Nästa på rad i lådan för insamlade steklar 2020 var ytterligare en hane i underfamiljen Phygadeuontinae (fam. Ichneumonidae).
Ytterligare? Se föregående inlägg.
Den här gången stöter artbestämningsproceduren på patrull och jag har heller inte erhållit några expertutlåtanden. I nuläget har jag alltså inget mer exakt än Phygadeuontinae att säga.
Skymt av mesopleuron (mellanbröstets sidoplåt) och sternaulus vilket är fåran som sträcker sig från mesopleurons främre del till bakkanten och som, tillsammans med några andra diagnostiska karaktärer, hjälper till att sålla ut Cryptinae och Phygadeuontinae ur mängden övriga underfamiljer bland Ichneumonidae (brokparasitsteklar).
Hos Cryptinae (kokongparasitsteklar) böjer sternaulus neråt och möter mesopleurons bakre kant under des bakre "hörn" som skymtar halvt bakom benet till höger i bild. Hos Phygadeuontinae möter sternaulus bakkanten ovanför detta "hörn". Hos vissa upphör sternaulus som fåra innan den når bakkanten men man ser ändå riktningen (se ref.).
Detaljerna på respektive kroppsdelar har stor likhet med denna hane som bedömdes kunna tillhöra släktet Phygadeuon.
Bl.a. vingnervatur, propodeum (bak-/efterryggen framom "midjan"), petiolus/tergit 1 (första segmentet bakom "midjan") och en del andra centrala släktes-/artrelaterade karaktärer gör att jag i nuläget således misstänker just släkte Phygadeuon eller något närstående.
Stekelns längd är 5 mm.
Dessutom skymtar två trubbiga "tänder" på clypeus (munskölden) vilket också är förenligt med Phygadeuon.
Jag tog inga närbilder av antennerna men man skymtar tyloider (utstående strukturer hos hanar av vissa arter/släkten i familjen Ichneumonidae) på ett antal flagellomerer.
Referens:
1.
Gavin R. Broad, Mark R. Shaw & Michael G. Fitton
Handbooks for the Identification of British Insects. Vol 7 Part 12
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar