Bådaviken 13.6. Coenagrion pulchellum

Det tenderar bli rätt sällan jag dokumenterar representanter för ordningen Odonata, trollsländor.

Sist ut från Bådavikenbesöket 13.6 är den här flicksländan som - om jag inte gör någon missbedömmning - ska vara mörk lyrflickslända, Coenagrion pulchellum.

Hon - för det är en hona - är rimligen relativt nyss utkommen ur sitt larvskal med tanke på den kopparbruna färgen.

 

Replotinsekter 20.7

Efter fiskjakten nyttjades annan kamera ovanför vattenytan. Det blev bara en kort och flyktig vandring bland blommorna på stranden.

Luktgräsfjäril, Aphantopus hyperantus, var flitigt på vingarna och besökte mestadels röllika, Achillea millefolium. 

Larverna lever på olika gräs och starrarter.

Alla luktgräsfjärilarna tenderade luta sig mot mig och det blev aldrig någon riktigt vinkelrät dokumentation av vingarnas undersidor. 

De sitter förresten oftast med ihopvikta vingar.

Bland strandens älggräs, Filipendula ulmaria, hittades den här halvdöda guldbaggen. Det handlar om olivgrön guldbagge, Protaetia cuprea, vilket bl.a. syns på den släta pannan.

Vad guldbaggen råkat ut för har jag inte fått svar på. Faktum är att jag inte sökt svar i så stor utsträckning heller. Tankarna rör sig lätt mot någon svamp men de vita kakorna tränger inte primärt fram i lederna mellan sköldarna vilket jag tycker borde vara fallet om det är en parasitisk svamp.

Frågan kanske får sin lösning.

Måhända du har koll?

Det är trollsländtider just nu. 

En del mosaiktrollsländor, så vitt jag kunde se mest brun mosaikslända, susade förbi men landade aldrig inom fotograferingshåll. 

Större sjötrollslända, Orthetrum cancellatum, ställde dock upp.

Både honan ovan och hanen nedan ser gamla ut med tanke på att de är rätt mörka.

Flicksländor fanns det också gott om. Men de är på gränsen till för små för att man ska lyckas åstadkomma vettiga bilder med det teleobjektiv som var enda medhavda glugg.

Om jag tolkar detaljerna rätt är det här sjöflickslända, Enallagma cyathigerum.

Referenser:

Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. (2005). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. (DE 50–54). Uppsala: ArtDatabanken, SLU.

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: luktgräsfjäril (Aphantopus hyperantus). https://artfakta.se/taxa/201107 [2025-07-27]

Billqvist, M; Andersson, D & Bergendorff, C. 2019

Nordens trollsländor

Avium förlag

 

Bådaviken 16.7. Värme, knipungar och trollsländor

Inne i en lång värmebölja just nu. Temperaturen har legat precis under 30°C i skuggan och i solen inne i viken var det närmast olidligt.

Det var synnerligen lugnt och händelselös tillvaro i Bådaviken. Jag åkte primärt dit för att titta till viltkamerorna. Återkommer till den saken i annat inlägg senare.

På vattenytan centralt i viken låg kniphona med fyra ungar. 

Ovanför passerade brun kärrhök - honan - på väg mot området där paret haft sitt bo.

Fåglarna sågs från tornet och där stannade jag inte länge. Kollade gästboken och traskade sedan vidare ut i viken där kamerorna är gömda i vassen.

På väg dit blev det en bristfällig dokumentation (medelst teleobjektiv) av bandad humlebagge, Trichius fasciatus, men ingen av en guldbagge (olivgrön eller gräsgrön) som flög omkring men aldrig landade. Varkendera har jag sett ute vid Bådaviken tidigare men det betyder inte att de skulle vara ovanliga där.

Fyrfläckad trollslända, Libellula quadrimaculata. Den här är sliten och det är inte så konstigt. Arten flyger under första halvan av sommaren och de kröp ur sina larvskal i slutet av maj.

Rätt många små ängstrollsländor var i farten. Ovan en ung hane av svart ängstrollslända, Sympetrum danae, och nedan, vad jag uppfattar som, en riktigt nykläckt och ljus tegelröd ängstrollslända, S. vulgatum. Också en hane.

Mer utfärdad hane av svart ängstrollslända hittas här och här är fler bilder av båda arterna.

Mosaiktrollsländor var också på vingarna. Ingen av dem fångade jag på bild eftersom jag inte orkade vänta på att någon skulle sätta sig. Värmen var helt enkelt för tuff och mitt ymniga svettande riskerade förändra saltnivån i vikens vatten. Jag fann för gott att leta mig bort därifrån när viltkamerornas bildmaterial fanns nerplockat i fickorna.

Så snart den mest intensiva värmen släpper kommer jag att åka dit för att koncentrera mig mer på småkrypslivet.

Bådaviken 1.7. Fyrfläckad nordisk älggräspärlemor

Trenne insekter som dokumenterades i Bådaviken 1.7. Eftersom jag endast hade teleobjektiv (Canon RF 200-800) med mig begränsades småkrypsdokumentationen till de större modellerna. Får konstatera att objektivet fungerar rätt hyfsat för just trollsländor och fjärilar. 

Fyrfläckad trollslända, Libellula quadrimaculata. En alldeles färsk sådan fotograferades 25.5.

Nordisk kärrtrollslända, Leucorrhinia rubicunda. I motsats till den förra nordiska kärrtrollsländan jag dokumenterade är den här individen intakt. 

Älggräspärlemorfjäril, Brenthis ino. Vanlig i Bådaviken.

Bådaviken 25.5. Del 4. Fyrfläckad trollslända

Eventuella återkommande läsare av denna sida har rimligen noterat innehållets enorma övervikt på småkryp under de senaste tio åren. Fåglarna har de facto stått rejält i bakgrunden.

Det här året har däremot hittills gått nästan helt i fåglarnas tecken. 

Orsaken står att finna i den pågående fågelinventering jag utför i Bådaviken. All koncentration kanaliseras således på projektet i fråga de gånger jag vinglar omkring ute i grönskan. Däremellan ska mina normala jobbuppdrag skötas och bl.a. försöker jag nu så snabbt som möjligt färdigställa ett lite större illustrationsuppdrag vilket tar tid i anspråk. Det återkommer jag till när det är klart och publicerat. Småkrypen får för tillfället således vänta. Det har de knappast något emot.

Men när någonting dyker upp alldeles framför ögonen och snabbt kan dokumenteras backar jag förstås inte. Teleobjektivet som är medhavt i samband med fågelinventeringen fungerar hyfsat även för så pass stora småkryp som trollsländor.

Här är en fyrfläckad trollslända, Libellula quadrimaculata, som befann sig precis intill en av observationspunkterna jag nyttjar i inventeringen.

Några trollsländor hade jag inte noterat tidigare denna vår och det ante mig att den var relativt nykläckt. 

Mycket riktigt fanns också larvskalet längre ner på vassröret och trollsländan var med andra ord så pass färsk att den fortfarande höll på att bo in sig i sin vuxna kostym och stelna till.

Det här är faktiskt första exemplaret jag får ögonen på i Bådaviken. Märkligt med tanke på artens vanlighet och flexibilitet beträffande miljö. Jag har sannolikt inte varit tillräckligt uppmärksam på trollsländorna överlag.

Frill 22.6. Del 2 - Flodflickslända

Det blir lätt lite sockrigt glitter i makrobilder där solen är med som ljuskälla. Men dessa två flicksländor skulle med all säkerhet ha dragit sin kos om jag skuggat dem.

Arten är flodflickslända Platycnemis pennipes.

Dubbla smala skulderlinjer och smalt längsgående streck på bakkroppens ovansida är några av kännetecknen som gör att arten är lätt att skilja från övriga blå flicksländor.

Trädgården 2.6. Spjutflickslända

Inte så ofta trollsländor gästar trädgården men det händer. Det är trots allt endast 70 meter till älven.

Oftast flyger de bara förbi och jag har inga tidigare dokumentationer av dem från just trädgården.

2.6 landade en spjutflickslända Coenagrion hastulatum (hona) tillfälligt på ett liljeblad precis när jag spanade efter småkryp i liljerabatten. Hann få en avståndsdokumentation innan hon drog vidare.

En av de vanligaste trollsländorna på många håll här i centrala och norra Norden. Längre söderut har populationen minskat drastiskt och den är numera rödlistad på många håll i Europa. Under perioden 2001 - 2010 minskade den t.ex. med drygt 70% i Nederländerna.

Försurning, övergödning, igenväxning och uttorkning nämns som primära faktorer (se ref.)

När det kommer till evertebraternas minskning handlar det inte alltid om minskad biodiversitet, utan även om att de vanligaste arterna (som kanske forfarande är vanligast) har minskat ordentligt. 

Dvs. biomassan minskar. Det i sin tur har stora effekter på ekosystemen och märks bl.a. på många fågelpopulationer.

På "min" breddgrad är minskningarna i form av generell trend kanske än så länge inte märkbara. Det finns mig veterligen inte heller någon långtidsstudie som belyser eventuella skiftningar häromkring.

De flesta insektpopulationer är känsliga för kortsiktiga populationsreglerande faktorer. Vädret under deras olika utvecklingsstadier är t.ex. en stark påverkare som gör att det kan bli rejäl fluktuation. Sådana kortsiktiga händelser är inte oroväckande eftersom de flesta insekterna har stark reproduktionsförmåga när tillfälle ges och därmed snabbt kan återhämta sig.

Exempelvis den här sommaren har lokalt hittills bjudit på märkbart liten mängd av ganska många olika arter. Här kan det bl.a noteras genom antalet insekter som "fastnar" i trädgårdens växthus. Lång och knepig vinter i kombination med snabb omställning till hög värme och torka i maj kan ha orsakat ett och annat tapp i flera populationer. Med mer "normaliserad" årstidsrytm kan det mesta vara återställt nästa sommar.

Det stora problemet är den observerade större minskningstrenden över de senaste decennierna. Då handlar det alltså om faktorer som är något helt annat än väderförhållanden våra insekter är anpassade för och det handlar även om andra påverkare än enbart väder.

Referens:

Billqvist, M; Andersson, D & Bergendorff, C. 2019

Nordens trollsländor

Avium förlag

Bådaviken 5.8. Del 4 - Tegelröd ängstrollslända

Tegelröd ängstrollslända, Sympetrum vulgatum, är typisk i Bådavikens sensommar. En vanlig art på många håll i södra halvan av landet.

Jag dokumenterar på tok för få trollsländor.

Bådaviken 6.6. Del 14 - Spjutflickslända

I föregående inlägg ordade jag om det smått anmärkningsvärda att jag dokumenterat så få jordloppor. Det samma får jag säga om underordningen flicksländor (inkl. jungfrusländor). Jag får väl säga det om trollsländor (ordn. Odonata) rent generellt.

Senast jag fotograferade en trollslända var i augusti 2021. Då rörde det sig om bloggens första flickslända, pudrad smaragdsflickslända.

Bloggens andra flickslända blir härmed spjutflickslända, Coenagrion hastulatum. 

Spjutflickslända hittas i stort sett i hela landet och flyger under ganska stor del av sommaren. Kan vara aningen svår att särskilja från andra blå flicksländor men känns igen på den svarta torshammaren längst fram på bakkroppen samt den vassa framåtriktade spetsen på därpå följande svarta band.

Bådaviken 24.8. Del 14 - Pudrad smaragdflickslända

Pudrad smaragdflickslända, Lestes sponsa, är väl en av de vanligaste flicksländorna häromkring.

Än en gång får jag konstatera att flera högst triviala arter dyker upp sent i den här bloggens historia. Ur rent artkryssarhänseende är det kanske en smula anmärkningsvärt. Jag vet ju att jag kunde öka antalet artkryss (observerade och i mitt fall även dokumenterade arter) ganska snabbt genom att koncentrera mig på just arter som är vanliga och som är lätta att hitta. Visst har jag sett dessa flicksländor tidigare, men jag har alltså inte dokumenterat dem.

Det här är förresten bloggens första inlägg med någon av flicksländorna överhuvudtaget.

Samtidigt är artkryssandet egentligen inte så jätteviktigt. Det är väl mest en rolig grej bara. Bråttom har jag inte och något minimiantal nya artkryss per år siktar jag inte heller på. Det ska vara otvunget, stressbefriat och kul.

Hanarna på bilderna (jag såg enbart hanar) hade uppenbarligen slagit sig till ro för kvällen och natten och de brydde sig heller inte om min närgångna kamera.

 

Bådaviken 24.8. Del 2 - Starrmosaikslända

Av de stora mosaiksländorna med blå och/eller grön teckning är det främst starrmosaikslända, Aeshna juncea, man ser i Bådaviken.

