Vi har ju så många fåglar som verkligen anmäler våren men för min del är tofsvipan en av de största vårkaraktärerna. Givetvis har det att göra med att de syns, att de peu-ittar så karakteristiskt, att de konstflyger som halvdåligt vikta pappersflygplan och att man så ofta sett dem stå i snöyra när vintern slagit tillbaka.
Trots allt detta så är det först nu premiär för tofsvipan - vanellus vanellus - i den här bloggen.
Jag räknade aldrig men uppskattar att det kan ha rört sig om ca 20 - 30 tofsvipor som befann sig omvartannat vid åmynningen. De flesta av dem höll sig på avstånd.
Gjorde några bilder med GH2-huset och stora zoomen också. Dessa två sista bilder är tagna med den utrustningen. Området vid åmynningen är vackert med sina "bankar" som blottläggs och försvinner med vattenståndet. Förutom estetiken ger det också en hel del mat till många olika fåglar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar