Här har jag glädjen att få presentera Pseudorhyssa alpestris.
Stekeln var en flyktig bekantskap vid Bådaviken under besöket 21.6 och jag är väldigt glad att jag hann få en bild av stekeln i fråga. Det visade sig nämligen röra sig om en ganska sällan rapporterad art som dessutom är intressant på så sätt att den är kleptoparasit på Rhysella approximator.
Här handlar det således om en kedja av händelser.
Först har ett antal klibbalar (Alnus glutinosa) vid Bådaviken dött bl.a. för att de utsatts för diverse bearbetning av Highlandkor. När alarna dött lockas diverse vedlevande insekter i stil med halssteklar i släktet Xiphydria. Senare kommer diverse parasiterande kryp som exempelvis R. approximator och parasiterar på larverna av nämnda Xiphydria-steklar. När R. approximator borrat färdigt sniffar sig Pseudorhyssa alpestris fram till borrhålet.
P. alpestris-honorna hittar borrhålen genom de dofter som alstras av ämnen utsöndrade av R. approximator i samband med paralysering och äggläggning på Xiphydria-larven.
P. alpestris har en något tunnare ovipositor än R. approximator och den utnyttjar R. approximators borrhål till pudelns kärna - dvs. Xyphydria-larven.
Den tunnare ovipositorn till trots är P. alpestris-ägget större än det hos R. approximator och det kläcks även tidigare.
P. alpestris-larven söker upp R. approximator-ägget och "har ihjäl" det varpå kleptoparasiten får ha den redan förlamade Xiphydria-larven för sig själv (1).
Enl. Broad et al. 2018 (2) är P. alpestris-larven även rustad för att döda och äta en redan kläckt R. approximator-larv innan själva Xiphydria-larven äts.
Släktet Pseudorhyssa är numera (bl.a. enl. Dyntaxa, Laji.fi och Broad et al. 2018) placerat i underfamiljen Pimplinae (fam, Ichneumonidae) och i tribus Delomeristini. Tidigare har släktet placerats i eget tribus (Pseudorhyssini) i underfamiljen Poemeniinae (vedhålsteklar) (1).
Notera förresten den något kantiga främre delen av ryggen (mesoscutum) som med sina tvärgående räfflor påminner om den hos R. approximator och en del andra vedlevande parasitoida Ichneumonider. Utseendet är en anpassning så att de med ryggen kan ta spjärn mot taket i sin tunnel medan de arbetar med käkarna för att gnaga sig ut ur stammen.
Tack till Gergely Varkonyi för artbestämning.
Referenser:
1.
The Braconid an Ichneumonid Parasitoid Wasps. Biology, Systematics, Evolution and Ecology
Donald L. J. Quicke
Wiley Blackwell 2015.
2.
Gavin R. Broad, Mark R. Shaw & Michael G. Fitton
Handbooks for the Identification of British Insects. Vol 7 Part 12
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar