torsdag 11 januari 2024

Codrus niger

2020-lådan med steklar insamlade från trädgårdens växthus innehöll 7 st svartsteklar (Proctotrupidae).
Här är de fyra första vilka alla är hanar. Eftersom alla konstaterades vara helt  identiska och därmed av samma art användes endast en av dem för detaljbilder. De tre övriga fick nöja sig med helbild i lateral vy.







Arten är Codrus niger. Detta även bekräftat av Victor Kolyada.

Det är den oftare rapporterade av släktets två arter på Finlands checklista.
C. niger parasiterar larver av ett flertal olika jordlöpare (Carabidae).

För tre år sedan dokumenterades en hona som inledningsvis förmodades vara C. picicornis. Ett drunknat och "stökigt" exemplar. Trots att även den artbestämningen bekräftades av samma expert blev jag efter den nya genomgången i nyckel och artbeskrivning tveksam. Det föranledde ny kontroll av själva stekeln och på basis av detta vill jag hävda att den honan också är C. niger.

Hane av C. niger dokumenterad i samband med nattbleysning.



Referenser:

Henry and Marjorie Townes, 1981
A Revision of the Serphidae (Hymenoptera)
American Entomological Institute, No. 32, 1981


tisdag 9 januari 2024

Alysiinae

Tyvärr är vingarna allt för risiga för att jag ska kunna ta mig genom nödvändiga nyckelsteg. 
Jag är inte heller tillräckligt insatt i underfamiljen Alysiinae (Braconidae) för att direkt känna igen andra diagnostiska karaktärer vilka kan leda mig till släkte. Det är också för många släkten kvar efter det steg där mitt nycklande stannar upp för att jag ska se skäl att lägga ner den nödvändiga tiden att kolla upp dem alla. Ett snabbt "ögnande" på flertalet släkten gjordes men det resulterade inte i något av värde.

Dessutom är det här en hane. Sånt gör ju inte artbestämningstillvaron lättare precis. Jag får helt enkelt hoppas på en likartad Alysiinae med hela vingar i insamlingslådorna.





måndag 8 januari 2024

Acanosema nervosum

Dokumentation och artbestämning av insekter insamlade (döda) 2020 från trädgårdens växthus fortsätter.
"Nästa till rakning" var denna 4 mm långa hane ur familjen hyllhornsteklar (Diapriidae), underfamilj Belytinae och tribus Pantolytini. Därefter kom jag inte längre i artbestämningen och fick söka hjälp i en stekelgrupp på fb.

Pantolytini inbegriper i Finland 23 arter och inget av de papper jag hittade ledde mig till något som kändes hundraprocentigt korrekt. 








Snabbt efter min publicerade fråga i stekelgruppen kom svaret Acanosema nervosum.
Tack till Frode Ødegaard för artbestämningen!
En titt i laji.fi visar inga mer samtida rapporter. Den senaste är från 1956.
Den magra rapporterade observationsmängden till trots torde den den vara vanlig (Macek 1990).

A. nervosum beskrivs som variabel (Macek 1990). Den föredrar lite fuktigare björkskogsområden och parasiterar på larver av sorgmyggor (Sciaridae) och svampmyggor (Mycetophilidae) (Nixon 1957).

Totalt tre st. kvalster satt på stekelns ben. Det är foretiska deutonymfer som torde höra till familjen Histiostomatidae (Sarcoptiformes, Astigmatina)


söndag 7 januari 2024

Aphaereta vondelparkensis

Ett växande frågetecken som ledde till en längre process som i sin tur ledde till att jag fick plocka upp hakan från golvet.

Kroppslängden är lite drygt 2 mm.
Steklar i underfamiljen Alysiinae (fam. Braconidae) känner man ganska snabbt igen på det förhållandevis breda och "fylliga" huvudet samt på vingnerverna. När man kommer åt att se käkarna har man ytterligare en diagnostisk karaktär för underfamiljen i fråga att ta fasta på.

