Receptet för ökad läsekrets och fler bloggföljare inbegriper antagligen inte större andel kvalster i ämnesfloran. Det verkar som om just kvalster är extremt lågt på popularitetsskalan om man kikar på besökarstatistiken. Vad det eventellt beror på kan jag inte begripa och rationell argumentation misslyckas jag krångla fram. Någon som eventuellt - av misstag? - råkar se detta har kanske en förklaring.
Sålunda börjar jag misstänka att fler kvalsterinlägg kanske inte alls är rätt strategi för att vinna något finlandssvenskt bloggpris - vilket givetvis alltid varit min självklara strävan.
Innan jag byter till hälsa, träning, inredningstrender, solresor och katter ska jag ändå kasta in det här kvalstret.
"Jaha, men det här inlägget känns ju oerhört meningsfullt!" kanske du tänker med lätt syrlig ironi.
Fast å andra sidan är det kanske inte en enda läsare som tänker ovan nämnda tankar eftersom det vore en statistisk högoddsare och alltså helt beroende av att samma läsare faktiskt sett och läst hela två av dessa sällan besökta kvalsterinlägg.
Varför detta nu då?
Jo, om man kikar lite närmare på det här kvalstret (släktet är förstås Erythraeus) noterar man snabbt att vissa proportioner inte är samma som hos kvalstren i första länken ovan. Här har vi ett kvalster med längre och glesare behåring över kroppen. Benen är också klenare. Små detaljer vid "munregionen" (ovanför palperna) är olika.
Kvalstret är funnet på samma lokal (Bådaviken) och i samma biotop som exemplaret i andra länken. Det här vaskades fram ur lövförna och det vuxna kvalstret i nämnda länk kröp på en liggande alstam nere på marken.
Det som skiljer dem åt (proportioner och behåring) indikerar eventuellt åldersskillnad. Det här kvalstret skulle således främst kunna tolkas som en deutonymf - även om jag hyser viss osäkerhet pga. avsaknad av erfarenhet och tydliga referenser gällande utseende hos deutonymfer i släktet Erythraeus.
Misstanken att det rör sig om en deutonymf stärks dock av espertiskommentarer i en kvalstergrupp på fb.
Är det samma art som det vuxna exemplaret jag hittade på samma plats två veckor tidigare?
Det kan omöjligt avgöras utan mikroskopering av båda samt bra referensmaterial för såväl vuxna som deutonymfer.
Rent logiskt skulle det förstås mycket väl kunna vara samma art. Plats, biotop och generellt utseende kan tyckas tyda på det. En tänkbar indikation på att det ändå kanske inte är samma art är tidpunkten.
Med det menas att de är funna under samma tidpunkt på året men samtidigt i olika ålderskategori.
Erythraeus-arterna verkar ha olika anpassningar till årstiderna (se referens) och övervintringen (diapausen) sker således i olika utvecklingsstadier.
Exempelvis ser det ut som om E. regalis övervintrar som deutonymf medan E. cinereus gör det som vuxen. Om detta är regel eller om undantag finns vågar väl ingen svara på (?).
De båda Erythraeus-kvalstren jag nu dokumenterat ute vid Bådaviken är rimligen i samma ålderskategori som de övervintrat. Mitt köksbordshypotetiserande resulterar i den misstanken eftersom dokumentationstillfällena var kort efter snön och isen släppt markvegetationen i albården där de hittades. Även om det är två veckor mellan fyndtillfällena inbegrep den tiden också ett bakslag för våren. Minusgrader och snö slog till.
Om dessa kvalster är samma art och alltid - regelmässigt - övervintrar i ett och samma åldersstadium, så måste den tidigare funna ha hunnit byta från övervintrande deutonymf till vuxen, medan den andra (den här) inte gjort det. Den hypotesen känns kanske inte helt trolig med tanke på att de är funna inom en radie på ca 20 meter och därmed genomgått närmast identiska temperaturväxlingar och förutsättningar. Alternativet (om de är samma art) är att de kan övervintra i olika stadier.
Exakt vad som krävs för omvandlingen från deutonymf - via vilande/inaktiv tritonymf - till vuxen och hur länge det tar i en given temperatur vet jag inte. Allt blir bara öppet, vilt och ganska irrelevant - men roligt (och farligt?) - spekulerande.
Slutligen bör jag också poängtera att det här inte alls behöver vara ett kvalster som tillhör någondera nämnd art. De användes enbart som exempel på observationer gällande övervintring. Därför kan man heller inte dra långt gångna slutsatser gällande den specifika (funna) artens (eller arternas) övervintringsstrategi.
Ett annat övervintringsexempel i nedanstående undersökning (ref.) är E. phalangoides som verkar övervintra som ägg. Det i sin tur indikerar att de Erythraeus-kvalster jag påträffar i trädgården faktiskt kan vara arten i fråga eftersom de är vuxna mot slutet av sommaren. E. phalangoides verkar för övrigt vara en art som eventuellt är relativt ensam om sina färgkombinationer... eventuellt alltså... och därmed kanke kan artbestämmas på basis av utseende. Det ska väl inte spikas förrän tillräckligt många mikroskoperats och verkligen artbestämts av acarologerna.
Hur som helst.
Hela det här inlägget är alltså främst ett enda långt spekulerande helt utan slutsatser eller ens misstankar om att det förhåller sig på ett eller annat sätt. Det enda jag kan konstatera är att en vuxen individ hittades 17.4 och att en förmodad deutonymf i samma släkte hittades två veckor senare på samma plats.
Hur kan det inte vara ett angeläget bloggämne?
Noterat det foretiska(?) kvalstret på höger framben?
Förresten är det fullt möjligt att jag fortsätter med kvalsterinlägg trots deras oförmåga att höja besöksantalet. Jag kan liksom ändå inte låta bli att vara en gnutta intresserad av krypen i fråga.
Edit: Som bonus ifall du orkat ta dig ända hit kommer ännu en bild av ytterligare ett exemplar som vaskades fram i samma Bådaviken-safari (hade glömt denna när jag skrev ovanstående). Samma deutonymf-look som föregående.
Referens:
Jeanette Stålstedt et al.
Towards resolving the double classification in Erythraeus (Actinotrichida: Erythraeidae): matching larvae with adults using 28S sequence data and experimental rearing
volume
