkråkorna sitter gärna uppe i almkronan och tömmer kottarna på innehåll.

Flugsnapparföräldrar

För en vecka sedan (länk) lade jag ut några bilder på flugsnapparungarna som huserar i vår trädgård. De är fortfarande kvar och föräldrarna är ständigt i närheten.

Passade idag på att ta några bilder av dem också.

Äppelträden har rikligt med frukt i år och det lockar en hel del insekter vilket flugsnapparna givetvis utnyttjar. 

Arten är alltså grå flugsnappare - Muscicapa striata

Flugsnapparungar

Trädgården är i dessa dagar fylld av småfåglar. Det är sångare, blåmesar, sädesärlor och framförallt grå flugsnappare. De sistnämnda har ett antal ungar som är flygga men fortfarande beroende av föräldraparet och det är ett intensivt pipande uppe i trädens lövverk.

Mickelsörarna. Del 23 - Grå flugsnappare

På Kummelskär passade en hel del olika småfåglar på att förse sig av överflödet på insekter. En av dem var den grå flugsnapparen - Muscicapa striata - som här har gjort skäl för namnet och snappat en fluga - nämligen en blomfluga ur släktet Helophilus (kärrblomflugor). Troligen är det en Pendelblomfluga - Helophilus pendulus.