Alltså Alysiinae - check!


Genom släktesnyckel för Alysiinae blev svaret Aphaereta. 
Sedan blev det - som så ofta - trixigare.

Tack vare kontakter via en fb-grupp erhöll jag en än så länge inofficiell artnyckel för Aphaereta. 
Pga. att nyckeln (av van Achterberg) ännu inte är publicerad finns den inte i nedanstående referensmaterial. Nyckeln är erhållen med löfte om att inte sprida den vidare. Den bör troligen ännu genomgå en del granskning och anses än så länge inte färdig.

Genom den nyckeln landade jag på A. vondelparkensis vilket är en ny art beskriven 2020 - för övrigt samma år som den här är insamlad. 

Men det kändes ju helskumt. 
A. vondelparkensis har så vitt jag hittills noterat inte hittats utanför Nederländerna... förutom ett förmodat, men troligen obekräftat, fynd i Belgien.

Själva beskrivningen av arten, samt jämförelsen med närstående arter (bl.a. A. minuta. Se ref.), gav mig också goda indikationer på att det här verkligen kunde tänkas vara A. vondelparkensis och inte den i Finland "ofta" rapporterade A. minuta. 
Skillnad i färgton på första tergiten jämfört med propodeum och övriga tergiter är en av karaktärerna för A. vondelparkensis. Samma gäller första tergitens "skulptur" och indelningar, propodeums centrala längsgående carina ("smal ås"), färgtonsskillnad mellan första antennsegmentet (scapus) och andra antennsegmentet (pedicellus), antal antennsegment och vingribbor. Vissa - eller många, beroende på hur man ser det - av dessa karaktärer är aningen subtila. Således kände jag att mina Alysiinae-insikter var alldeles för bristfälliga för att drista mig till något så vågat som att spika en dylik artbestämning

Skulle det ha handlat om arter som finns listade på laji.fi hade jag stannat vid att låta artbestämningen följas av ett frågetecken. Men när det nu råkade vara något så udda som A. vondelparkensis och eftersom jag vid upprepade granskningar inte kom fram till något annat hållbart alternativ kände jag mig tvungen att försöka se ifall van Achterberg skulle kunna tänkas kika på stekeln - eller bilderna.

Genom samma kontakt som skickade artbestämningsnyckeln förmedlades bildmaterialet till van Achterberg som i sin tur kunde bekräfta A. vondelparkensis.

Hakan i golvet när bekräftelsen kom.

Nåväl. Det skulle kunna vara möjligt att A. vondelparkensis egentligen inte är någon ovanlig art. Ett dylikt fynd i ett växthus i Nykarleby bland några förhållandevis enstaka (typ 100) steklar (varav bara sju Bracksteklar) insamlade 2020 ger rimligen inte särskilt goda odds för att hitta något som är väldigt sällsynt. 
Man får väl i så fall anta - jag spekulerar - att arten redan finns i flertalet samlingar men att den är bestämd och etiketterad som t.ex. A. minuta eftersom A. vondelparkensis inte funnits som beskriven art före 2020. En genomgång av insamlade steklar i minuta-gruppen kunde därför eventuellt resultera i fler exemplar av A. vondelparkensis. Eller?

Ett annat, kanske mer logiskt alternativ, är att stekeln kommit med någon växt eller något övrigt som importerats från exempelvis Nederländerna. Men växterna i växthuset är (var) huvudsakligen drivna från frön. Något bortglömt undantag kan dock finnas.

Stort tack till Hilco Meijer och Kees van Achterberg!




Referenser:

van Achterberg K, Schilthuizen M, van der Meer M, Delval R, Dias C, Hoynck M, Köster H, Maarschall R, Peeters N, Venema P, Zaremba R, Beltrami C, Nieuwenhuis F, de Rop N, Njunjić I, Koene JM (2020)
A new parasitoid wasp, Aphaereta vondelparkensis sp. n. (Braconidae, Alysiinae), from a city park in the centre of Amsterdam.
Biodiversity Data Journal 8: e49017. 
https://doi.org/10.3897/BDJ.8.e49017

Schilthuizen M, van Achterberg K (2020)
Corrigendum to "A new parasitoid wasp, Aphaereta vondelparkensis sp. n. (Braconidae, Alysiinae), from a city park in the centre of Amsterdam".
Biodiversity Data Journal 8: e50971.
https://doi.org/10.3897/BDJ.8.e50971


fredag 5 januari 2024

Bracon sp.

65 st arter i släktet Bracon finns på laji.fi. 
Den här brackstekeln torde - om jag inte nycklat helgalet - falla in i just den listan av miljoner 65 arter.
Därefter går jag in på revisionen av J. Papp från 2008 (ref.) och börjar artnyckla.

Alla arter i nyckeln finns inte i Finland och jag har inte (orkat) kollat om alla arterna registrerade i Finland finns med i nyckeln. Lite uppgiven från början alltså.


Det finns ett problem.
Eller egentligen finns det ju många problem (bl.a. eventuellt haltande artlista), men det huvudsakliga problemet är att "min" stekel har så tight uppdragen första tergit.

Försökte spana förbi vingarna med mikroskopobjektivet för att få skymt av eventuell skulptur men det är synnerligen begränsad information. Tergiten skymtar delvis men propodeum kommer jag inte alls åt att se. 
Stekeln borde med andra ord brytas isär för att jag ska kunna nyckla på rätt sätt.
Det har jag hittills inte gjort.


Baserat på några få karaktärer som (enl. nyckeln och tillhörande illustrationer) inte verkar vara så värst "vanliga" kombinationer i släktet har jag funderat på bl.a. B. epitriptus som en tänkbar kandidat. Den synliga strieringen på tergit 1 och 2 i kombination med bakhuvudets form kunde passa. Men färgsättningen (pigmenteringen) där framvingens vingribbor 2.RS och 2.M möts är inte riktigt rätt. Tror det området borde ha svag pigmentering.

Och som sagt... Det är på tok för många osäkerhetsfaktorer för att ovan nämnda art-fundering ens ska bli någon form av vag misstanke. Men någon art i den "utseende-riktningen" typ.

En del av stekeln söndrade jag i alla fall. Jag ville få bild av ovipositorns spets men ett stelnat sekret höll ihop höljets båda skidor och det blev aningen brutalt innan jag lyckades bända upp höljet. Försökte inte avlägsna utsöndringen utan gjorde en version där jag tog bort den i bildredigeringen i stället. Därför kan det finnas fel i framställningen av eventuella "tänder" på undre spetsens undersida.

Stekelns kroppslängd är 5 mm.


Referens:

J. Papp, 2008
A revision of the Bracon (subgenera Bracon s.str., Cyanopterobracon, Glabrobracon, Lucobracon, Osculobracon Subgen. n., Pigeria) species described by SZÉPLIGETI from the western palearctic Region (Hymenoptera: Braconidae, Braconinae)
Linzer biol. Beier, 40/1, 1741-1837, 2008


onsdag 3 januari 2024

Doryctes striatellus (?) igen

Allt tyder på att den här hanen är av samma art som denna hona. 
Alltså Doryctes striatellus (familj bracksteklar, Braconidae, underfamilj Doryctinae).

Den här hanen hade dock inget trädamm på sig så som honan. Hon hittades i träverkstadens fönster. Jag tror alltså att hanen kommer ur någondera växthus och att han således inte är hittad på samma plats som honan. 
Jag dokumenterar med andra ord insamlingen tokslarvigt. Insekterna är "liksom bara" insamlade inom tomtens gränser under ett visst år helt enkelt. Det får räcka.


I övrigt gäller i stort sett samma kommentarer som i inlägget med honan. Frågetecknet efter namnet står kvar av samma orsaker.
Hanen har förresten en kroppslängd på ca 6,5 mm. En millimeter längre än honan.

Kunde förstås ha haft honan och hanen i ett gemensamt inlägg. Men den här gången plockade jag bara en brackstekel åt gången ur samlingen av osorterade och då kan det tidvis råka sig så att samma art dyker upp igen. 

I inlägget med honan ordade jag något om ett speciellt fynd som ska få komma ut på bloggen inom kort. Med tanke på fyndets "natur" har jag hejdat mig med publicerandet tills jag fått fastare mark under fötterna. Det vill säga antingen en bekräftelse på att artbestämningen är rätt (lika med kul) eller en korrigering (lika med halvtråkigt). Bildmaterialet är hos den person på planeten som troligen kan berörda stekelgrupps europeiska arter bäst. Vi får se när svar kommer.



måndag 1 januari 2024

Doryctes striatellus (?)

Tänkte egentligen... eller "ejenklien" som en del personer säger... börja året med ett 2 mm litet stort fynd. Frågan är dock hur "stort" det "ejenklien" är och jag kände att jag ännu bör försöka få artbestämningen bättre bekräftad... eller korrigerad. 

Får alltså flytta fram publiceringen av den potentiella godbiten och i stället börja året med den här brackstekeln (Braconidae) hittad död i träverkstadens fönster sommaren 2020.
Den är ca 5,5 mm. Således större än 2 mm. Men i övrigt ett mer ordinärt - alltså inte så stort - fynd.

Stekeln har fått sig en behandling medelst liten pensel, men alla små dammpartiklar ville inte lossna med den behandlingen. Mer än så brydde jag mig heller inte om att behandla vidare.



Brackstekelns hemvist på underfamilj-nivå är Doryctinae och släktet är Doryctes.

Enligt rådande taxonomiska art-läge för Doryctes landar den här så vitt jag kan bedöma i D. striatellus. Släktet sägs dock vara i behov av revision och det betyder att viss osäkerhet råder. 

Artbestämningnyckeln jag följt gäller dessutom Kina (1), men där två av de huvudsakligen misstänkta art-kandidaterna D. striatellus och D. undulatus finns med. 
Bl.a. strieringen på bakkroppens tergiter pekar på D. striatellus. 
Ett kvarvarande frågetecken utöver det sagda revisionsbehovet är D. rossicus (inte med i nyckeln) som jag för närvarande inte heller hittar beskrivning på. 

På basis av tidigare fotomaterial jag bollat med stekel-entomologer får man spekulera i att något fler än de tre på laji.fi listade arterna förekommer i Finland. Men samtidigt är det idé att hålla ett visst frågetecken kring detta eftersom man också kan förväxla Doryctes-arter med arter i närstående släkten.

Arten tycks vara flexibel och parasiterar en hel drös vedlevande arter i familjer som långhorningar (Cerambycidae), praktbaggar (Buprestidae), äkta vivlar (Curculinoidae) inklusive barkborrar (undefam. Scolytinae) och uppenbarligen också åtminstone en art, Xiphydria prolongata, i familjen halssteklar (Xiphydriidae) (2).


Referenser:

1.
Sergey A. Belokobylskij, Pu Tang, Jun-Hua He & Xue-Xin Chen (2012)
The genus Doryctes Haliday, 1836 (Hymenoptera: Braconidae, Doryctinae) in China
Zootaxa 3226: 46–60 (2012)

2.
Petersen-Silva R, Pujade-Villar J, Naves P, Sousa E (2012)
Parasitoids of Monochamus galloprovincialis (Coleoptera, Cerambycidae), vector of the pine wood nematode, with identification key for the Palaearctic region.
ZooKeys 251: 29-48.
https://doi.org/10.3897/zookeys.251.3986