Eller "främst och främst". Det är den enda blågröna arten jag har verifierad artbestämning på från Bådaviken.

De här två är som synes i färd med att se till så att jag har chans att se nya generationer om något år.

Hanen (ovan).

Honan (ovan).

En ensam hane "några stolpar bort".

Bådaviken 24.8. Del 1 - Brun mosaikslända

Mina små utfärder till olika ställen har varit förhållandevis få denna sommar. 24.8 letade jag mig i alla fall ut till Bådaviken som ju är en av de platser jag rent generellt tenderar besöka allt som oftast.

Några specifika mål med mitt besök fanns inte. Hade inget speciellt kryp jag tänkte leta efter och huvudsyftet handlade helt enkelt mest om att bara komma sig ut och få lite frisk luft.

Mot slutet av sommaren blir trollsländorna vanligare i området. Visserligen finns det vuxna trollsländor i viken under hela sommaren, men det är nu mot höstsidan som fler talrika arter flyger.

Brun mosaikslända, Aeshna grandis, är en av de största samt också en av de vanligare.

Här en hona som lapar eftermiddagssol.

Trollsländor har varit en grupp jag fotograferat relativt sällan. Det har berott på den optik jag oftast burit med mig. Jag hade helt enkelt inget objektiv som var riktigt optimalt för stora insekter som bör fotograferas på lite avstånd. Med Laowa 100mm-gluggen är det "problemet" ur världen. Men många trollsländor är ändå ganska harhjärtade och vill inte alltid ställa upp. Den här honan brydde sig inte nämnvärt och knyckte bara en gnutta på huvudet när blixten slog på. Hoppas hon inte blev alldeles för bländad.

Bådaviken 20.6. Del 14 - Huvudlöst kärrtroll

Nej! Rubriken åsyftar varken någon Shrek-typ nere i Bådavikens vatten eller en klimatförvillare på sociala medier.

Här handlar det om en hane av nordisk kärrtrollslända, Leucorrhinia rubicunda, vars kropp visade livstecken trots dekapiterat tillstånd. Benen sökte grepp om underlaget och den stod och rörde sig balanserat.

Bådaviken 21.6. Del 5 - Guldtrollslända

Förra sommaren skrev jag, i samband med ett inlägg om metalltrollslända, att det också torde vara möjligt att hitta guldtrollslända - Cordulia aenea - vid Bådaviken. 

Här är den nu. 

Det här är en hona vilket bl.a. syns på bakkroppens form samt på bihangen längst bak. De trivs bäst i vegetationsrika vattensamlingar som är åt det mer näringsfattiga hållet. Här kan man tänka sig att Bådavikens vatten kan börja vara aningen för näringsrikt och att guldtrollsländorna inte är så talrika i området. Men det är bara en spekulation och inget som kan bekräftas. I mina spaningar efter trollsländor såg jag dock bara denna hona av arten i fråga. 

De absolut vanligaste trollsländorna vid tiden för besöket var fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata). Tyvärr lyckades jag inte få någon bild av dem. De var helt enkelt alldeles för nerviga och vågade inte låta mig komma tillräckligt nära med mitt 100mm-objektiv. 

Just fyrfläckad trollslända känns mycket mera "hemma" i Bådaviken eftersom platsen rent teoretiskt är mer i parentes med den typ av miljö och biotop de gillar.

Bådaviken 24.8. Del 3 - Trollsländor

Slutet av sommaren är givetvis den tid på året då flest arter av numerärt vanliga trollsändor flyger. Det rasslar överallt av deras vingar. De stora mosaiksländorna (fam. Aeshnidae) är ofta så pass förstiktiga at man inte kan fotografera dem annat än med teleobjektiv. De lät mig inte komma inom skotthåll med Laowa 100mm-objektivet.

Här är en liten kavalkad av de få som jag slutligen tog bilder av. Det är två av de "gamla vanliga" och typiska Bådaviken-arterna

Svart ängstrollslända - Sympetrum danae. Hane.

Tegelröd ängstrollslända - Sympetrum vulgatum. Hona.

Tegelröd ängstrollslända. Hona.

Tegelröd ängstrollslända. Hane.

Svart ängstrollslända. Hona.

Svart ängstrollslända. Hona.