Utgångspunkt 63° 31,x' N - 22° 31,x' O: Bådaviken 13.4. Del 8

söndag 21 april 2024

Bådaviken 13.4. Del 8 - Lavsnabblöpare

Philodromus poecilus.

Jag får väl snart döpa om bloggen till "Utgångspunkt lavsnabblöpare" med tanke på hur många inlägg som ägnats åt denna art.

Arten har satt sig tillrätta i min skalle och jag klarar i princip aldrig av att besöka Bådaviken utan att leta efter dem.

Jag hör dig ställa frågan "varför?".

Nej, jag har varken telepatisk förmåga eller buggat dig på något sätt.

Jag låtsas bara höra frågan för att få svara på den.

Arten är relativt sällan observerad och rapporterad. En orsak är att den är ganska ovanlig. Kanske inte fullt så ovanlig som man tidigare misstänkt men tillräckligt ovanlig i alla fall.

En annan orsak är att den är så oerhört välkamouflerad och svårupptäckt.

En tredje orsak, om än marginell sådan, är att den åtminstone tidigare tenderat bli felbestämd som brokig barksnabblöpare Philodromus margaritatus. Både på Artportalen och laji.fi har en hel del äldre rapporteringar dock korrigerats de senaste åren eftersom vissa personer - bl.a. jag - kommenterat felbestämningarna.

Dess relativa ovanlighet gör att jag lockas av tanken på att få mer detaljerade observationer gällande deras förekomst i Bådaviken.

Vilka träd hittas de på?

I vilken "mikromiljö" står träden på vilka de hittas? Dvs. varför hittas de på ett specifikt träd på en viss plats men inte på en till synes helt "identisk" stam 50 meter bort?

Hur ser deras årscykel ut?

Kan man notera populationstendens från år till år?

Hur ser inomartsvariationen ut?

Svaren jag hittills kan leverera ser ut som följer:

I Bådaviken hittar jag dem i princip enbart på stående döda alar med en stamdiameter över 12-13 cm. Stammens bark får helst vara ordentligt uppsprucken. Det gör inget om stammen gått av, men kvarvarande stående del bör helst vara åtminstone tre meter hög.

Jag har stirrat mig blå på björkar utan att hittills hitta dem på dessa annat än med ett par undantag. På levande alar har jag inte heller hittat några. Jag har heller inte hittat dem på stora alar med grövre bark och rikligare lavpåväxt där man som människa tycker lavsnabblöparen borde passa perfekt. Längre söderut (Sverige och övriga Europa) verkar de oftast observeras på stammen av stora lövträd med just grov bark och mycket lavar.

Alla mina fynd har gjorts på stammar som får en ordentlig dos sol. I övrigt "perfekta" stammar som står aningen skuggigare bjuder i princip inte på lavsnabblöparfynd. Således är observationerna nätan enbart gjorda på de ytterst stående träden nära strandskogskanten. Där är de visserligen exponerade för vind men åtnjuter många soltimmar.

Jag har hittills inte hittat två individer på samma stam. Jag förväntar mig att det borde vara åtminstone en hane och en hona per stam men än så länge har jag alltså ingen sådan observation. De jag får syn på sitter vanligen på mellan 1 - 3 meters höjd. I samband med vuxenstadiet har de hittats närmare marken. Man får förmoda att de även befinner sig högre upp i träden men blir då förstås svåra att upptäcka.

Jag har noterat endast en (1 st) synkroniserad generation. I Almquist 2006 sägs att vuxna hittas från slutet av april till slutet av augusti. Hittills har mina observationer av vuxna enbart skett mellan slutet av maj till andra halvan av juni. Faktum är att jag enbart sett lavsnabblöpare i subadult och vuxet stadium. Ungar och juveniler har hittills undvikit med möjligen ett undantag.

Frågan är om ungar och juveniler oftast håller till på svårupptäckta ställen. Rimligen måste de emigrera från sitt födelseträd och befinner sig kanske då högre upp i träden i samband med sk. ballooning. Det är också möjligt att unga individer söker sig bort från potentiellt större predatortryck närmare marken. Andra spindlar så som stamzebraspindlar låter sig säkerligen väl smaka. En del primärt marklevande arter (t.ex. vargspindlar och plattbuksspindlar) är tidvis också åtminstone några decimeter upp på trädstammarna.

I Bådaviken övervintrar lavsnabblöpare åtminstone som subadulta individer men jag vet inte om deras livslängd sträcker sig över ett eller två år.

Inomartsvariationen är i Bådaviken inte stor. Inte heller bland de fotograferade lavsnabblöparna som återfinns på annat håll (artportalen/laji.fi) noterar jag någon större utseendevariation likt den som finns hos förväxlingsarten brokig barksnabblöpare. Vissa färgvarianter av brokig barksnabblöpare må påminna oerhört mycket om lavsnabblöpare men diagnostiska skillnader är ändå möjliga att se på habitus. Förutom specifika detaljer i mönstret känns lavsnabblöpare igen på förhållandevis bredare framkropp och bakkropp.

Jag har fått intryck av att populationen i Bådaviken minskat under de år jag observerat lavsnabblöparna.

Men under besöket 13.4 utökade jag sökområdet och spenderade extra mycket tid och koncentration vid varje träd jag passerade. Det blev tio st fynd vilket är avgjort mer än vad jag hittat under mina besök de två sista åren. Någon slutsats angående populationstrenden kan jag ändå inte dra eftersom sökningen nu var mer omfattande. Jag fortsatte också söka bland alar (levande och döda) mer centralt i skuggigare delar av strandskogen samt på björk men utan resultat.

Alla lavsnabblöparna som observerades 13.4 är i subadult ålder.

Nio dokumenterade exemplar med indelningen fem honor och fyra hanar.

Nr 1 (nedan). Hona.