Ospecifika exemplar tillhörande släktet Pristiphora (fam. Tenthredinidae) resulterar lätt i förvridna ansiktsuttryck. Måste erkänna att suckarna tenderar bli utdragna när jag lyft upp en sådan bladstekel ur insamlingslådan och betraktar den i mikroskopet.
Orsaken är att jag dels inte lyckats uppbåda ett tillräckligt stort intresse för gruppen i fråga och dels för att just Pristiphora inbegriper arter som är hopplöst svåra att artbestämma om man inte ger sig själv möjlighet att syna puttinuttigt små diagnostiska karaktärer. För att lägga ner tid och möda på det (typ gräva ut ovipositorn) behöver intresset vara tillräckligt vilket av någon anledning alltså inte råkar vara fallet. Måhända en gnutta moment 22 involverat också. Med större kunskap och insikter skulle intresset troligen öka. Så brukar det vara.
När jag i en stekelgrupp på fb postade denna förmedlade en av Finlands bladstekelexperter, Marko Mutanen, att det fanns vibbar av P. leucopus. Det skedde efter mitt blogginlägg. Jag vidhåller dock att P. appendiculata (eller något närstående) fortfarande känns troligare på grund av de karaktärer jag nämnde i inlägget.
Den här stekeln hade jag inte fått rätsida på genom Prous et al., 2017. Ett ständigt sökande av och an i nyckeln resulterade bara i frågetecken.
Det är säkerligen en fungerande och bra nyckel för denna svåra grupp.
Men det är också en knepig och aningen komplicerad nyckel med flera parallella spår och många nyckelsteg som inbegriper val av alternativ vilka baserar sig på att vissa karaktärer kan vara "antingen eller" och att enbart det ena eller det andra alternativet i samma nyckelsteg är relevant. Man kan också återkommande stöta på samma alternativ som redan funnits i tidigare nyckelsteg. Det gäller således att hålla huvudet på skaft och vara synnerligen uppmärksam på formuleringarna och alla "underalternativ".
När Mutanen nämnde P. leucopus var det naturligt att jag synade arten närmare. Resultatet av den kollen innebar att jag kände igen flertalet karaktärer och kunde koppla dem till den här stekeln i stället. En lustig slump.
Några exempel:
Vingrerven Rs på framvingen saknas och visar hos denna ingen tillstymmelse till subtil utbuktning på Rs+M och 1r-rs så som på den förmodade P. appendiculata.
Framvingens vingcell 2Rs är kort (liten).
Klorna har stor sekundär tand.
Valvula 3 (bilden nedan) i dorsal vy ser ut att kunna stämma.
Däremot är ovipositorns sågtandade skenor inte synliga och kan således inte indikera något.
P. leucopus ingår i en art-grupp som heter ruficornis-gruppen, alltså en rad närstående arter varav många är svåra att åtskilja. Något som utöver utseendet och nämnda karaktärer kunde tala för P. leucopus i det här fallet är de många lindarna som omger fyndplatsen. Lindar är larvernas föda.
Jag kollade P. leucopus i artnyckeln och kom underfund med att det faktiskt även i nyckeln var fullt möjligt att komma fram till arten samt noterade samtidigt att jag missat ett steg/alternativ under tidigare nycklings-procedur.
Således hyser jag för närvarande en misstanke om att det här faktiskt är P. leucopus eller någon av de närstående arterna - exempelvis P. armata som lever på hagtornar.
Men mer än spekulation blir det inte. Därmed stannar jag härmed vid Pristiphora sp.
Referens:
Marko Prous, Katja Kramp, Veli Vikberg, Andrew Liston
Nort-Western Palearctic species of Pristiphora (Hymenoptera, Tenthredinidae)
Journal of Hymenoptera Research 59: 1-190 (2017)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar