Bådaviken 17.3.

Årets första besök i Bådaviken skedde i finvädret 17.3.

Solen må börja värma om dagarna men just denna söndag drog en kall, nordlig snålblåst in och gjorde att man gärna sökte sig i lä.

Åmynningen och fjärden är föga förvånande fortfarande isbelagd.

Det finns ingen som helst innehållslig poäng med fotot på månen. Jag fick bara för mig att rikta kameran och trycka av. Nu är bilden dessutom publicerad. Typ så här såg alltså månen ut denna dag.

En gnutta extra spanade jag efter lavsnabblöpare utifall det skulle råka bli ett nytt rekord på tidigaste observationen vilken för närvarande är 28.3 (gjord 2021). En del av trädstammarna var på solsidan ganska uppvärmda men den kalla blåsten och grundtemperaturen höll förmodligen absoluta merparten av övervintrarna kvar i sina undangömda skrymslen och vrår.

Det blev därför mest bara en allmän koll på det rådande läget i viken och förhoppning om mindre hackspett i stället för lavsnabblöpare. Men inte heller den mindre hackspetten visade sig. Den hördes inte heller.

Endast större hackspett var intresserad av födosök i strandskogen medan jag var på plats.

Det var också läge att se huruvida trädkrypare eller kanske stjärtmes kunde tänkas dra runt i området så som de brukar, men inte heller de ville medverka denna gång. Tänkte att jag kanske skulle få dem på årets än så länge relativt tomma artkrysslista men det får väl ordnas i ett senare skede. Dessutom är jag inte så ivrig med artkryssandet och den där fågellistan tenderar oftast vara ganska mager när året ska sammanfattas. 

Skogshare i vinterdräkt sågs förresten... men hann aldrig fotograferas.

Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen. Så här i övergången mellan vinter och vår upplever jag gråtrutarnas läten högt upp i det blå som en riktigt vederkvickande upplevelse.

På en åker nära Bådaviken fick jag årets första dokumentation av sångsvan.