Vad vore väl en fågeltornsrapport utan tranor?
Klart att de också ska få vara med på ett hörn - deras rättmätiga hörn.
Tranorna är som bekant kapabla att prestera hög ljudvolym och deras trumpetanden fyller ljudbilden i dessa tider.
Det är därmed läge att flika in med en trana från Etseri djurpark (nedan).
Den här tranan var inte mer än tre meter bort när den plötsligt och oförväntat vände sig mot oss besökare och trumpetade. Ljudvågorna kändes i hela kroppen. Det var helt enkelt väldigt jämförbart med att befinna sig tre meter från en stor gitarrförstärkare som vidareförmedlar distade rockriff med full kraft. Jag var faktiskt smått chockad direkt efteråt.
Tranorna - liksom många andra högljudda trumpetande och tutande fåglar (t.ex. sångsvan) - har en förlängd luftstrupe. Hos tranorna (och trumpetande svanar) gör luftstrupen en lång extravända in i bröstbenet (sternum). Det verkar inte vara helt klarlagt på vilket sätt detta påverkar deras läten men det kan möjligen fungera som en slags resonanslåda.
Fåglar har två struphuvuden - ett övre (larynx) och ett nedre (syrinx). Larynx finns ju också hos andra djur och bl.a. vi människor alstrar våra ljud med struphuvudet och stämbanden som alltså sitter där. De flesta fåglarna däremot förlitar sig generellt mycket mera på syrinx vilket är ett ljudorgan de är ensamma om i djurriket.
Tranornas läte alstras således långt inne i kroppen och luftrörets vindlingar inne i bröstbenet har sannolikt en förstärkande effekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar