Mina strapatser ute i grönskan har det senaste sommarhalvåret mestadels skett med en kamera som haft mer extremt makroobjektiv påmonterat än vad som varit fallet under många år.
Det är inget nytt objektiv utan återupptagen användning av mitt gamla Canon MP-E65. Ofta har jag dessutom kört med mellanringar för att nå större förstoringsgrad än objektivets maximala 5X.
Jag har alltså mestadels jagat småkryp i den så kallade mesofaunan den gångna tiden.
Det betyder att de större kreaturen antingen inte fotograferats eller att de blivit rätt hårt beskurna när bilder ändå tagits.
Med det sagt har jag paradoxalt fotograferat fler lockespindlar än under många av de senaste somrarna.
Det har blivit "porträtt".
Nedan några exempel.
Först ut var sadellocke med Leptus-larver.
Sedan treuddslocke.
Och här ljus smålocke.
Därmed passar det väl härmed rätt bra med porträtt av broklocke, Leiobunum gracile, som avslutning på sommarens lockeporträtt?
Arten i fråga är förresten aktiv en god bit in på höstarna och här på Utgångspunkten kommer de gärna in i huset när det blir ruggigare ute. Ganska ofta brukar någon av dem vandra rätt över tangentbordet medan jag sitter och jobbar i arbetsrummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar