Den här bloggen har ju på senare tid mest bjudit på småkryp. Blir lätt så när jag inte gett mig själv så mycket utegångsmöjligheter. Många olika småkryp hittas som bekant snabbt bara utanför egna trappan.
Samtidigt som jag igår var ute (100 meter hemifrån) och plåtade måsarna, passade jag på att också försöka få fast tornseglarna på sensorn. Det är inte det lättaste.
Mellan kraftverket och Floraparken viner de fram på låg höjd och skopar upp luftplankton (typ små insekter och luftburna spindlar) med hiskelig hastighet.
Man märker tydligt var maten finns. På vissa ställen - t.ex. över specifika hustak - flyger de i större mängd och med tätare intervaller. Ibland cirklar de intensivt på ett och samma ställe - ständigt med den där hiskeliga farten.
Tornseglarens arm är kort. Absoluta merparten av vingarna består av de långa pennorna. Det är en relativt muskulös liten fågel med rejäl "utväxling" (eller hävstångseffekt) på sina vingar.
Huset jag bor i, är för tusende sommaren i rad, föremål för fasadrestaurering. Gammal färg skrapas bort och ny färg penslas på. Idag skulle jag skrapa färg där tornseglarna har bo. Igår låg en fågel på boet men idag var ingen på plats - så jag passade på att skrapa så snabbt jag kunde medan tornseglaren var ute. Verkade inte vara någon på inkommande medan jag arbetade.
När jag skulle kolla om någon var hemma lyste jag in med ficklampan. Räknade till ca 7 svalflugor som sprang omkring där inne i boet. Jag har inte obehag för särskilt många småkryp men svalflugorna är rent av äckliga. De må vara ungefär lika som älgflugorna, men på något sätt äcklar de mig mångfalt värre.
Att ta bilder på de små, lågt flygande hastighetsvidundren är alltså inte helt lätt - inte med ett objektiv på 400 mm i alla fall. Snabbhet hos både fotograf och kamerans autofokus ställs på prov. Gissa om det fanns många helblå bilder på minneskortet efteråt.
Jag håller fullständig med Johan Lind (docent i etologi vid Stockholms universitet), när han i sin "Bästa-djuren-topplista" ger tornseglaren förstaplatsen - med viss glimt i ögat förstås. Hans blogg Bild & Naturhistoria är förresten synnerligen läsvärd och jag passar härmed på att varmt rekommendera den.
Vill man nörda ner sig ordentligt i tornseglarens aerodynamik, kan man också läsa följande:
P. Henningsson, A. Hedenström
The Journal of Experimental Biology 214, 382-393
© 2011. Published by The Company of Biologists Ltd
doi:10.1242/jeb.050609
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar