Måsfåglarna finns i ett flertal släkten och arter över hela världen. Det är en framgångsrik fågelfamilj. Många liknar varandra och deras släktträd har huvudsakligen konstruerats på basen av utseendemässiga likheter och skillnader.
Senare års DNA-analyser pekar på att släktträdet bör justeras. Visa närliggande arter uppvisar ibland större morfologiska skillnader än arter som är längre från varandra i det gamla släktträdet. De olika arternas, underarternas och varianternas nischer styr utvecklingen med ibland relativt snabba evolutionära förändringar samtidigt som konvergent evolution kan få avlägsna släktingar att likna varandra. Ju mer forskarna kollar DNA desto mer komplext blir släktträdet. Det är ungefär samma som att vi inte bara har en maskros i norden. Det finns flera hundra olika maskros-sorter av vilka de flesta en gång ansetts vara samma art. Fåglar är i och för sig inte lika stationära som blommor och blandar därmed sina arvsanlag över större områden. Det gör att lokala varianter och underarter inte uppstår lika snabbt - eller lätt. Men trots allt får vi nog bryta upp många gamla artföreställningar med tiden. Spännande och lite förvirrande.
"Vår" fiskmås var den första av fiskmåsarna - Larus canus - som beskrevs. Den blev därmed nominatform med namnet L. c. canus. Linné själv var den som såg till att namnge fiskmåsen och införliva den i hans Systema Naturae.
Här har vi en mås som uppenbarligen fastnat i någonting. Verkar vara något slags band som lagt sig runt övre näbbhalvan och som "matats" bakåt tills det tagit stopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar