måndag 5 augusti 2013
Mickelsörarna. Del 15 - Havsörn med utsikt
Tror att träkonstruktionen är resterna efter en gammal linjetavla. Högst där uppe har örnen full koll på sin omgivning.
Mickelsörarna. Del 13 - Havsörnstrakasserier
När skogsarbetet var klart på torsdagseftermiddagen satt vi i båten och njöt av vädret en stund innan återfärden till Kummelskär. På avstånd flög havsörnen förbi med två fåglar i bakhasorna. Avståndet och motljuset gjorde att jag inte såg vad de två fåglarna var för några och dessutom funderade jag inte så värst mycket på den saken. Havsörnar har ju ofta ett koppel av mobbare efter sig.
Trots allt slentriantryckte jag av några bilder och när jag kollade närmare på dem efter hemkomsten noterade jag att det var fråga om två lärkfalkar.
Mickelsörarna. Del 11 - Björktrastar
Björktrastarna - Turdus pilaris - gottade sig i blåbären vilka ställvis hade rikligt med bär. Kummelskärs stenar var blåfläckiga av trastarnas kalasande.
Mickelsörarna. Del 10 - Hackspettar
Större hackspettar - Dendrocopos major - drällde i vart och vartannat träd på snart sagt varje holme. De tycks för närvarande stryka omkring rätt omfattande. Här en ungfågel på Kummelskär.
söndag 4 augusti 2013
Mickelsörarna. Del 9 - Svärta
Det börjar bli glest mellan sjöfåglarna den här tiden på året men förutom skarvarna, storskrakarna och måsfåglarna kunde man också se enstaka andra arter.
Bl.a. svärtor - Melanitta fusca - fanns utspridda i ett fåtal exemplar här och var.
Mickelsörarna. Del 8 - Några tvåvingar
Småkrypsfotograferandet blev inte så intensivt och när jag på onsdagskvällen gick ut för att kolla insekterna som besökte de blommande växterna gjorde vinden fotograferandet lite halvknepigt.
Strättan (åtminstone tror jag det var strätta) - Angelica sylvestris - hade besök av olika tvåvingar och några små parasitsteklar. Mitt engagemang svek en smula i och med att blommorna svajade i blåsten. Jag orkade inte hålla ut så värst länge och antalet vettiga bilder blev därefter.
Blomflugan på bilden ovan är nog Syrphus torvus (hårig solblomfluga) om jag inte ser fel.
Myggan med gul bakkroppssida är en sorgmygga (Sciaridae) av något slag.
En gissning är Sciara thomae.
Till vänster två småttingar som jag inte kollat upp. De gör i alla fall fler småttingar.
Mickelsörarna. Del 7 - Den omstridda i motljus
Under onsdagen blev det en arbetsdag med skogsarbete. Motorsågsmännen skötte tallgallringen med sina verktyg och jag sprang omkring med ett ringbarkningsjärn.
Väl tillbaka vid Kummelskär och stationen fanns lite tid för mera fotograferande med disigt kvällsljus som belysning.
Storskarven är debatterad till absurdum. Oberoende om den "borde" finnas i Östersjön eller inte så är flera av åsikterna baserade på ohållbara argument. Dess inverkan på lokala fiskbestånd är utan tvekan en diskutabel och motiverad fråga att dryfta eftersom det är möjligt att erhålla vetenskapliga svar.
När däremot subjektiva känslor rycker in i debatten blir det helsnett. Att skarvarna kan ödelägga den lummiga grönskan på en holme är förvisso helt klart och vi har all rätt att tycka att en sådan spökholme är ful och hemsk. Men natur är natur och i naturen finns inte fult eller vackert. Skarvholmarna är i mina ögon inte värre än sommarstugebemängda stränder (ja, jag har också en sommarstuga vid stranden) och sådana finns det minsann långt fler av. Att vilja bli av med en djurart endast pga. att dess existens förfular utsikten från sommarstugan är helt enkelt en väldigt farlig väg att gå för längs den vägen finns inga gränser. Den miljöförstöring som skarvarna presterar är dessutom både visuellt och ekologiskt en guanodroppe i havet jämfört med de stora, muskelstarka nöjesbåtar som stressar hit och dit i 1000 knop bland våra holmar och skär - tycker jag i alla fall.
Skarvens vara eller icke vara bör givetvis debatteras ur ett ekologiskt perspektiv och inget annat.
Hör den överhuvudtaget hemma här?
Arter kommer och går. Numera i snabbare takt än någonsin tidigare men att Sinensis-variantens utbredning skulle öka som den gjort de senaste åren pga. att de använts som fiskeskarvar under 1500-talet är en nykonstruerad och populistisk myt. Fiske med skarv har absolut idkats i Europa men om det gjorts med importerade östasiatiska individer eller med lokalt fångade och "tränade" exemplar är inte alls klart. Det senare är minst lika troligt eftersom Europa ingått i underartens naturliga utbredningsområde under långa tider.
Expansionen i Östersjön verkar ha planat ut och om den följer ett generellt expansionsmönster hos "invaderande" djur så kommer troligen en viss naturlig minskning att ske under de kommande åren.
Hur som helst är det spännande att se hur utvecklingen blir och den inflammerade debatten lär fortsätta. Sans, vett och fakta kommer fortsättningsvis att kämpa om utrymmet med känslor, myter och tyckanden i detta sandlådekrig.
Edit: Bör väl tillägga att lägret vid Mickelsörarna inte hade något med skarvar att göra.
Glömde också plocka in en referens:
Marcus Beike
Vogelwelt 133: 1-21
Mickelsörarna. Del 6 - Grodor
Smågrodor skuttade omkring överallt mellan stationsbyggnaden och bryggan. Kvällstid var det som allra livligast. Gjorde några försök att sakta smyga mig nära med kameran (makroutrustningen) men grodorna ville absolut inte samarbeta. En enda groda lyckades jag närma mig halvt om halvt tillräckligt men den satt givetvis inne blad en massa grönt. Efter att den fått två blixtar rätt i ögonen var den om möjligt än mindre villig att posera. Vilken av våra två grodarter det rör sig om vet jag inte.
Ormar sägs finnas i massor på holmen och det gör de säkert också. Däremot fick jag inte glädjen av att se någon.
Mickelsörarna. Del 4 - "Vitfågel på sten"
Inleder också en tematisk serie. Av någon anledning började jag ta extra-många fotografier av "vitfåglar" (måsar och trutar + en och annan tärna) som sitter på stenarna ute i vattnet. Fler bilder kommer senare.
Mickelsörarna. Del 3 - Gråhakedopping
Måndagen ägnades främst åt resan ut till Kummelskär samt kvällsmöte kring de uppgifter som stod på programmet. Tisdagen blev mestadels en inventeringsdag i de områden på Stora Källskäret där tallar fällts och ringbarkats. Man kunde notera i vilken takt tidigare fällda tallar bryts ned och hur snabbt (eller långsamt) nya plantor (t.ex. björkar) får fotfäste. Regnet som envisades med att falla gjorde skogen både blöt och hal. Något arbete med motorsågar blev således uteslutet den dagen. Inventeringen var trots allt ändå bra och det var mycket intressant att se resultatet av de tidigare årens arbete.
Till kvällen var vi åter tillbaka vid stationen på Kummelskär. Det blev lite pekande med kameran och på norra sidan mot Kummelskärsbådan låg en gråhakedopping - Podiceps grisegena - ute i vattnet.
Doppingen var för långt borta för att det skulle bli några vettiga bilder och det mulna vädret hjälpte inte upp. En hel del av veckans bildmaterial lider av de nämnda "långt borta" och "mulet väder" (samt kväll). Det gör ändå inget. Jag matar på med bildmaterial trots allt.
lördag 3 augusti 2013
Mickelsörarna. Del 2 - Långhorningslarv
Efter skogsavverkningar på 70-talet planterades en hel del tall in på olika håll vid Mickelsörarna. Som ett led i miljöarbetet med detta skyddade naturområde ska en del av de tallarna sakteliga få stryka på foten för att ge plats åt träd som annars skulle ha växt upp naturligt - dvs. inledningsvis lövträd och sedan gran.
Tallar som fälldes för några år sedan är i nuläget tillhåll för olika trädlevande insekter och andra organismer. Tallarna uppvisade stora mängder flyghål av små skalbaggar jag gissar är barkborrar. En del sådana larver och andra, för mig okända, larver kunde också hittas under barken på en del träd.
Den 16 mm långa larven på bilden ovan är sannolikt barrträdlöpare - Rhagium inquisitor - vars larver (likt många andra långhorningar) lever och gnager sina gångar precis under barken på döda träd. För att se de vuxna skalbaggarna borde man troligen ha varit på plats i juni. Enligt Nationalnyckeln lever de som larver i två år (eller ibland mer) innan de förpuppar sig.
Dessa larver sägs försvara sig med hjälp av sina kraftiga käkar men jag kom mig inte för att testa.
Mickelsörarna
Den senaste veckan har det inte blivit några nya inlägg men väl en del material för kommande sådana. Från måndag till fredag blev det nämligen debut för min del i det miljöläger som ordnats på öarna de senaste åren. Vartefter jag hinner gå igenom materialet blir en del av det tids nog publicerat på dessa sidor.
måndag 29 juli 2013
Nötkråkorna
Jag börjar fråga mig hur nötkråkorna ska klara av att övervintra i trakten då det ser ut som om cembratallarna har producerat lite färre kottar än normalt. Hos oss har de snart tömt tallen och det är ovanligt tidigt.
Kråkorna hamstrar ju kottarnas frön i olika gömmor här och var men allt hittar de inte och vissa frön kommer de inte heller åt. Än så länge lever de i alla fall goda dagar och det är ett intensivt knackade uppe i vår ek.
Vårt utebord blir till papper
Mitt i trädgården bor ett stort gäng takgetingar - Dolichovespula saxonica - i en portkonstruktion. Det gäller att vara en smula försiktig när man går igenom porten. Om man har för mycket närkontakt med själva trävirket kommer de snabbt ut och kontrollerar vad som är på gång.
- Och nej, plankorna i bilden ovan är inte impregnerade, de är grönmålade.
Boet där inne i porten är väl förresten mestadels bestående av vårt utebord - eller ytan av bordet i alla fall.
Tredje flugan i en smäll
Fortsätter fylla på med söndagens flugor men det här är nog den sista jag plockar in.
Jag har inte försökt leta efter vad det kan vara för släkte eller ens familj. Det får jag ägna mig åt någon mörk vinterkväll. Eller så får jag börja skicka in bilderna till det informativa forumet www.diptera.info. Det är ett forum fyllt av kompetenta tvåvinge-experter.
Kanske en kärrfluga av något slag
På svärdsliljornas blad satt idag denna fluga. Det skulle möjligen kunna vara någon art ur familjen kärrflugor (Sciomyzidae) och jag är frestad att gissa Tetanocera sp. men det finns några detaljer i flugans utseende som inte känns helt rätt för släktet i fråga.
Inlägget och bilden ges den kategorin (etiketterna till höger) än så länge men jag får lov att söka vidare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)